Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄEARETIDNING.
395
Vasco da Garna och upptäckten af sjövägen
till Indien af J. Fr. Nyström. (Föreningen
Heimdals folkskrifter 52.) Sthm, F. & -G.
Beijers bokförlagsaktiebolag. 30 öre.
Fosterlandskärlek af Helena Nybom.
(Föreningen Heimdals folkskrifter 53.) Sthm, F.
& G. Beijers bokförlagsaktiebolag. 10 öre.
Om växternas näring af J. F. Nordvall.
(Föreningen Heimdals folkskrifter 54-55.)
Sthm, F. & G. Beijers bokförlagsaktiebolag.
40 öre.
Om de indiska inskrifterna, deras
upptäckande och tolkning. Ett blad ur Indiens historia
af K. F. Johansson. (Föreningen Heimdals
folkskrifter 56.) Sthm, F. & G. Beijers
bokförlagsaktiebolag. 15 öre.
Betydelsen för Sveriges utveckling af
1600-talets krigspolitik af Ellen Fries. (Föreningen
Heimdals folkskrifter 57.) Sthm, F. & G.
Beijers bokförlagsaktiebolag. 25 öre.
Violoncell. Vers af Ingemar Finne von
Helsted. Sthm, Aktiebolaget Svanbäcks
förlag. 2 kr.
Verdandi. 3. e haft. - Vor Ungdom. 3:e
haft. - Hälsovännen. N:r 12. -
Djurvännernas Tidning. N:r 5.
till nytt
skolreglemente.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
l Bjärtrå församling i Ångermanland
(inom hvilken församling Sandö glasbruk
och sågverk äro belägna) hölls den l d:s
möte mellan skolråd och lärarepersonal,
hvarvid förslag till nytt reglemente
uppgjordes.
Utom pedagogisk snickerislöjd upptogs
nu äfven huslig ekonomi för flickor bland
folkskolans läroämnen. Detta med hänsyn
till Sandö folkskola, där dessa bägge ämnen
tillkomma under 1898.
Eörande afgång från skolan enligt § 48
antogs enhälligt följande välbetänkta
bestämmelseförslag :
Huruvida ett barn må kunna afgå enligt
§ 48 i folkskolestadgan, tillkommer skolrådet
att afgöra. Innan skolrådet fattar sitt beslut,
böra barnets målsman och vederbörande
lärare eller lärarinna hafva blifvit hörda och
alla inverkande omständigheter noggrant
profvade. Och må tillstånd till afgång enligt
ofvannämda paragraf meddelas endast i
undantagsfall, då oomtvistligt är, att sådant
tillstånd är af verkligt behof påkalladt och
till barnets bästa länder, samt under villkor
att barnet, så länge skolrådet anser det
nödigt, besöker o ersättningsskola, då sådan blir
tillgänglig. Åt barn, som erhållit nu nämdt
tillstånd, meddelas protokollsutdrag,
innefattande skolrådets beslut därom, uppgift om
tillståndet till afgång beviljats på grund af
48:e paragrafens första eller andra moment
samt upplysning, om barnet inhämtat eller
icke inhämtat den i paragrafens första
moment angifna lärokurs.
För anordnande under den närmaste tiden
af någon »ersättningsskola» gjordes
emellertid intet uttalande; man ville först
»afvakta officiell plan» därtill.
Däremot ansågs allmänt såväl bland
lärarne som skolrådsledamöterna, att man
borde söka tillgodogöra sig den möjlighet,
som folkskolestadgans § 15 lämnar för
åstadkommande af samlad skoldag.
Minimitim-antalet pr vecka i småskolan borde sänkas
från 26 till 24 - i angifvet undantagsfall
till 20 (Sandö småskola uppflyttades från
Htt. C till litt. A).
Särskild flyttningspröfning icke blott som
förr från småskola till folkskola utan äfven
mellan den senares klasser ansågs böra
tillstödjas, »då begäran därom framställes».
Detta med hänsyn till förhållanden vid
skolor anordnade enligt litt. B i normalplanen,
i hvilka det visat sig omöjligt eller
ofördelaktigt att låta läraren följa sina klasser
genom skolan, då bägge klasserna
undervisas samtidigt.
Barn, som afflytta från distriktet utan
förut genomgången afgångspröfnrng, borde
förses med flyttningsbetyg, upptagande
vitsord icke blott för sista läsåret utan för
hela skoltiden.
Lärarepersonalens intressen och
medinfly-tande blefvo i flera samfällda uttalanden
anmärkningsvärdt väl beaktade. Så
uttalades önskvärdheten af att i reglementet
in-flöte bestämmelse, att 3 dagars lof utan
igenläsningsskyldighet borde årligen beredas
lärarepersonalen för besök i närbelägna
skolor eller vid läraremöten. Rätten att utan
hinder af tjänstgöring fullgöra de
medborgerliga skyldigheterna, af en lärare
framhållen, ansågs så själfklar, att någon
bestämmelse i reglementet därom icke behöfde
förekomma. Vanlig anmälan till skolrådets
ordförande ansågs af skolrådets
inflytelserikaste man vara tillräcklig. *
Bland skolrådets skyldigheter upptogs
förslag till bestämmelse om tillsyn öfver att
»distriktets skollokaler icke upplåtas för
sådana möten, sammankomster m. m.,
genom hvilka undervisningen stores eller
lokaler, inventarier och undervisningsmateriel
skadas eller (märk här!) vederbörande
lärarepersonals rätt till lugn ock rö förnärmas».
