Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 28
Åse-Viste-kretsen: de afgående samt Hj.
Boström i Sundsvall.
Vikbolands-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: dito.
Bjäre-kretsen; de afgående samt Kr. Quint.
Västbo-kretsen: dito.
Okome-kretsen: dito.
Ströfoelstorps-kretsen: dito.
V. Östergötlands-kretsen: dito.
Frökinds-kretsen: de afgående samt Anna
Larson-Lessel i Göteborg.
Onsjö-kretsen: Fr. Berg, Alfr. Dalin, Kr.
Quint och Hj. Boström.
N. Bjäre-kretsen: Fr, Berg, Alfr. Dalin, Alex.
Jonsson och Kr. Quint.
S. Dalarnes kretsen: dito.
Ousby-kretsen: Fr. Berg, Alfr. Dalin, Alex.
Jonsson och Anna Larson-Lessel.
Malmöortens krets: dito.
b) Revisor.
Västbo-kretsen: Nils Lundahl i Lund.
Mariestad- Kinnekulle-krctsen: dito.
N. Vedbo- Ydre-kretsen: dito.
Strof velstorps-kretsen: dtto.
Kinds-kretsen: dito.
Okome-kretsen: dito.
N. Bjäre-kretsen: A. F. Liljeholm i Göteborg.
Ousby-kretsen: dito.
Har j äg er s-kretsen: dito.
Malmöortens krets: dito.
8. Ölands-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: di to.
Frökinds-kretsen: Hjalmar Berg i Stockholm.
Onsjö-kretsen: dito.
Karlshamns-kretsen: K. E. Lidholm i
Stockholm.
Kristianstadsortens krets: dito.
Hessleholmskretsen: dito.
T j örns-kretsen: dito.
Vara-kretsen: dito.
Bjäre-kretsen: Alex. Jonsson i Stockholm.
F. Färnebo-kretsen: P. Lagerblad i Tumba.
Hof va-kretsen: J. Neander i Finnerödja.
$. Dqlarnes-kretsen: C. E. Malmgren i Storvik.
F. Östergötlands-kretsen: J. P. Lindén i
Stockholm.
Allbo-kretsen: J. Johansson i Ljungby.
Kungsbacka-kretsen: A. G. Vihlander i
Stockholm.
Vikbolands-kretsen: J. Cederberg i
Norrköping.
Hernösands-kretsen: A. Degerman i
Hernösand.
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Ystadstraktens krets besvarade första
frågan med ja, andra frågan sålunda:
Lärarne själfva böra blifva verkliga
trädgårdsvänner, hvarför till lärare i
trädgårdsskötsel vid seminarierna utses pedagogiskt
och metodiskt bildade personer, som kunna
bättre än hittills hos de blifvande skollärarne
väcka intresse för ämnet och gifva dem
förmåga att undervisa i detsamma. Barnen
böra deltaga i samtliga uti trädgården
förekommande göromål, men hufvudvikten lägges
på köksväxt-, träd- och blomsterodling, hvilka
äro lättast att utföra och af den största
betydelsen för barnens framtid. Skolråd och
inspektörer böra tillse, att skolträdgårdarna
äro i det skick, att de kunna tjäna
undervisningen. Det vore äfven önskvärdt, att en
särskild planteringsdag under lämplig årstid
uteslutande komme att få användas till
plantering af träd och buskar.
Därjämte gjordes det uttalandet, att § 56
folkskolestadgan borde erhålla följande
förändrade tydelse: Vid hvarje folkskola skall
(nu bör), så vidt sig göra låter, finnas ett till
skolträdgård lämpligt jordland etc.
N. Bjäre-kretsen anser, att detta ämne
bör ha en mera framskjuten plats bland
skolans ämnen än hittills. För
genomförande af detta önskemål fordras,
att ämnet (såsom i många fall hittills),
hvarken af skolans målsmän eller lärare
förbises ;
att det får en plats på skolans ordning;
att kommuner, skolråd och inspektörer
ägna det större uppmärksamhet än hittills;
att sådant intresse komme att visa sig i
anordning af land, där sådant ej finnes samt
hägnad m. m.;
att praktiska repetitionskurser anställdes
för tjänstgörande lärare länsvis eller på annat
sätt;
att landsting och hushållningssällskap
genom premier ville uppmuntra sådana skolor,
som redan visat flit och framgång i
trädgårdsskötsel eller trädplantering.
Frökinds-kretsen besvarade frågorna
sålunda:
1) Kretsen anser, att ämnet såsom varande
af stor pedagogisk och praktisk betydelse ej
minst såsom undervisningsmateriel i
naturkunnighet måtte få en mera framskjuten plats
bland skolans öfriga undervisningsämnen.
2) För vinnande af detta mål vore önskligt,
att seminarieundervisningen i ämnet blefve
bättre än hvad hittills varit fallet; att på
landstings- eller hushållningssällskaps
föranstaltande inrättades trädgårds kurser, där
lärare och lärarinnor kunde få tillfälle att
befästa och utvidga förut inhämtade kunskaper
i trädgårdsskötsel; att en bestämd och
ändamålsenlig läroplan upprättas, däri tillräcklig
tid tillmätes ämnet; samt att vid
folkskoleinspektionen strängare kontroll måtte utöfvas,
så att befintliga stadganden i ämnet
efterlefvas;’ och uttalade sig kretsen tillika för
att skoldistriktet ej blott bör hafva
skyldighet att anskaffa lämpligt jordland utan ock att
tillhandahålla erforderlig materiel såsom
växt-alster, grus till gångar, redskap m. m.
