Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N;r 24
SVENSK LÄRARETIDNING.
377
- Hvad kunna vi göra för att komma
ungdomen till hjälp i dess mångfaldiga frestelser?
var en af de frågor, som stodo på
dagordningen vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens
årsmöte här förra veckan. Inledaren,
komminister Andersson i Torshälla, framhöll
frågans vikt samt erinrade om de
mångahanda frestelser, som i vår tid hota
ungdomen. Proselytmakeri vore ej att
rekommendera: vi böra möta ungdomen med den
luterska folkkyrkan och låta den taga hand
om de unga, så att de bli verkligt kyrkliga
människor. De följande talarne betonade
nödvändigheten af den dåliga litteraturens
hämmande och af fostran till lydnad.
Särskildt ville statsrådet Eappe lägga åhörarne
på hjärtat att ihågkomma beväringsungdomen.
- Om »skolbibliotek» diskuterades
synnerligen lifligt vid Södra Västmanlandskretsens
möte pingstaftonen i Kolbäck. Frågan
inleddes medelst ett sakrikt föredrag af hr J.
P. Malmberg från Västerås. Såväl af inledaren
som under diskussionen framhölls
skolbibliotekens nödvändighet och stora betydelse i
flera afseenden, och blef resultatet af frågans
behandling, att inledarens yrkande om
uttalande af önskvärdheten af landstingets
bidrag för inrättandet af dylika bibliotek bifölls;
och tillsattes en kommitté, bestående af hrr
J. P. Malmberg i Västerås, K. Engberg i
Köping och L. Hellqvist i Björskog, med hr
P. V. Verkelin i Västerås som suppleant, att
till landstinget ingå med begäran i nämda
syfte.
- Om examensväsendets förde/ar och
olägenheter diskuterades vid Södra
Helsinglands-kretsens möte den 31 maj. Inledaren ansåg
den sedvanliga årsexamen ej lända skolan
till gagn utan tvärtom orsaka svåra
missförhållanden, i det den frestar läraren att
ägna nästan hela sin kraft åt inlärande af
minnessaker, under det att sådana ämnen,
som ej lämpa sig för uppvisning, bli
försummade. Enigt med inledaren antog mötet l
följande uttalande: »Kretsen anser, att den \
sedvanliga årsexamen i folkskolan, såsom
en mycket dålig graclmätare på skolans
ståndpunkt, ej i sitt’ nuvarande skick borde
bibehållas utan i stället förvandlas till en skolans
högtidsdag med -sång, föredrag m. m. i
ungefärlig likhet med folkhögskolornas
termins-afslutiiingar, under det dess karaktär af
förhörsdag upphörde. Däremot anser kretsen,
att en särskild afgångsexamen i skolrådets
närvaro bör hållas med de barn, som från
skolan afgå.»
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Ombudsmötet i Norrköping
instundande augusti månad torde väsentligen
komma att sysselsätta sig med följande fyra
spörsmål:
1. Sekreterarefrågans ordnande.
Den af hr E. Hammarlund i detta ämne
väckta motionen återgifves fullständigt i
denna tidning n:r 2. Motionären har ansett
en stadgeändring nödvändig för att komma
ur de nuvarande svårigheterna. Han
framlägger två alternativ till sakens ordnande.
Enligt det ena skulle sekreteraren kunna
väljas inom eller utom centralstyrelsen;
enligt det andra skulle allt det aflönade
föreningsarbetet öfverlämnas åt en särskild
person, förslagsvis benämnd »ombudsman».
Centralstyrelsen vill icke gå så långt utan
föreslår inryckandet i stadgarna af en
undantagsbestämmelse, enligt hvilken
sekreterare-göromålen tillfälligtvis skulle kunna bestridas
af utanför styrelsen stående föreningsmed-
lem. (Keservation af E. Hammarlund och
Joh:s Johansson.)
2. Ändradt sätt för stipendiefördelningen.
