Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nrr 28
SVENSK LÄRARETIDNING.
443
Hofva-kretsen: Nej.
Frökinds-kretsen: dito.
Vara-kretsen: dito.
Ströfvelstorps-kretsen: dito.
N. Vedbo-Ydre-kretsen: dito.
Romele-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: dito.
S. Ölands-kretsen: dito.
Malmöortens krets: dito.
Okome-kretsen: dito.
Uppvidinge-kretsen: dito.
Västbo-kretsen: dito.
F. Östergötlands-kretsen: dito.
Onsjö-kretsen: Icke för närvarande.
Ousby-kretsen: dito.
Vikbolands-kretsen: dito.
Hernösands-kretsen: dito.
Kinds-kretsen: dito.
Mariestad-Kinnekulle- kretsen: dito.
Karlshamns-kretsen: dito.
& Dalarnes-kretsen: dito.
Bjäre-kretsen: 1) Ja, men för närvarande
anses saken af ekonomiska skäl outförbar.
2) Nej.
ÄT. Bjäre-kretsen anslöt sig till hr E.
Hammarlunds reservation.
Nordiska abnormskolemötet
i Köpenhamn,
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Det fjärde nordiska abnormskolemötet holla
i Köpenhamn den 6-10 dennes och räknade
582 deltagare, hvaraf 148 svenskar och 155
norrmän.
Mötet öpnades kl. 10 f. m. på onsdagen
med ett väl genomtänkt inledningstal af
prosten P. Sörensen.
I detta sitt inledningstal erinrade talaren
om att det första mötet af detta slag hölls i
Köpenhamn 1872, det andra i Stockholm 1876
och det tredje i Kristiania 1884. Dessutom
framhöll han, att då vid de tre första mötena
arbetats på blott tre afdelningar: en för
döf-stumsaken, en för blindskolan och en för
arbetarne bland de andesvaga (idioterna), så
hade bestyreisen för det fjärde mötet ansett
sig böra inbjuda till deltagare i mötet äfven
dem, som arbeta med och ömma för de
vanföra, stammande, epileptiske och andra
abnorma, hvilka samtliga skulle vid detta möte
tillsammans bilda en fjärde sektion.
Till mötets president utsågs direktören
för det danska abnormskoleväsendet f. d.
kultusministern Goos. Till vice presidenter
utsagos för Norge direktören för abnorm
-skoleväsendet därstädes F. O. Guldberg och
för Sverige inspektören för döfstumskolorna,
kyrkoherden J. Östberg från Hjorted. Till
sekreterare valdes för Sverige direktor E.
A. Zotterman från Vadstena; för Danmark
inspektör Hjalmar Keller från Nyborgs
döfstumskola och för Norge skolebestyrer
Lippe-stad i Kristiania. Ett fåtal finnar var
närvarande, men de deltogo denna gång icke
officiellt i mötet.
Kongressen arbetade, som ofvan antydts,
på fyra sektioner kl. 8-11 f. m. och
kl. 1-3 å 4 e. m. Gemensamma möten
höllos dagligen kl. 12-l middagen för
behandling af sådana frågor, som i mer eller
mindre mån kunde afse olika slag af abnorma
barn, under det att sektionerna behandlade
specialfrågor.
Vid de gemensamma sammanträdena
uttalade kongressen i onsdags sig för bildande
af föreningar, som hafva till uppgift dels att
så att säga upptäcka alla abnorma barn, på
det att hvart och ett af dessa måtte få den
vård och uppfostran, som anses behöflig,
samt dels att ekonomiskt understödja och
sedligt stödja däraf i behof varande abnorma
af alla slag.
Förslagsställare var pastor C. Bielefeldt
från Rumsö pr Grenaa i Danmark. Af
svenskarne uppträdde direktor E. A.
Zotterman samt grosshandlaren H. Ahrenberg och
folkskoleinspektören d:r Ambrosius från
Gröteborg för förslagets antagande.
Torsdagsmötet och större delen af
lördagsmötet upptogs af frågan om gemensamt
organ: a) för abnormsaken i norden (med. d:r
Haderup i Köpenhamn), b) för
andesvage-saken i norden (läraren Laberg från Bergen) och
c) för döf stumskolan i norden (kandidat Bech,
Köpenhamn). Slutresultatet blef, att de tre
öfriga sektionerna förenade sig om
gemensamt organ, sedan döfstummesektionen
beslutat att utvidga den af svenska döf stum
-läraresällskapet utgifna tidskrift för
döfstum-skolan till Nordisk tidskrift för
döfstum-skolan. En tidskriftskommitté bestående af
två personer från hvartdera af länderna
Sverige, Norge och Danmark tillsattes med
full myndighet att ordna saken. För Sverige
utsagos rektor F. Nordin i Vänersborg och
direktor Zotterman från Vadstena. Denna
kommitté har nu uppsatt
fundamentalpunkter och på fem år utsett den hittills varande
redaktören F. Nordin till hufvudredaktör.
