Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
SVENSK IARARETIDNING.
N:r 26
det då skulle dels välja räkenskapsförare
och kassaförvaltare för året och dels
besluta och till sin ordförande hemställa att
kallelse till sammanträdena måtte ske icke
allenast såsom hittills genom pålysning utan
genom samtidigt utfärdad skriftlig kallelse
till ledamöterna. Denna kyrkoherdens
åtgärd att vägra proposition anmäldes hos
Linköpings domkapitel och yrkades ansvar
för ämbetsbrott, och har domkapitlet
jäm-l*1kt lagen om straff för ämbetsbrott af
präst den 8 mars 1889 § 5 pröfvat
rättvist att ådöma kyrkoherden Rosenqvist
varning för oförstånd i ämbetet.
Häraf framgår alltså, att
skolrådsordförande icke kan hindra ett skolråd att
tillsätta särskild kassaförvaltare eller att
besluta att kallelse skall utfärdas på annat
| sätt än genom pålysning i kyrkan.
Kyrkostämma saknar
befogenhet att lämna anslag till enskild
skola. I oktober 1897 beslöt Avesta
församling å kyrkostämma att för hvartdera af
åren 1898 och 1899 anslå 750 kr. till
Avesta elementarskola mot villkor, att fem
lärjungar erhölle friplatser. Häröfver anfördes
besvär hos länsstyrelsen i Kopparbergs län
med yrkande, att då
kyrkostämmoförordningen ej medgaf ve kyrkostämma rätt att
besluta om bidrag till andra
undervisningsanstalter än församlingens egna, eller
folk-och småskolor, men ifrågavarande enskilda
skola ej vore af nytta för Avesta som
församling, beslutet måtte undanrödjas, enär
detsamma otvifvelaktigt komme att
föranleda obegränsade anspråk på församlingens
offervillighet.
Länsstyrelsen yttrade, att då öfverklagade
beslutet ej kunde anses beröra sådan fråga
om folkundervisningen och dithörande
anstalter, som tillhörde kyrkostämmas
handläggning, samt församlingen således genom
att på omförmälda sätt understödja en
läroanstalt, soin icke, såvidt utredt blifvit, kunde
räknas till folkundervisning, öfverskridit sin
befogenhet, undanröjde länsstyrelsen beslutet.
Församlingen klagade hos k. m:t, som
den 13 sistl. maj ej funnit skäl göra
ändring i länsstyrelsens utslag.
Folkskollärare är skyldig skatta
för naturaförmåner. Börrums kommun
anförde på sin tid besvär hos kammarrätten
öfver att pröfningsnämden för år 1896, på
yrkande af folkskolläraren Erik Dahlström,
nedsatt dennes taxering för inkomst af
arbete från 880 kronor till 752 kr. med 450
kr. bevillningsrätt afdrag. Kammarrätten
har ändrat pröfningsnämdens beslut därhän,
att, enär Dahlström förutom hos
pröfningsnämden uppgifven inkomst kr, 751: 79
hade fri bostad och vedbrand jämte
nytt-janderätten till planteringsland, hvilka
förmåner af klaganden uppskattats till 102 kr.,
Dahlströms uppskattade inkomst höjes till
853 kr., hvaraf 450 bevillningsfria.
Som bekant är i taxeringsmål
kammarrätten sista instansen.
Skolan och konsten borde
naturligtvis ej vara hvarandra främmande:
konstverkens uppfostrande inflytande på det upp-
växande släktet kan ej nog uppskattas och
främjas, i synnerhet som oftast allmänheten
i vårt land står både okunnig och likgiltig
gent emot konstens användning i hemmet.
Med behjärtande af denna brist i vårt
folks bildning har i Stockholm bildat sig en
förening för skolornas prydande med
konstverk. Ledamotsafgiften är 10 kronor, och
hvarje års inköp fördelas på vissa för året
bestämda skolor och öfverlämnas åt dessa
såsom deras egendom. Sålunda erhöllo förra
vårterminen Södra och Norra latinläroverken,
realläroverket, Brummerska flickskolan och
högre lärarinneseminariet samt i landsorten
Örebro högre allmänna läroverk en mängd
gipsafgjutningar, fotogravyrer och
porträttbyster efter konstnärer sådana som
Rembrandt, Sergel, Tizian, Velasquez, v. Dyck,
Petel, Böcklin, Liljefors o. s. v.
Nästa år ämnar föreningen söka få till
stånd en större freskomålning med ämne ur
skollifvet vid ett af Stockholms läroverk.
Man kan ej annat än önska hennes
sträfvanden all framgång.
Skolväsendet i Hernösands stift
beröres i en af domkapitlet till k. m:t
in-gifven ny skrifvelse angående stiftets
delning.
Såsom exempel på huru mycket ännu
fattas i ett ordnadt skolväsen ej blott bland
den finska och lapska befolkningen utan
äfven i de rent svenska församlingarna,
nämner domkapitlet, att i omkring 50
församlingar barn i ett eller flera hundratal sakna
årlig skolundervisning, vanligen i följd af ett
för ringa antal skolor. Understundom stiger
detta antal barn utan skolundervisning till
hälften och därutöfver af de i skolåldern
varande barnen inom församlingen.
