Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r
SVENSK LÄRARETIDNING.
343
sin tillflykt till sådana, hvilka uppträdt
som bestämda motståndare till vår
folkskola såsom sådan. Till motto för sitt
föredrag har han satt ett uttalande af
den Tegnér, som genom sitt bekanta
i Växjö domkapitels namn afgifna
utlåtande den 31 juli 1839 på det
skarpaste protesterade mot att folkskolan
skulle blifva lagstadgad. Det var i
detta utlåtande, som den
antites-jäktande Tegnér först framkastade det
till sitt innehåll lika osanna som till
sin form välklingande påståendet: »Det
hör till vår tids besynnerliga egenheter
i uppfostringsläran, att man vill ha
folkskolan så lärd och lärdomsskolan
däremot så olärd som möjligt.» Som
bekant hör det tvärtom till vår
moderna, på Comenius och Pestalozzi
grundade uppfostringsläras »egenheter»
attx betrakta hvarje »lärd»
barndomsskola såsom ett oting men ock all
ske-lettartad hastverksbildning såsom i det
närmaste värdelös..
Äfven hos Geijer hämtar
föredragshållaren skäl för sin uppfattning om
skolbildningens farlighet för »folket».
Men naturligtvis är det endast hos den
unge, ultra-reaktionäre Geijer.
Det är det olärda, sunda förståndets styrka
– heter det - att omedelbart ur saken,
sådan den ter sig, hämta sitt omdöme, och
detta gör, att just ett sådant omdöme så
dräpande slår hufvudet på spiken, under det att
den boklärda reflexionen hugger miste eller
står svarslös.
Af ren ömhet och aktning för det s. k.
sunda bondförståndet bör man därför skydda
det för att ätas upp af för mycket abstrakt
lax-plugg och bokvetande.
Hvad är detta annat än ett svagt
uppkok på Geijers schellingska
filosoferande från 1811 öfver den förmenta
artskillnaden mellan »olärd» upplysning
(»det sunda förnuftet») och »lärd» dito
(»vetenskapen») samt hans i samband
häraf afgifna ljungande protest mot
alla sträfvanden för åstadkommande af
folkskolor? Den »lärda», genom
läroanstalter inhämtade upplysningen borde
enligt Geijer tillkomma uteslutande de
s. k. bildade klasserna.
Häraf torde man sluta - utbrister han -
att jag ej vill lämna någon annan än den
helt och hållet olärda upplysningen åt de lägre
och arbetande klasserna. Alldeles! Det är
min fullkomliga mening, att jag ville lämna
dessa klasser fulkomligt olärda och det af ren
och uppriktig aktning för det sunda förnuftet.
Den enda undervisning, som för dem är
nödvändig, innefattas i religionsundervisningen
- -. Vill en och annan lära sig skrifva
och räkna - välan! Men deras förträffliga
minne, hvari de utskämma så många som
blott läst sig själfva till fördärf, gör det för
dem i allmänhet onyttigt.
Om kyrkoherden Ternstedt på denna
punkt icke citerat sin store förebild
från århundradets morgon, så torde
detta möjligen hafva sin grund i
vetskapen därom, att den mogne,
utvecklade tänkaren Geijer helt och hållet
bröt stafven öfver de
reaktionärt-roman-tiska teorier, af hvilka den unge
grubblaren från 1811 låtit sig besticka.
Däremot åberopar föredragshållaren,
liksom så mången före honom, apostelns
bekanta ord: »Kunskapen uppblåser».
Men detta så godtyckligt använda, så
grundligt misstydda och så ofta
missbrukade ord torde förtjäna sitt eget
kapitel.
Valupprop
och afsägelser i anledning af de
förestående valen inom allmänna
folkskollärareföreningen förekomma i dagens
nummer till ett antal af icke mindre
än fyra.
19 ansökningar
hafva till Svenska turistföreningen
inkommit oni erhållande af andel af det
till befrämjande af folkskoleungdomens
sommarvandringar för innevarande år
anslagna beloppet. Fördelningen torde
göras ofördröjligen.
Kan det vara möjligt?
I Karlstad äro för närvarande två
folkskollärarebefattningar lediga. Enligt
Kalistadstidningen har domprosten
Jakobsson till en af sökandena skrifvit:
»Ej den ringaste utsikt har Ni att få
platsen, huru än Edert prof går, emedan
församlingen har sina bestämda kandidater, som
sedan man sett allas ansökningshandlingar
bestämdt komma på förslaget.»
