Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:r 27
SVENSK LÄRARETIDMNG.
425
anordnas af kyrkostämman, hvilken ock, där
omständigheterna sådant påkalla, anslår
passande aflöning. Hvad vid inspektionstillfället
förekommit an märknings vardt med afseende
på beskaffenheten af skollokalen, materielen,
undervisningen och skolgången m. m., skall
för skolrådet anmälas.
I frågan: Böra tysta öfningar
förekomma samtidigt med
kristendonisundervis-ningen, och om så är, huru skola de
anordnas? inledd af d:r A. Nordlander,
fattades följande resolution:
Tysta öfningar samtidigt med
kristendomsundervisningen böra om möjligt undvikas,
men där de måste förekomma, bör med
afseende å deras anordnande iakttagas: att den
uppgift, som förelägges barnen att utföra på
egen hand, är väl förberedd; att alla barn,
som sysselsättas med tyst öfning, kommit i
ordning med sitt arbete, innan
kristendomsundervisningen börjar, utföra det så tyst som
möjligt samt icke störa eller afbryta den
omedelbara undervisningen genom att gå fram
till läraren och uppvisa detsamma. Då
arbetet behöfver öfverses, skall läraren i stället
vid lämpliga tillfällen gå ned till barnen.
Därefter höll folkskolläraren J. E.
Granlund föredrag öfver ämnet: Mekaniskt eller
judiciöst minne vid undervisningen, hvarpå
folkskolläraren A. F. Sortelius inledde
diskussionen af frågan: Är folkskolans i
vårt land nuvarande anordning praktisk f
Mötet beslöt göra följande uttalande:
För såvidt man betraktar folkskolan icke
såsom en lärdomsskola, icke heller som en
yrkesskola, utan. såsom en skola för landets
alla barn och med hufvudsaklig uppgift att
medverka därtill, att ungdomen må
uppfostras till kristliga karaktärer och till upplysta,
kraftiga och fosterländska människor; för
såvidt man ställer målet dithän och bortser
från brister, som vidlåda enskilda skolor och
lärare, så får man betrakta hennes
nuvarande anordning såsom praktisk.
Slutligen inleddes af kyrkoherde O. A.
Vester frågan: Huru Mr undervisningen
i historia -i folkskolan bedrifvas för att
blifva fruktbärande för lifvet? Följande
resolution antogs:
Undervisningen i historia i folkskolan bör
för att blifva fruktbärande för lifvet endast
innehålla sådant, som ägnar sig för den
barnsliga anden och afser att bära frukt för lifvet,
och, intill dess härför lämpliga läse- och
läroböcker kunna erhållas, efter väl uppgjord och
noga följd plan af läraren muntligen
meddelas och af barnen på lämpligt sätt återgifvas;
under uttalande i öfrigt af det
önskningsmålet, att undervisningen i svensk historia måtte
särskildt anläggas med syfte att bibringa
barnen en lefvande kärlek till vårt fosterland.
Mötesberättelsen, redigerad af förste
sekreteraren, skall utgifvas i tryck till ett pris
af l kr. Dessutom skola samtliga
föredragen utgifvas som ett helt i separattryck.
Nästa stiftsmöte skall hållas i Östersund
vid midsommartiden 1902. Till dess
be-styrelse utsagos stadspredikanten i Östersund
och förste läraren vid Östersunds folkskola
samt folkskoleinspektören inom Jämtlands
län, hvilka äga med sig adjungera andra
personer, om de finna sådant skäligt.
Därpå afslöts mötet med ett högstämdt
tal af ordföranden, vittnande om djup
insikt i och varm kärlek till folkskolans
uppgift och .arbete, samt med bön af
kyrkoherde Vester.
Mötesdeltagarnes antal var 244, till
största delen från norra och mellersta
Norrland. Många lärare och lärarinnor från
södra och sydvästra Norrland måste tyvärr
stanna hemma på grund af de betydliga
resekostnaderna. Järnyägsstyrelsen hade
visserligen medgifvit resa med järnväg till och
från mötet på enkel biljett; men som denna
skulle köpas till snälltågspris – ehuru
något snälltåg ej förekommer norr om Bräcke
- samt utan tillämpning af zontariffen,
blef följden den, att det för personer från
Norrlands södra och västra delar blef %rare
att köpa en sad un biljett än två vanliga
enkla biljetter. De, som ha längsta vägen
till ett möte, behöfva ingen som helst
lindring i resekostnaderna, synes vara denna
styrelses mening.
På aftonen sista mötesdagen voro
mötesdeltagarne af samhällsmedlemmar i Luleå
stad inbjudna till fest i stadsträdgården med
ty åtföljande sexa i stadshotellets trädgård.
Festen var utomordentligt lyckad. En mängd
tal höllos, och lef verop höjdes för konungen,
för mötet, för de älskvärda värdarne, för
folkskolan, för svenska sången, för mötets
funktionärer m. fl. Öfverste M. Alsterlund
hade t. o. m. haft älskvärdheten ställa
regementsmusiken till festens disposition. Först
i den ljusa, klara, härliga midnattstimmen
skildes deltagarne för att njuta några
timmars välbehöflig hvila efter mötets arbete.
Det var blott en mening bland gästerna vid
denna fest därom, att ett så storslaget och
hjärtligt mottagande af ett större skolmöte
från det samhälles sida, dit mötet blifvit
förlagdt, hittills aldrig kommit ett skolmöte
till del. Heder åt Luleå samhälle för den
uppskattning af folkskolans arbete och den
välvilja mot detta arbetes målsmän, som på
detta eklatanta sätt fingo uttryck !