En skånsk skola för 35 år sedan
skildrades vid Ystadstraktens skolförenings
möte den 18 dennes på ett lifligt, stundom
humoristiskt sätt af förre skolläraren
Trägårdh i Eneborg.
Talaren hade 1863 blifvit antagen som
ambulerande lärare vid Västerholmen utan
annat kompetensbetyg än ett af en kapten v.
Porat utfärdadt intyg, att T., som då var
soldat, vid 4 månaders garnisonstjänst i
Malmö ådagalagt ett hedrande uppförande och
gjort sig förtjänt af betyget berömlig i
skrifning och räkning.
Lönen utgick med 7 skäppor råg och 7
skäppor korn från Ruuthsbo herrgård och ur
skolkassan summa fem (säger 5) riksdaler
riksmynt. Han skulle också hafva julmat,
men merendels ville hushållen hellre lösa
denna med 50 öre.
Skolan gick från stuga till stuga. Där l barn
fanns, pågick undervisningen i tre dagar, för
2 i sex dagar o. s. v.
Undervisningsmaterielen bestod nästan uteslutande af katekesen
och nya testamentet. Detta sistnämda
tjänade som öfningsbok i innanläsning. Som
rottingens flitiga bruk ansågs vara ett ovikligt
villkor för en god och duglig lärare, tog
läraren alltid med sig ett dylikt
uppfostrings-instrument på sin rond.
Tjugofemårsfest på kolonien
Hall firades den 13 dennes. Det var på
dagen ett kvarts sekel, sedan »Föreningen
till minne af konung Oskar I och drottning
Josefina» stiftades i ändamål att till
gudsfruktan, arbetsamhet och goda seder
uppfostra vanartiga barn. Hedan i en på
1840-talet utgifven bok af konung Oskar I fram- l
kom en antydning åt detta håll, men hedern
af initiativet tillkommer dock framlidne
generaldirektören för fångvården G. F.
Almquist och f. d. justitierådet Knut
Olivecrona, hvilken senare i trots af sina 80 år
var vid 25-årsfesten närvarande.
Till denna fest hade utom föreningens
styrelse infunnit sig en stor mängd
representativa personligheter, såsom
justitieministern,, landshöfding Isberg, kanslirådet Gr.
Carlsson, ortens riksdagsman
kontraktsprosten A. T. Pettersson i Österhaninge m. fl.
samt generaldirektören Almquists änka och
dotter.
Efter hållen årsexamen redogjorde
ordföranden i föreningens styrelse,
riksgäldsfullmäktigen C. F. Östberg, för föreningens
verksamhet och koloniens utveckling under
dess första fjärdedels sekel, hvarvid äfven
tacksamt nämdes en mängd personer, till
hvilka kolonien står i tacksamhetsskuld.
Genom gåfvor och insamlingar erhöll
föreningen under endast ett och ett halft år
efter sin stiftelse 190,000 kronor. Egendomen
Hall inköptes 1875. Byggnader hafva
därstädes uppförts för 183,000 kr. Sedan 1880
har staten bidragit med 50 Öre om dagen för
hvarje elev, och till betalning af de skulder,
som föreningen under sin första verksamhet
ådrog sig, lämnade riksdagen ett bidrag af
135,000 kr. Genom gåfvor och
testamenta-riska dispositioner har föreningen fått i rundt
tal 100,000 kronor.
Vid anstalten hafva varit inskrifna 662
elever. Af dessa äro ut skrif na i stadgad
ordning 445; vid anstalten äro 160 kvar och de
öfrige döda eller utskrifna utan att hafva
genomgått fullständig kurs vid Hall. 80 %
kunna betraktas som räddade.
Direktör Fant redogjorde för elevernas
årsbetyg. 41 elever hade fått
arbetsbelö-ning från 5 till 15 kr., tillsammans 295
kronor. 18 hade för flit i skolan fått
tillsammans 42 kronor.
Landshöfding Isberg riktade ett
synnerligen tacksamt erkännande åt direktör Fant
och förvaltningspersonalen, hvarefter
kontraktsprosten Pettersson afslöt högtidligheten
med bön.
Föräldramöte. Nora pastorats
lärareförening beslöt på senaste halfårsmötet att
under hvarje läsetermin anordna ett
föräldramöte på platser, som syntes mest lämpliga.
Det första af dessa möten hölls den 19 dennes
i Ås folkskola i Nora landsförsamling och
öppnades af pastor Backman i Nora. Bland
de närvarande märktes riksdagsmannen Joh.
Johansson i Noraskog.
Den fråga, som stod på programmet,
rörde hemmets och skolans samverkan med
afseende å uppfostran och inleddes af
folkskolläraren A. G. Larsson. Efter slutad
diskussion antogs följande af inledaren
formulerade uttalande:
Till en god samverkan mellan hem och
skola höra:
1) att hemmet och skolan lära känna och
därigenom förstå hvarandra;
2) att de, särskildt i närvaro af barnen,
visa hvarandra behörig aktning och
förtroende;
3) att hemmen under barnens späda år eller
innan de skickas i skola söka utveckla
barnens begrepps- och uppfattningsförmåga, så
att de i möjligaste mån kunna tillgodogöra
sig den i skolan meddelade undervisningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
