Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
intresserad för, att folk- och
Småskollärarnes ekonomiska ställning varder förbättrad.
Han förklarade sålunda vid senaste
riksdagen, att han röstade för, att det 7:e
hundradet gjordes obligatoriskt.
Däremot är hr Gr. en bestämd
motståndare till, att folkskolan göres till en
statsinstitution i vidsträcktare mån, än nu är
fallet. »Vi böra - yttrade han vid årets
riksdag - fasthålla den uppfattningen, att
folkskolan är en kommunal angelägenhet,
och att staten bör träda emellan blott för
att utjämna och mildra bördorna, under det
att kommunerna i första hand skola själfva
svara för sina skolor.»
I den af k. m:t under fjoråret tillsatta
kommittén för afgifvande af förslag rörande
ålderdomsunderstöd åt småskolans
lärarepersonal var hr Gr. ordförande. Här föreligger
sålunda för honom en dubbel anledning att
föra denna fråga till en lycklig lösning.
*
Hvad vi sålunda redan den 11
november 1891 tilläto oss yttra har -
som läsaren finner - till punkt och
pricka motsvarats af verkligheten.
Omedelbart före G:s tillträde af
ecklesiastikministerposten utkom
kungörelsen af den 5 oktober 1891,
hvarigenom det första ålderstillägget för
folkskollärare blef obligatoriskt; och i
år har frågan om det andra
ålderstillägget vunnit sin slutliga lösning.
En annan afsevärd förbättring i
folkskollärarekårens existensvillkor
genomfördes år 1894, då statsbidrag
tillerkändes ordinarie lärare och lärarinnor
vid sjukdomsfall.
För förbättring i
småskollärarinnornas ställning har statsrådet Gilljam
likaledes intresserat sig.
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt trädde
i verksamhet med 1893 års början;
och från innevarande års början hafva
lönerna höjts för småskolans
lärarepersonal.
Bland öfriga reformer, som
genomförts på skollagstiftningens område
under statsrådet Gilljams ministertid, ma
nämnas följande:
Inträdesfordringärna vid de allmänna
läroverken hafva anpassats efter folkskolans
lärokurser.
Möten mellan skolråd och lärarepersonal
hafva blifvit obligatoriskt anbefallda.
Skärpta bestämmelser hafva fastställts
angående kompetens för anställning vid
småskolan.
Nya bestämmelser hafva utfärdats
angående gossarnes slöjdundervisning.
Statsbidrag har medgifvits för
undervisning i kvinnlig slöjd.
Statsbidrag har beviljats för utbildning
af lärarinnor i huslig ekonomi vid
folkskolorna.
Statsbidraget till högre folkskolan kan
utgå med belopp intill 2,400 kr. (i st. f.
1,200 kr.).
Stadga har utfärdats angående tillsättning
af förenade folkskollärare-, klockare- och
organisttjänster.
Slöjdundervisning har införts vid alla
folkskollärare- och
folkskollärarinnesemina-rierna.
Seminarielärarne hafva tillerkänts
pension i likhet med allmänna läroverkens
lärare.
Lärarne vid seminariernas öfningsskolor
hafva fått sina löner reglerade.
Blindundervisningen har ordnats genom
lag, hvarvid obligatorisk undervisning
införts för de blinda,
Då härtill lägges, att mot slutet af
förra året en ny folkskolestadga utkom
med åtskilliga genomgripande
ändringar, finner man, att statsrådet Gilljams
verksamhet på folkundervisningens
område varit särdeles betydelsefull.
I statsrådet Gilljams omutliga
rätts-kärlek har dessutom lärarekåren haft
ett utmärkt stöd gent emot obehöriga
trakasserier från skolrådens och
församlingarnas sida.
Omdömena om statsrådet Gilljams
verksamhet utfalla, som synes här
nedan, något olika, beroende på den
ståndpunkt man intager. Om en sak böra
dock alla kunna enas: de på
rangskalan lägst ställda lärarne och
lärarinnorna hafva i hr Gilljam haft en varm
vän, som alltid sökt tillvarataga deras
intressen.
Den allmänna önskan är helt visst
denna: måtte efterträdaren fortsätta på
den sålunda inslagna banan!
Ett tack till statsrådet Gilljam för
hvad han utträttat till folkskolans och
folkskollärarekårens fromma under sin
sjuåriga ministertid!