Kristianstadsortens krets: }) Ja. 2)
Kretsen beslöt ansluta sig till det uttalande, en
fackman på detta område (folkskolläraren
J. A. Strandberg i Nykvarn) gjort vid
Södertörnskretsens sammanträde (mom. 2). (Se
Svensk Läraretidning n:r 23!)
7. Färnebo kretsen: 1) Ja. 2) Skolans
myndigheter borde ofvervaka efter lefnad en af
de bestämmelser, som finnas härom, lika noga
som öfriga ämnen af samma betydelse;
staten, hushållningssällskap och landsting borde
främja ämnet.
Har j äg er s-kretsen: 1) Ja. 2) Kretsen
anser den bästa åtgärden vara, att
skolråden ombesörja anskaffandet af
planteringsland vid skolorna, där sådant ej finnes.
Karlshamns-kretsen anser, att
trädgårdsskötseln i folkskolan bör hafva en mera
framskjuten plats bland skolans läroämnen
än den nu har, att den så vidt möjligt är
sättes i samband med undervisningen i
växt-läran samt bör hufvudsakligen afse
trädplantering.
Uppvidinge-kretsen: 1) Ja.
Ousby-kretsen har gjort följande
uttalande :
Kretsen, som uttalar önskvärdheten af, att
särskilda utbildningskurser i
trädgårdsskötsel anordnas för lärare liksom förhållandet
är i slöjd, anser, att redan befintliga
stadganden äro tillräckliga blott de ordentligt
tillämpas, på samma gång kretsen icke kan
underlåta att påpeka svårigheterna för de
flyttande folkskolorna att på
undervisningsschemat upptaga detta ämne.
Bjäre-kretsen: l) Nej.
S. Ölands-kretsen: dito.
Strö f velstorps-kretsen: dito.
Hofva-kretsen anser, att om de befintliga
föreskrifterna efterlefvas, de äro
tillfyllestgörande.
Västbo-kretsen besvarade första frågan
med ja, andra frågan sålunda:
Kretsen framställer som önskemål, att
lärareutbildningen i ämnet vid seminarierna
mera än hvad nu är fallet tillgodoses; att
folkskoleinspektörerna tillse, att
folkskolestadgans föreskrift om ett till skolträdgård
lämpligt jordland vid hvarje skola verkligen
efter-lefves; att ett visst antal timmar anslås för
ämnet och denna tid ingår i den ordinarie
lärotiden; att skoldistriktet tillhandahåller
lämpliga redskap.
Östbo-kretsen har genom utsedda
kommitterade besvarat frågorna sålunda:
1) Trädgårdsskötseln bör erhålla en mera
framskjuten plats bland skolans läroämnen,
ty genom densamma öfvas barnen i
kroppsarbete, inhämta en god del naturvetenskap,
vinna kärlek och intresse för naturen samt
förmåga att genom hemplanteringar bereda
nytta och trefnad; barn och lärare gifves
mera tillfälle att röra sig i friska luften till
stärkande af sin hälsa.
2) För att trädgårdsskötseln inom
folkskolan skall komma till sin fulla rätt,, är det af
stor vikt, att vid uppförandet af skollokaler
endast sådana platser för desamma utses,
där möjlighet till trädgårdsskötsel förefinnes
och att icke - som hittills ofta skett - de
mest olämpliga och för kultur otillgängliga
platser väljas; att vid seminarierna bättre än
hvad hittills varit fallet sörjes för elevernas
utbildning mindre genom bibringande af
teoretisk kunskap för att gifva mera tillfälle
till praktiskt deltagande i såväl köksväxters
som i synnerhet fruktträds och bärbuskars
uppdragande, förädling och vård; att
vederbörande tillse, att vid hvarje skola, där
möjlighet till odling förefinnes, en bestämd plan
för trädgårdsskötselns bedrifvande följes; och
att, så framt lärarens arbete och intresse
skall kunna bibehållas, honom lämnas fritt
att bestämma öfver afkastningen af det för
skolans ändamål afsedda området.
Förändring af arbetssättet.
Kristianstadsortens krets har antagit
följande resolution:
Då motionärerna icke tillfyllest kunnat
påvisa några olägenheter af den arbetsordning,
som inom föreningen följts under de gångna
18 åren, och då inga garantier gifvas för att
föreningens verksamhet skulle blifva mera
effektiv, om de föreslagna förändringarna, med
hvilka icke ens motionärerna synas vara fullt
på det klara, komme till stånd, så vill
föreningen med nej besvara de framställda
frågorna.
Allbo-kretsen afslog frågan med ogillande,
emedan den anser en öfvergång till
medelbara val genom ett slags elektorer (ombuden)
i gt. f. omedelbart valsätt såsom en
utveckling bakåt.
Hessleholms-kretsen besvarade frågan
sålunda:
Kretsen anser, att en förändring i
motionens riktning väl kunde anses önskvärd, men
då frågan är af mycket genomgripande art
och på grund däraf åsikterna om saken torde
behöfva mera stadgas, innan förändringen
genomföres, finner kretsen motionen böra för
närvarande till ingen åtgärd föranleda utan
öfverlämnar åt centralstyrelsen att taga
frågan om hand och vid lämpligt tillfälle
framkomma med förslag i ämnet.
Åse-Viste-kretsen anser, att en förändring
är onödig, emedan det nuvarande
arbetssättet visat sig bra, och föreningen hittills
fungerat utmärkt.
V. Färnebo-kretsen anser, att det borde
fortgå som hittills, tills erfarenhet af det
i fråga satta arbetssättet vunnits från de
land, där det redan praktiseras.
Harj äger s-kretsen: Nej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
