Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
Örebro läns folkhögskola
1873-98.
August Sohlman 1867 gjort
bekant-skåp med den danska folkhögskolan,
blef det hans lifliga önskan att snarast få
en likartad skola upprättad i Sverige. En
person i Södermanland, som fann sig
tilltalad af idén, erbjöd sig då att gratis
upplåta plats för en föl khögskola på sin
egendom. Detta anbud ville dock Sohlman ej
antaga, »ty», sade han, »den första
folkhögskola i Sverige skall upprättas i Nerke,
ty där är vårt lands vaknaste befolkning».
Som bekant blef nu ej denna d:r Sohlmans
plan förverkligad. Först år 1873, sedan
folkhögskolor funnits i Sverige fem år,
skulle dylik läroanstalt komma till stånd i
Nerke. Men det sätt, hvarpå saken togs
upp där, och det intresse, hvarmed skolan
där omfattats och än i dag omfattas af
såväl de lokala myndigheterna som enskilda,
jäfvar icke d:r Sohlmans omdöme om
ner-kingarne.
Under åren närmast efter 1868
förekommo helt naturligt då och då underrättelser om
folkhögskolorna i tidningarna, och om saken
talades ofta bland folkupplysningens vänner/
I Nerke var det tidningen »Nerikes
Allehanda», som »oförtröttadt arbetade på att
väcka den stora allmänhetens kärlek för
detta nya slag af undervisningsanstalter för
menige man». Under sommaren 1872
bragtes frågan om en folkhögskola under
diskussion inom Östra Nerkes hushållningsgille,
och därvid erbjöd sig kammarjunkaren Ad.
Coyet på Nynäs att kostnadsfritt under en
tid af fem år till lokal för en folkhögskola
upplåta hela manbyggnaden på sin egendom
Vrana i Sköllersta socken. En kommitté
blef tillsatt, hvilken senare kom att
samarbeta med en annan sådan, tillsatt af
landstinget, där motion om upprättande af en
folkhögskola väcktes ’ hösten 1872. På
utsända listor tecknades såsom bidrag’ för en
gäng öfver 6,000 kr. i belopp, som växlade
mellan 25 öre och 500 kronor, och årligen
under fem år öfver 1,500 kr. Härjämte
beviljade landsting och hushållningssällskap
ett årsanslag å sammanlagdt 2,000 kr.
Detta allt bär tydligt vittnesbörd om,
huru stort intresset för skolan redan från
början var. Och till den första kursen,
som började den 3 november 1873, voro
anmälda icke mindre än 71 elever, af hvilka
det dock ej fanns plats för mer än 36
Här på det vackert belägna Vrana
verkade skolan ostördt och framgångsrikt under
de första fem åren. Men en liflig önskan
var att skaffa skolan en egen, för
ändamålet uppförd lokal. Medel härtill erhöllos
ock, dels från en under årens lopp samlad
byggnadsfond, dels genom ett särskildt
bildadt byggnadsaktiebolag. Ett vackert och
rymligt skolhus uppfördes vid Käfvesta, Y*
mil från Y råna. Så småningom hafva här
uppförts såväl bostadsbyggnad för
föreståndare och lärare som ock ett stort
gymnastikhus. Det senare, hvilket blef färdigt
1896, har bekostats till allra största delen
genom frivilliga gåfvor.
P. A. Gödecke.
Med afseende på undervisningsmateriel
och samlingar torde Nerkes folkhögskola
vara en af de bäst utrustade i hela vårt
land, och hela läroanstalten bär vittnesbörd
lika mycket om dess ledares nit som om
allmänhetens offervillighet. Skolans
egendom värderas nu till omkring 50,000 kr.
År 1880 öppnades kurs för kvinnliga
lär-jungar, och har med undantag af några år
sådan kurs pågått hvarje sommar, Från
1887 har skolan för manliga elever haft
en andra årskurs, hvilken här liksom vid
flera folkhögskolor fått namn af
landtman-naskola.
Bland de män, som inlagt stor förtjänst
om Nerkes folkhögskola, må nämnas
kammarjunkare Ad. Coyet, baron G. Djurklou,
baron C. Gr. Leijonkielm, landtbrukaren A.
Pehrsson m. fl.
Under de gångna 25 ären har skolan haft
863 elever, hvaraf 581 manliga och 282
kvinnliga. Af dessa hafva 202 manliga och
50 kvinnliga deltagit uti tvänne kurser.
Såsom föreståndare för skolan hafva
tjänstgjort:
P. A. Gödecke under åren 1873-1876.
Hans omfattande och betydelsefulla
verksamhet på folkundervisningens fält är förut
i denna tidning skildrad (n:r 15 år 1893).
Gunnar Norlander 1876-1885. Född
1849, studerade N. i Växjö och Uppsala
och tog vid detta universitet fil. kand.
examen efter att i första rummet hafva ägnat sina
studier åt nordiska språk. Sedan N.
lämnat folkhögskolans tjänst, har han varit
lärare dels vid allmänt läroverk, dels vid
lärarinneseminariet i Kalmar. B\ n. är han
kollega vid Oskarshamns lägre allmänna
läroverk. , N. är systerson till den bekante
fornforskaren och skriftställaren Gr. O.
Hyltén-Cavallius.
J. V. Jonsson är sedan 1885 skolans
föreståndare. Jonsson är född 1852 i
Ljungby (Kalmar län) men tillbragte sin
ungdomstid på Gotland, dit föräldrarna flyttade,
då han var helt späd. Sina stadier har
han gjort i Visby och Uppsala samt aflade
1878 fil. kand. examen och 1883
licentiatexamen med naturvetenskap som
hufvud-ämne. Under åren 1876-85 var J. andre
lärare vid Önnestads folkhögskola i Skåne.
J. är ledamot af åtskilliga
naturvetenskapliga sällskap i Sverige och utlandet.
Dessa män hafva hvar och en efter sina
särskilda gåfvor kraftigt främjat
folkhögskolesakens utveckling i Nerke, och skolans
vänner där kunna icke blott glädja sig åt
ett lyckligt tilländalupet kvartsekel – de
kunna äfven med god förtröstan se
framtiden an.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