- Efterföljansvärdt!
Lärarepersonalen ansågs böra få afgifva
förslag icke blott till läroplanen utan äfven
till dagar för läseterminernas början och
slut samt pröfnings- och examensdagar,
vidare att afgifva förslag om åtgärder rörande
vanartade barn; dessutom höras, innan barn
finge inskrifvas eller mottagas under
pågående lästermin samt slutligen blifva
oför-töfvadt underrättad af den, som lof gifvit,
då tillstånd till längre ledighet från skolan
lämnats ett barn än 6 dagar å rad.
* Ja, detta är godt och väl under
nuvarande förhållanden. Men det kan komma
tider, då personer med annan uppfattning
äro de ledande i församlingen, och då är
bra att hafva i reglementet fastslaget, att
lärarepersonalen ej kan af skolarbetet hindras
utöfva sina rättigheter såsom medborgare.
Red. anm.
Dödsfall.
J. Andersson f. På Aleborg vid
Vrams Gunnarstorp afled den 12 dennes f.
d. folkskolläraren och klockaren i Snårestad,
Mim., Jöns Andersson efter en längre tids
svårare sjuklighet.
Han var född i Bosarp 1823, undergick
1851 skollärareexamen i Lund och fick 1853
ordinarie anställning vid folkskolan i
Snårestad, där han tjänstgjorde till 1881, då han
afgick med pension. Han var vida känd
för sin vackra stämma, som ännu på senare
åren tycktes oberörd *af tiden, samt allmänt
aktad och afhållen.
L Israelsson f. I Leksand afled
nyligen folkskolläraren Israel Israelsson. Född
1852 och utexaminerad från Uppsala
seminarium 1879 blef I. lärare vid Sjugare
folkskola 1881. Han sörjes af änka och 8 barn.
Jordfästningen i Leksands kyrka var
särdeles högtidlig. Den rikt blomsterhöljda
kistan bars af sex bland socknens
folkskollärare in i kyrkan och nedsattes å en
katafalk vid det sorgklädda altaret under
tonerna af en sorgmarsch. Jordfästningen
förrättades af kontraktsprosten d:r E. L.
Petersson. Från orgelläktaren utfördes flera
såog-nummer af blandad kör. Vid grafven sjöngo
skolbarnen. Större delen af
begrafningsgäs-terna samlades därpå i missionshuset, där
några minnesord om den aflidnes lif och
verksamhet, hans allvarliga gudsfruktan och
exemplariska lif både som lärare,
medborgare och familjefader framhöllos såsom kära
och goda minnen från den hänsofne.
FRIA ORD.
Valen i S. A. F.
I n:r 22 af Sv. Ltg finnes infördt ett
valupprop, hvari kretsar uppmanas att vid de
stundande valen gifva sina röster åt hr
Alexander Jonsson i Stockholm. Några kretsar
hafva också sedan röstat i den riktningen.
Det är med anledning häraf, vi anse oss böra
yttra några ord i frågan.
Hittills har man valt dem till
centralstyrelseledamöter, som därtill ansetts lämpliga.
Genom ofvan nämda upprop vill nian - synes
det oss - införa en alldeles ny valprincip,
nämligen om personen i fråga är för tillfället
villig eller skicklig till att öfvertaga den ena
eller andra förtroendeposten inom
centralstyrelsen. (En sådan princip måste dock, om
man ser på föreningens framtida bästa,
förefalla tämligen hufvudlös.) Motivet för hr
Jonssons inväljande var ju, att
centralstyrelsen behöfde ännu en arbetskraft i Stockholm
i och för skötandet af sekreterarebefattningen.
Hvart skulle tillämpandet af en sådan
princip leda? Om ett eller annat år torde också
hr Jonsson af en eller annan orsak afsäga
sig sekreterareskapet, och då måste
naturligtvis ännu en stockholmare inväljas.
Måhända har detta senare äfven skett under
tiden, ty om man får tro ett upprop,, är ju
fröken Rylander så godt som själfskrifven
till centralstyrelseledamot; fröken Quint, på
hvilken åtskilliga kretsar plägat rösta, är
numera också stockholmare. Inom en icke
alltför aflägsen framtid skulle sålunda S. A. F.
vara nog lycklig att få idel stockholmare i
centralstyrelsen.
På samma gång frångår man ock en annan
allt från föreningens stiftande tillämpad
princip. Centralstyrelseledamöterna ha hittills
varit från skilda orter inom vårt land,
hvarigenom deras olika sak- och lokalkännedom
kommit föreningen till godo. Så ha
skåningarna sin, västra Sverige sin, och
Norrland hyser en berättigad önskan att få
sin särskilda representant i
centralstyrelsen. (Månne det icke vore skäl att just
nu tillmötesgå denna norrländingarnas
önskan?) Och säkert skulle det tjäna till S.
A. F:s utveckling i såväl yttre omfattning
som inre styrka att kretsarna fortfarande
fasthölle samma principer.
Till alla kretsar, som ännu icke förrättat
val och icke vilja vara med om en
centralisation af centralstyrelsen till Stockholm, rikta
vi därför i föreningens eget intresse den
uppmaningen: gifven edra röster åt
folkskolläraren Hj. Boström, Sundsvall!
Såsom förste suppleant har han redan till
följd af inträffadt dödsfall fått träda in i
centralstyrelsen, och vi äro öfvertygade om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