Andra mötesdagen var en utfärd med
ångbåt anordnad, hvarvid de deltagare, som
så önskade, blefvo i tillfälle att bese
stadens synnerligen vackra omgifningar från
sjösidan, eller rättare sjösidorna, ty staden
är på tre sidor omsluten af vatten.
Den 29 juni företogs af ett hundratal
mötesmedlemmar en lustfärd med järnväg
till Gellivare, hvarvid både Malmberget och
Dundret bestegos. , Tid och utrymme
förbjuda emellertid en skildring af allt det
märkliga, som dessa platser hade att
uppvisa. Gruf driften på det förra och i
synnerhet de storartade naturscenerierna på
det senare stället, sedda i den bedårande
inidnattsolens belysning, det är något, som
måste ses och upplefvas : det kan ej med
ord återgifvas. Aug. Bld.
Mötets utflykt till Grellivare och
Malmberget skildras på följande sätt i
Norrb.-Kuriren. »
Utfärden gynnades af ett riktigt
midsommarväder. Efter framkomsten till Gellivare
afåts gemensam middag i tingshuset,
hvarefter mötesdeltagarne bereddes ett extra nöje
genom besök vid Tingvalls kulle och »Kung
Oskars grufva» i Malmberget.
Kl. 10 var .skaran åter samlad i Gellivare
och begaf sig till utflyktens egentliga mål,
»Dundret», som denna kväll i klart
sommarljus hägrade för de uppåt vandrandes blickar.
Öfverallt såg man intresserade bergklättrare;
hela berget myllrade af besökare, hvilkas
belåtna utrop gåfvo tillkänna intensiteten af
deras känslor vid anblicken af de storartade
scenerierna. Turisthyddan torde sällan hafva
varit så öfverbefolkad, och läskedrycker och
dylikt vann en strykande åtgång.
Hr Engelmark båd å Gellivarebornas
vägnar få hälsa de närvarande välkomna,
hvilken hälsning af folkskoleinspektören A.
Olsson besvarades genom ett tack till
inbjudar-ne. Hr Häggdahl utbragte »ett lefve för
kvinnans trohet mot fäderneslandet», hr Carly ett
tack från norrbottningarne till de från andra
län deltagande samt ett tack till
Gellivare-borna och hr Eos vall en »hälsning från
Lappland», hvarefter återfärden anträddes.
Påföljande morgon intogs frukost kl. 10,
och kl. 12,5 återvände skaran pr järnväg,
hvarvid ett »lefve Gellivare», åtföljdt af dånande
hurrarop, utbragtes af folkskoleinspektören
Kjellin. Ett varmhjärtadt tal för samme hr
Kjellin af hr Ax. Olsson och ett intressant
svar och tack till Gellivare, dess kyrkoherde
och järnvägens vederbörande för den
mötesdeltagarne visade vänligheten bildade
afslutningen af den tilltalande utflykten.
Ungdomen, skolan och
nykterheten
hafva varit föremål för åtskilliga
öfverläggningar och föredrag vid det i dagarna hållna
nordiska nykterhetsmötet i Göteborg.
Sålunda höll kyrkoherden Lundén på
lördagen ett inledningsföredrag Öfver ämnet:
»Ungdomens tillgång till rusdrycker».
Han skildrade huru brännvinsfloden från år
1531, då sprit här för första gången infördes,
tagit förfärande omfattning, öm ock
husbehof sbränningens upphörande år 1855 sökt
stäfja den och något lyckats däri. För
ungdomen står faran och frestelsen lika stor -
värst hotas ungdomen mellan 15 och 20 år.
Ingen yngling under 18 år borde bli serverad
å restauranterna eller få afhämta rusdrycker.
Dock är lagstiftningen blott käpp och krycka;
skall målet nås, bör den personliga
öfvertygelsen verka.
Under den därpå följande diskussionen
vände sig fröken Beatrice Dickson särskildt
till kvinnorna, de blifvande mödrarna, odi
framhöll att i England, där dryckenskapen
bland kvinnorna är ganska stor, kunde
en sorglig återverkan förmärkas på barnen
och ungdomen. Hr Forsell i Stockholm
anmärkte, att bryggare i hufvudstaden skänkt
öl till skolbarnens utflykter och att lärarne
ej förhindrat att ungdomen förtärt detsamma.
Hr Kellner i Grenna ansåg nödigt, att
lagstiftningen komme det frivilliga arbetet på
öfvertygelsens väg till hjälp. Lektor P.
Val-denström varnade mot att i hemmen vänja
barnen vid rusdrycker genom att vid
måltiderna gifva dem svagare maltdrycker.
Följande af kyrkoherden Lundén föreslagna
resolution antogs:
Mötet uttalar sin kraftigaste maning till
nykterhetsvänner, föräldrar, uppfostrare och
arbetsgif vare att dels genom undervisning och
förmaning på Öfvertygelsens väg söka förmå
ungdomen att afstå från de berusande
dryckerna och dels genom föräldratukt hindra den
därifrån samt sin varmaste förhoppning, att
de lagstiftande myndigheterna måtte införa de
ytterligare restriktioner i gällande
rusdryckslagar, som äro ägnade att underlätta
nykterhetsarbetet till förhindrande af ungdomens
hängifvande åt dryckenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