Hr Fridtjuv Bergs motion härom finnes
återgifven i årets första nummer. I
hufvudsaklig öfverensstämmelse med motionen har
centralstyrelsen beslutat anmoda
ombudsmötet att välja fyra personer, hvilka jämte
en af centralstyrelsen utsedd ordförande
skola utgöra en nämd med uppdrag att
under tiden intill närmast därpå följande
ombudsmöte verkställa fördelningen af
stipendier inom S. A. F. (Reservation af E.
Hammarlund.)
3. En sång- och musikkommitté inom
föreningen.
En motion af hr N. E. Anjou i Hille
(i sammandrag återgifven i denna tidning
n:r 2 år 1897) remitterades af fjorårets
ombudsmöte till centralstyrelsen. Denna
tillsatte för ärendets utredning en kommitté,
bestående af J. Gr. Söderberg i Lidköping,
N. E. Anjou-i Hille och K. V. Karlberg
i Alingsås. Kommittéutlåtandet utmynnar
i följande yrkanden:
1) att en musikkoramitté bör bildas inom
S. A. F.;
2) att denna kommitté bör bestå af tre
inom föreningen for musikaliskt nit och
skicklighet kända medlemmar;
3) att kommittén börjväljas å föreningens
ombudsmöte;
4) att kommittévalet bör omfatta tiden till
nästa ombudsmöte;
5) att kommitténs första uppgift må blifva
att söka få^en allmän sångkör till stånd inom
föreningen och i allmänhet att inom denna
förening tillgodose det musikaliska intresset;
6) att till kommitténs stöd och hjälp må
väljas en särskild sånganförare såväl för
hvarje krets som län, hvarvid den förre årligen
må väljas af kretsen och den senare af de
resp. länens kretssånganförare;
7) att kommittén egentligen bör sortera
under centralstyrelsen och sålunda utgöra
ett slags förberedande utskott men i
dithörande frågor dock äga rösträtt liksom
centralstyrelsen själf;
8) att kommitténs ledamöter
hufvudsakligen må arbeta medelst skriftväxling sins
emellan men dock hafva ett årssammanträde
på samma tid och ställe som centralstyrelsen;
9^ att för kommitténs resa till
årssammanträde må betalas resekostnad jämte
dagtraktamente enligt femte klassen i gällande
resereglemente;
10) att till kommitténs årssammanträde en
hvar af körens medlemmar må äga att ingifva
motioner i rena musikfrågor.
Och anhålla kommitterade, att
centralstyrelsen, på sätt hon finner lämpligt, måtte gå
i författning om definitivt afgörande rörande
frågan om en musikkommitté inom S. A. F.
samt med anledning däraf låta verkställa de
ändringar eller tillägg i föreningens stadgar,,
hvartill omständigheterna kunna föranleda.
Centralstyrelsen har ansett lämpligt, att
innan vidare åtgärder i detta ärende
vidtagas, ombudsmötet får yttra sig om
förslaget.
4. En Ii ff or säkring s förening inom S. A. F.
Två motioner hafva härom inkommit,
nämligen af hrr P. Borgh i Lekaryd och
J. A. Björklund i Mölndal. Ur motionerna
återgifva vi följande:
Hr P. Borgh yttrar: Såsom ett
öfverlägg-ningsämne vid ombudsmötet i Norrköping
den 8-9 augusti föreslår jag, att frågan om
bildandet af en lifförsäkringsförening inom
Sveriges allmänna folkskollärareförening måtte
upptagas. En dylik försäkringsförening vore
ett godt sammanhållningsband, och den borde
kunna bära sig bra, alldenstund för våra
vanliga försäkringsbolag åtgå oerhörda summor
i anskaffnings- och förvaltningskostnader,
hvilka summor härvid till betydlig del kunde
inbesparas.
