Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 21
skicka sig. Som medel för ernående af detta
mål framhöllos Guds ord, rätt tolkadt,
historien, kyrkans och statens lagar, store mäns
exempel.
- / rättstafningsfrågan gjorde på förslag af
hr C. Vallin Söderhamnstraktens
kretsförening å sitt vårmöte i Djupvik följande
uttalande: »Mötet protesterar mot den rådande
oredan i rättstafningen och anser, att
undervisningen häri i skolan skulle lämna bättre
resultat, om rättstafningen erhölle stöd
utifrån, därigenom att tidningar, myndigheter
och ämbetsverk använde samma norm för
rättstafning som folkskolan, nämligen den
senaste ordlistan. Dock uttalar mötet
därjämte som sin åsikt önskvärdheten af att i
en snar framtid en rättstafningsreform i mera
ljudenlig riktning må komma till stånd.
- Om auskulteringskurser höll
folkskolläraren G. Vikström i Lotorp föredrag vid
Finspångskretsens möte den 21 dennes. Det
lifliga intresset för föreläsningskurserna i
Uppsala och slöjdkurserna vid Nääs vore
glädjande. Men seminarierna kunde helt
naturligt bäst tillgodose lärarekårens behoi af
ökad fackbildning. Det vore därför
önskvärdt, att en fortbildningskurs på en månad
eller sex veckor kunde anordnas vid
seminarierna, och borde tiden lika fördelas för besök
vid två läroanstalter. Styrelsen fick i
uppdrag att sätta sig i förbindelse med öfriga
föreningar inom länet för att utröna, huruvida
intresse förefinnes för saken.
- Huru bör man i skolan behandla sådana
barn, som i hemmet ej visat sig lyda och i
skolan fortsätta med trots och olydnad? var
en fråga, som. vid Misterhults
skollärareför-enings vårmöte den 14 dennes i
Fredriksborgs skolhus besvarades på följande sätt:
»Som dylika barn oftast träffas i hem, hvilka
äro afvogt sinnade mot skolan, bör läraren
träda i förbindelse med hemmen, söka att
genom varningar och förmaningar inverka på
barnen, tala vänligt och kärleksfullt med dem
i enrum, vid svårare fall samråda med
skolrådet, söka vinna barnens förtroende och
kärlek, gifva dem sin tillbaka samt utan för
många föreskrifter med bestämdhet hålla på
gifna befallningar.»
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Ombudsmötet.
Till ombud hafva ytterligare valts:
Stockholms-kretsen: Alex. Jonsson. A.
Branzell, A. Bergqvist, O. Stenberg, H. Danielson,
Hj. Berg, A. Vassberg, fruarna Vilhelmina
Berg och Anna Dal ström samt fröken Anna
Rosling. Suppleanter: A. Lindegård, Gust.
Bergh, fruarna Marie Louise Berg, Amanda
Hammarlund och Emma Vassberg.
Mönsterås-kretsen: J. A. V. Petersson och
F. A. T. Söderbäck. Suppleant: K. P.
Ling-ström.
Gärds-kretsen: T. Högfeldt. Suppleant: N.
P. Högfeldt.
Understöd för bevistande af akademiska
feriekurser.
Utgifvarinnan af Folkskolans
Barntidning-här genom skrifvelse af den 13 dennes till
centralstyrelsens för Sveriges allmänna
folkskollärareförening förfogande ställt ett belopp
af 775 kronor, afsedt att under namn af
»Folkskolans Barntidnings pedagogiska
stipendium» utdelas såsom understöd åt lärare
och lärarinnor, som önska bevista de
akademiska feriekurserna i Lund den 15 - 27
instundande augusti.
Med anledning häraf får centralstyrelsen
Ii är m ed inbjuda de lärare och lärarinnor
vid rikets folk- och småskolor, som af
sådant understöd önska komma i åtnjutande,
att härom insända ansökan till
centralstyrelsen inom den 15 nästkommande juni.
Beloppet blifver fördeladt i 15 stipendier,
hvaraf 10 på 50 kronor och 5 på 55 kronor
hvardera.
Ansökningarna, som torde åtföljas af
sådana handlingar, hvilka sökanden själf
anser bäst ägnade att upplysa om hans
förmåga att på rätt sätt tillgodogöra sig
understödet äfvensom hans behof däraf, böra
innehålla uppgift om dels huru stora
resekostnader, som kursernas bevistande för
honom skulle medföra, dels huruvida han
under något föregående år på egen
bekostnad deltagit i dylika kurser.
Lärare och lärarinnor, som befinna sig i
så goda ekonomiska omständigheter, att
understöd för dem kan anses mindre
behöfligt, eller som veta sig kunna erhålla dylikt
från annat håll (från kommuner, landsting
o. s. v.), böra gifvetvis icke anmäla sig
såsom sökande. Skulle sådant från annat
håll kommande understöd erhållas, efter det
ansökan till centralstyrelsen redan blifvit
insänd, torde meddelande härom med
snaraste lämnas.
Beviljadt belopp utbetalas vid kursens
slut af centralstyrelsens härtill särskildt
förordnade ombud mot aflämnande af
skriftlig uppgift från stipendiaten om de
föreläsningar, han bevistat, och de öfningar,
hvari han deltagit.
Stockholm den 21 inaj 1898.
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare f Grening.
Litteratur.
Svenska Turistföreningens resehandbok III.