Till en annan person har han
skrifvit:
»Ni har ej den ringaste utsikt här, ty vi
behöfva en person,, som hjälper till med
bibelförklaringar. »
En sökande från Norrland erhöll
kallelse till prof kl. 8 på kvällen den
4 maj med föreläggande att afhämta
ämnena i Karlstad kl. 10 f. m. den 6
maj. Han måste naturligtvis afstå från
att pröfva.
Skall månne församlingen nöja sig
med att ordföranden på ett dylikt sätt
söker blifva kvitt sökande, som icke
äro honom personligen till lags?
Fordringarna stiga
allt mer på dem, som skola välja
lefnadsbana. Snart fordrar man
studentexamen till hvilken syssla som helst.
Nu senast har
Manufakturhandlare-föreningen i Stockholm på grund af
den brist å dugliga biträden, sorn
råder i facket, beslutat införa utlandets
volontärsystem. Till volontärer skola
antagas välartade ynglingar, som
genomgått fem klasser i allmänt läroverk och
som äga godt föräldrahem. De skola
slippa vanliga springgossegörornål och
endast biträda vid försäljningen.
Lärotiden skulle vara tre år - det första
utan lön och de två senare en mindre
inkomst efter visad duglighet. Således
skulle en gosse med fullständig
folkskolekurs och öfverbyggnad därå, t. ex.
genom kurs i Grewesmuhlska skolan
eller i handelsskola, ej anses kompetent
att bli volontär i en kryddbod, men
väl en, som inlärt några latinska
glosor men icke alls åtnjutit undervisning
i bokhålleri!
Allmänna folkskolläraremötet i
Norrköping. Vid bestyreisens
sammanträde sistlidna torsdag anmäldes, att såväl
statens som flertalet enskilda järnvägar beviljat
prisnedsättning för mötesdeltagare samt att
45 anmälningar om Öfverläggningsämnen och
föredrag inkommit. Ungefär lika många
rekvisitioner af blanketter för deltagande i
mötets utställning hade ingått.
Pedagogiska utskottet hade utarbetat
förslag till program, som punktvis genomgicks
och godkändes. Enligt detta program
kommer mötet liksom förut varit vanligt att
arbeta dels på allmänna sammanträden, dels
på afdelningssammanträden. Rörande
arbetsordningen sista inötesdagen förelågo två
alternativ, mellan hvilka pedagogiska
utskottet fick rätt att välja. Enligt det ena skulle
endast allmänna sammanträden hållas nämda
dag, under det andra alternativet upptager
af delningssamman träden äfven denna dag på
morgonen.
Då tanken att anordna ett särskildt
slöjdläraremöte rönt jämförelsevis ringa intresse,
enär endast tre frågor inkommit till detta
möte, ansåg bestyreisen lämpligast att låta
detsamma ingå som en afdelning af
folkskolläraremötet, hvilket äfven föreslagits i
inkomna skrifvelser. Något definitivt beslut
härom fattades dock icke.
Enligt ekonomiska utskottets förslag
bestämdes mötesafgiften till 3 kronor, häri
inberäknad af gif ten för mötesberättelsen, som
således gratis kommer att tilldelas hvarje
mötesdeltagare.
Kyrkosångens höjande. Teolo
giska fakulteten i Uppsala har vid nyligen
hållet sammanträde beslutat taga en
praktisk åtgärd för att höja kyrkosången. Detta
skedde på förslag af professor H. V.
Tpt-tie, som framhöll kyrkosångens betydelse
för församlingslifvet samt de ökade kraf på
det svenska prästerskapets kyrkomusikaliska
bildning, hvilka blifva en följd af den nya
mässans antagande. Prästen har ju att icke
blott själf sjunga vid gudstjänsten utan ock
att Öfva uppsikt öfver sången i kyrka och
skola. Emellertid kan direktor musices vid
universitetet ej anses vara skyldig att utan
ersättning handleda ungdomen i liturgiska
sångöfningar. Därför föreslog professor
Tot-tie och beslöt fakulteten, sedan ett af
direktor I. Hedenblad uppgjordt förslag till
ordnande af prästkandidaternas sångöfningar
blifvit uppläst, att hos det större
akademiska konsistoriet anhålla det konsistoriet
måtte göra underdånig framställning därom,
att k. m:t täcktes för nästa års riksdag
framlägga proposition om ett fast årligt,
anslag af 500 kronor till arvode åt kompetent
person, som efter de närmare bestämmelser
k. m:t kunde komma ätt utfärda, af kanslern
på förslag af fakulteten förordnades att
meddela teologie studerande kostnadsfri
undervisning och öfning i kyrkosång.,
Uti direktor Hedenblads ofvannämda
förslag framhålles särskildt nödvändigheten där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