Medredaktörer - en för Norge och en för
Danmark - skola utses af döf stumlärarn e
i de respektive landen.
Fredagens möte upptogs af frågan om
epileptikerna. Frågan inleddes af pastor
Dahlhoff från Danmark, l diskussionen
deltogo justitierådet Abrahams från Köpenhamn,
d:r Grape från Gäfle, pastor Bielefeldt; fru
Ebba Ramsay i Jönköping och professor
Keller i Köpenhamn. Följande af inledaren
föreslagna resolution antogs:
Det fjärde nordiska abnormskolemötet
uttalar önskvärdheten af, att i. de nordiska
länderna omvårdnaden om epileptikerne, särskildt
de epileptiska barnen, snart och kraftigt måtte
förverkligas.
Vid lördagens sammanträde beslöts
enhälligt efter ett inledande föredrag af
kandidat Bech och efter tillstyrkan af direktor
Zotterman att uttala önskvärdheten af
resestipendier för abnormskolans lärare.
#
Inom de olika sektionerna har en stor
mängd af frågor förelegat till behandling,
och arbetet har varit synnerligen lifligt.
Inom samtliga sektionerna har nog
meningsutbytet varit det lifligaste. Striden om rena
talmetoden, som i direktor Jörgensen i
Fre-dericia har en ovanligt ifrig förkämpe, och
om teckenspråkets rätt var af så djupt
ingående art, att nappatag därom förekommo
nära nog vid hvarje fråga, som inom den
sektionen behandlades. Som emellertid ett
ingående i detalj af dessa frågor skulle föra
för långt, anse vi oss böra för denna gång
stanna vid det nu antydda. Största delen
af frågorna på denna sektion kommo icke
under behandling.
Mötet afslöts af dess preses kl. 2 e. m.
med ett uttalande af ett tack för det
arbete, som nedlagts, och under önskan om
Guds välsignelse till en blifvande god skörd
af den sålunda verkställda sådden.
Nästa möte bestämdes skola äga rum i
Stockholm om fem år. Till bestyrelse
valdes kyrkoherden J. Östberg i Hjorted,
stadsläkaren A. Grape i Gäfle, rektor G. A.
Ly-berg i Växjö och d:r Wide i Stockholm
med rektor F. Nordin i Vänersborg, med.
d:r G. Hellström i Stockholm, fil. kand.
J. V. E. Holmertz i Tomteboda och
gross-handl. H. Ahrenberg i Göteborg som
suppleanter, alltså en ordinarie och en
suppleant från hvarje gren af abnormskolornas
verksamhet.
Till omväxling och rekreation efter det
trägna arbetet från kl. 8 f. m. till kl. 3 å 4
e. m. med blott en timmes frukostrast (11
-12), som dock oftast förkortades till en
half timme, hade ledamöterna på onsdagen
fritt tillträde till Tivoli. På torsdagsaftonen
företogs en sjötur till Skodsborg, där supé
intogs. I fredags bjödo döf stum instituten i
Danmark döfstumsektionen på middag i
Tivoli. De öfriga sektionerna voro bjudna på
andra håll, och i lördags hölls afskedsfest
i konsertsalen vid Bredgade af samtliga
danska deltagare för de främmande
deltagarne. Tal höllos på båda de sista
ställena, sånger sjöngos, och glädjen stod högt
i tak.
Såväl vid mötets öppnande som vid
mid-dagarne i Tivoli i fredags och lördags var
kultusminister biskop Sthyr närvarande.
En slöjdutställning från olika skolor var
vid mötet anordnad. Arbetet var godt
och ärligt. Den danska gästfriheten stor.
Hvarje deltagare återvänder frän mötet med
ett godt intryck af det hela och med hopp
om abnormsakens framgång i norden.
E. A. Zn.
En annan meddelare skrifver om mötet
till denna tidning följande:
Stormande bifall väckte det erbjudande,
som gjordes af föreståndaren för
Thors-haugs skola för sinnesslösa barn i Norge
J. A. Lippestad att skänka 1,000 kronor
för åstadkommande af en gemensam
nordisk tidskrift för abnormskolorna.
Förhandlingarna präglades i allmänhet af
den gemytlighet man är van vid att finna
på danska möten. På döfstumsektionen
förekommo dock mer än en gång hetsiga
debatter i metodfrågor mellan danskar.
En synnerligen vacker och rikhaltig
utställning var anordnad. För den med
abnormskolorna obekante kunde det ej undgå
att väcka undran öfver att dess alumner
förmå åstadkomma dylika arbeteri, som skulle
hedra hvilken fullsinnad som helst.
Särskildt väckte konstväfnader och
skulpturarbeten de besökandes uppmärksamhet. Mer
än en deltagare gjorde dock den
iakttagelsen, att lyxarbetena voro här allt för
mycket företrädda. -l-/.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