Stockholms, Södermanlands, Uppsala;
Västmanlands, Örebro och Värmlands län.
Utarbetad af löjtnant F. Schenström. I rödt
klotband 2 kr. 50 öre.
Bättre ledsagare finner man ej lätt på en
resetripp. Alla möjliga intressanta
upplysningar i historiskt, geografiskt, geologiskt och
arkitektoniskt hänseende finnas på sina
vederbörliga platser. För att blott taga ett
exempel: att i så sammandragen och dock
fullt njutbar form påpeka allt hvad
Uppsala har att uppvisa i afseende å historiska
minnen och vetenskapliga institutioner
vittnar om stor förmåga och flit hos förfin.
Nytt i bokhandeln.
Nyaste räknenötter. Praktisk räknebok med
själfkontrollerande facit af Sven O. Kellin,
folkskollärare. Sthm, V. Billes
bokförlagsaktiebolag. I (talen 1-1,000). 30 öre.
Lärobok i naturläran af d:r N. J. Berlin.
13:e upplagan, efter skolans nuvarande kraf
omarbetad af d:r Sven Leonh. Törnqvist. Lund,
C. Y. K. Gleerups förlag. 75 öre.
Öfversikt af Nya historien af V. M.
(Jarl-gren. Sthm, P. A. Norstedt & söner. 3:e
delen. 2 kr. 40 öre.
Modern tiUklippningskonst för dam- och
damtoaletter af Teodora Skougsgaard. Sthm, C.
<fc E. Gernandts förlagsaktiebolag. 2 kr.
Varia. N:r 5. - Hälsovännen. N:r 10. -
Djurvännernas Tidning. N:r 4. - Sländan.
N:r 8.
?nglands allmänna
lärareförenings ombudsmöte 1898.
I den för sin naturskönhet och för sina
mineralvattenkällor berömda »trädgårdarnas
stad» Cheltenham har Englands allmänna
lärareförening för någon tid sedan hållit
sitt 29:e ordinarie ombudsmöte eller
årskonferens. Det räknade omkring 1,500 ombud
och pågick under fyra dagar. Dess
öppnande var som vanligt en högtidlig akt.
Stadens mest framstående och representativa
personligheter hade infunnit sig å estraden
i möteslokalen. Med framhållande af
föreningens betydelsefulla uppgift och
uttryckande sin glädje öfver framgången af dess
verksamhet hälsade flere af dem å
samhällets vägnar i längre eller kortare tal
mötesdeltagarne välkomna.
Sedan ordningsregler för mötet blifvit
antagna och åtskilliga andra ärenden af mera
formell natur afgjorts, höll den afgående
presidenten C. J. Addiscott ett
lyckönskningstal till sin efterträdare i ämbetet Richard
Waddington. Denne intog nu
ordförandeplatsen, hvarefter mötet ägnade den
afgående presidenten sin hyllning. Under stort
och entusiastiskt bifall framhöllo flera talare
hans stora förtjänster om föreningen och
föreslogo ett formulcradt uttalande af
föreningens tacksamhet. iMed bifall härtill
beslöt mötet, att detöa uttalande skulle
textas å pergament och till mr Addiscott
öfverlämnas. På hans bröst fästes derpå
det hederstecken, som föreningen förärar
sina presidenter vid deras afgång. Det bar
inskriptionen: »Förening är styrka».
Den nye presidenten höll därefter sitt i
öfver en timme pågående inträdestal, hvari
han framhöll behofvet af ett allmänt,
enhetligt undervisningssystem.
Mycket både inom och utom skolan hade
- framhöll han - gjorts för det
uppväxande släktet. Sakta men säkert hade nationen
kommit till insikt om sina plikter mot
barnen. Ännu vore emellertid det engelska
undervisningsväsendet behäftadt med en massa
brister och oeg%entligheter. Fastän själf
medlem af den engelska kyrkan och öfverlärare
i en af densamma upprättad skola, tvekade
han icke påstå, att en icke ringa del af
dessa brister voro förorsakade af teologerna,
och att framstegen i den primära skolan
fortfarande försvårades af dogmatiska tvister.
Skolans mål vore icke att göra proselyter åt
den ena eller andra kyrkan eller sekten. En
sund barnuppfostran måste hållas fjärran
såväl från dogmatikens som från partipolitikens
stridsfält. Skolan skulle lära sina lärjungar
att frukta Gud och lyda Hans bud men ej
öfva dem i teologiska hårklyfverier.
Det nuvarande, af den olyckliga religiösa
splittringen skapade systemet, enligt hvilket
den kommunala folkskolan underhölles af
staten och kommunen, men den icke
kommunala af staten och frivilligheten, kunde
icke i längden upprätthållas. Skall skolan
kunna i afsevärd grad rycka framåt öfver
hela linjen, sal vore det nödvändigt, att man
lämnade de teologiska spörsmålen å sido och
enade sig om ett system, som bättre
tillgodo-såge folkbildningen. Omkring 2l/2 mill. barn
undervisades i den kommunala folkskolan för
ön årlig medelkostnad pr lärjunge af nära 47
kr., ungefär o mill. i den icke kommunala
för en årlig medelkostnad pr barn af föga
öfver 35 kr. Kunde det vara riktigt att en
lärjunge i det sistnämda slaget af folkskolor
- i utbyte mot den minst sagdt omtvistade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