Den nye chefen för
ecklesiastikdepartementet är en man i sina bästa år,
som på grund af sina solida
egenskaper vunnit hastig befordran på den
juridiska banan. Statsrådet Nils
Ludvig Alfred Claeson är nämligen född
1848 på Lindhof i Botkyrka församling
af Stockholms län. Hans fader var
häradshöfdingen i Södertörns domsaga
Nils Christian Claeson och hans moder
Charlotta Elisabet Stråle.
Sedan han njutit undervisning vid
Klara skola och Stockholms
gymnasium, tog han 1867 mogenhetsexamen
vid det sistnämda samt inskrefs
därefter vid Uppsala universitet, där han
1871 var färdig med sin
hofrättsexamen.
Efter tjänstgöring som auskultant i
Svea hofrätt och e. o. notarie i
Stock-il holms rådhusrätt samt i Gestriklands
domsaga blef han 1874 vice
häradshöfding, 1875 biträde vid Svea hofrätts
fiskalsexpedition och 1877 adjungerad
ledamot af samma hofrätt. Ar 1881
vardt han utnämd till fiskal och 1883
till assessor.
Strax efter sin assessorsutnämning
blef han t. f. revisionssekreterare och
1884 expeditionschef uti
ecklesiastikdepartementet.
År 1889 blef han justitieombudsman
efter att hafva någon tid fungerat
som suppleant för denne.
Till justitieråd utnämdes han den
30 september 1892, var 1890 medlem
af kommittén för ändring af
kyrkolagen och blef den 25 sistlidna rnaj
utsedd till lekmannaombud för
Stockholms stad vid det stundande
kyrkomötet.
Sedan 1891 har han varit
ordförande i direktionen för högre
lärarinneseminariet i Stockholm.
Hans fleråriga verksamhet såsom
statsråden Hammarskjölds och
Wen-nerbergs närmaste man i
ecklesiastikdepartementet (åren 1884-89) har
gjort honom väl förtrogen särskildt
med alla de rent juridiska spörsmål,
som det tillkommer chefen för
ecklesiastikdepartementet att handlägga.
Ur pressens uttalanden i anledning
af ecklesiastikministerskiftet återgifva
vi några af de mera karakteristiska,
särskildt sådana, i hvilka beröres den
afgående och den nye chefens
ställning till skolan.
Stockholms Dagblad: I 6 1/2 år har hr
Gilljam innehaft ecklesiastikportföljen. Då
han, känd både soin en af våra yppersta
och mest insiktsfulla skolmän och som en
duglig och framstående riksdagsman, mottog
denna portfölj efter statsrådet Wennerberg,
hälsades detta med ganska allmänt bifall.
Man ville särskildt hoppas, att han skulle
vara rätte mannen att lösa de på dagord
ningen satta frågorna om det högre
skolväsendets organisation, och i sammanhang
därmed kunna åt elementarlärarne bereda
den lönereglering, som för dessa länge
varit så behöflig och så efterlängtad.
Den nu afgångne ministern har också
lagt sig stor vinn om att kunna genomföra
dessa önskemål. Men hans bemödanden
ha endast delvis krönts med framgång.
Detta bör emellertid ingalunda läggas honom
till last. Lösningen af dessa reformfrågor
är långt svårare än mången vill medgifva,
och åsikterna ha åtminstone hittills visat
sig så delade, att tiden för deras lösning
ännu icke synts vara kommen. Icke heller
må man lägga statsrådet Gilljam till last,
att han icke sökt vinna andra kammarens
öra genom att uppgifva sin öfvertygelse oin
de klassiska språkens rätta ställning och
betydelse i de högre läroverken.
Om sålunda statsrådet Gilljams
verksamhet på detta håll icke lämnat så stort
resultat som man möjligen väntat, så har hans
ärliga och nitiska arbete både på
undervisningsväsendets och på andra områden burit
frukter, som gjort hans ämbetsförvaltning
värd att i tacksam hågkomst bevaras. Detta
gäller icke blott elementarläroverken utan
äfven folkskolorna och universiteten. Det
gäller äfven kyrkan och hälsovården. Hans
intresse och arbetskraft räckte till för alla
de vidt skilda ärenden, som tillhöra
ecklesiastikdepartementets omvårdnad. Och om
han icke var företrädesvis fallen för
initiativ eller nya uppslag, så visste dock alla,
att han utom omdömets redighet och skärpa
besatt den hos en minister oskattbara för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0406.html