Hr J. A. Björklund anför: Då ett af de
mål, för hvilka S. A. F. vill arbeta, är
»förbättring af lärarens ställning i allmänhet»,
synes mig, som skulle detta mål i hög grad
vinnas genom att inom lärareföreningen
bildades en lifförsäkringsförening,
hufvudsakligen enligt samma grunder, som äro gällande
för den, som finnes bland
Nationalgodtemp-larne. Flera skäl kunna finnas, som tala för
en dylik, och jag vill här anföra några.
I allmänhet är det så, att lärarne ej kunna
afsluta sin seminariekurs utan skulder. Dessa
kanske komma att trycka hela lifvet och
kännas dubbelt tunga för den samvetsömme, som
gärna önskade kunna betala men känner sig
urståndsatt därtill och fruktar att bli ansedd
som en bedragare. Härtill kommer att,
därest läraren vid sin död efterlämnar familj,
denna ofta kommer i de torftigaste
omständigheter, enär inga tillgångar finnas utan bara
skulder, och den lilla pensionen är allt för
otillräcklig att hålla nöden utanför dörren.
Visserligen finnes tillfälle erhålla lifförsäkring
i de många befintliga bolagen; men ofta
försummas försäkringen, hvarförutom premierna
i dessa äro allt för höga för att en lärare
med stor familj skulle kunna bära desamma.
Enligt mitt förmenande skulle en dylik
förening i hög grad stärka S. A. F., enär många,
som ej känna sig dragna till henne af de
ideella förmånerna, skulle göra det af de mera
materiella. Dessutom skulle det verka i hög
grad välgörande på samhörighetskänslan och
kårandan.
På grund häraf får jag anhålla, att
centralstyrelsen ville förelägga instundande
ombudsmöte följande fråga:
Anser ombudsmötet, att det vore lämpligt att
inom S. A. F. bildades en
lifförsäkringsförening, fotad i hufvudsak på samma grunder
som t. ex. »Själfhjälpsföreningen Framåt» i
Nationalgodtemplarorden ?
Till ombud hafva ytterligare välts:
Eksjö-kretsen: August Petersson i Eksjö, J.
A. Vallerström och J. Andrén i Nässjö.
Suppleanter: Henrik Peterson i Eksjö, A. P.
Sundell i Medalby och J. Ekner i Nässjö.
Finspångs-kretsen: E. Bergsten i Finspång
och G. Nilsson i Ljusfall. Suppleanter; A.
Olsson i Simonstorp och K. Blomgren i
Elian-torp.
Askim-Säfvedals-kretsen: J. A, Björklund och
Matilda. Johansson i Mölndal. Suppleanter:
Maria Backlund i Mölndal och Agnes
Vesterlund i Krokslätt.
Östersunds-kretsen: Maria Hasselgren.
Suppleant: C. Christensen.
Guldkrokens krets: I. M. Frithioff i Vreten,
A. Björklund i Korsberga, O. G. Tören i
Kaf-lås och P. A. Kjellén i Tidaholm.
Suppleanter: E. Sahlin i Hjo, J. T. Olsson i Fågelås
och A. V. Stenvall i Acklinga.
8, Västmanlands-kretsen: K. Engberg och G.
Nilsson i Köping samt L. A. Flodmark i
Arboga. Suppleanter: J. E. Ekholm i Köping
och K. A. Melén i Kolsva.
8. Helsinglands-kretsen: I. Hultin och P. E.
Engberg i Skog. Suppleanter: C. Strandberg
i Segerstad och O. Åström i Skog.
Kalmar-N. Möre-kretsen: A. F. Sjögren i
Kalmar och K. G. Hörnell i Kläckeberga.
Suppleanter: J. G. Karlsson och A. Nilsson i
Kalmar.
V. Gestriklands-kretsen: F. E. Larsson i
Torsåker och Alma Ståhlnacke i Sätra.
Suppleanter: F. A. Kydén i Torsåker och A.
Hallberg i Kungsgård.
örbyhus-kretsen: O. Stjernström i Vendelsby.
Suppleant: J. Tunander i Film.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
