Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
455
Tierps-hretsen: J. P. Berg i Tierp. Suppleant:
J. F. Lundin i Yttre.
S. Tjusts-kretsen: A. Oden i Västervik och
T. Strömmert i Törnsfalla. Suppleanter: A.
Lagerström i Odensvi och G. Svensson i
Gamleby.
Karlskoga-kretsen: G. Norlin i Bofors och J.
A. Gustafsson i Lonntorp. Suppleanter: K.
J. Karlsson i Granbergsdal och Hilda Hultin
i Karlskoga kyrkoby.
Ö. Dals-kretsen; G. Bergmani Gunnarsnäs.
Varbergs-kretsen: A. V. Hellerstedt i
Varberg. Suppleant: H. Holmberg i Tvååker.
Vemmenhögs-kretsen; O. N. Bergström i Espö
och N. Nilsson i Hemmesdynge. Suppleant:
N. T. Olsson i Hönsinge.
Sydöstra Värmlands-kretsen: Assarina
Ljungberg och Alma Broström i Kristinehamn.
Suppleanter: Augusta Johansson i Strand och J.
L. Nyrén i Kristinehamn.
Hagunda-kretsen: V. Söderlund i Järlåsa.
Suppleant: J. A. Alström i Tibble.
SemingJiundra-kretsen: O. Brodin i Lunda.
Suppleant: Z. Carlsson i Frösuiida.
Eoma-kretsen: E. Visselgren i Hogrän.
Suppleant: Selma Olsson i Roma.
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Onsjö-kretsen har genom utsedda
kommitterade besvarat frågorna sålunda:
1. Då trädgårdsskötseln har stor
betydelse såsom uppfostringsmedel och äfven i
ekonomiskt afseende kan blifva vinstgifvande,
anser kretsen, att den bör hafva en så
framskjuten plats som möjligt bland folkskolans
undervisningsämnen.
2. För vinnande af detta mål fordras, att
läraren äger intresse för saken samt att
barnen få deltaga i det hela af trädgårdens
skötande och icke syssla med hvar sin lilla bit.
Detta - under förutsättning att lämpligt
jordland förefinnes - torde främja
trädgårdsskötselns framgång inom folkskolan.
Tjörns-kretsen: 1) Ja. 2) Lärarebildningen
i ämnet bör bättre tillgodoses vid våra
seminarier. Särskilda kurser i ämnet äro ock
för lärarne behöfliga och torde kunna
anordnas af landsting och hushållningssällskap.
Läraren bör begagna hvarje tillfälle att på
sin ort intressera befolkningen, så att
skolträdgårdar anläggas, där sådant är möjligt.
I nödfall bor inspektören ingripa.
Markernas-kretsm: 1) Ja. 2) Till
skolträdgård borde anskaffas minst 50 ar
lämplig jord, och tid till trädgårdsskötsel borde
inrymmas i skolans läroplan.
Okome-kretsen besvarade första frågan med
ja. De åtgärder, som böra vidtagas för
genomförande af detta önskemål, ansåg
kretsen vara:
att folkskolestadgans 56 § ändras därhän,
att det fullt tydligt framgår, att det är
skoldistriktets, icke skollärarens skyldighet att
bekosta anläggningen af skolträdgården och
hålla för barnen erforderliga verktyg;
att normalplanen bör innehålla nödiga
bestämmelser om tid och sätt för denna
undervisning :
att seminarieundervisningen i detta ämne
måtte utvecklas och i möjligaste mån
förbindas med undervisningen i botanik;
att lämpliga handböcker till ledning vid
denna undervisning måtte göras tillgängliga,
samt
att hushållningssällskapen genom
gratisutdelning af passande fruktträd måtte
medverka till anläggandet af skolträdgårdar.
I sammanhang härmed beslöt mötet att
uttala ett hjärtligt tack till Hallands läns
hushållningssällskap, som på ett hedrande
sätt under många år verkat för
fruktträdsplanteringen.
Hernösands-kretsen: l) Ja. 2) Ett
lagstadgande är af behofvet påkalladt rörande
den minsta areal, som är nödig för
skol-tomten och hvad därtill hör samt särskildt
dels för lärarens planteringsland, dels för
skolträdgården. Läraren bör fortfarande
med nit främja trädgårdssaken såväl med
goda ord inför vederbörande som ock ännu
bättre genom att själf gripa sig an med
ordnandet och bearbetandet af det för
trädgård och planteringsland skolan tilldelade
jordområde, och detta äfven på sådan tomt,
som ej lämnar utrymme f or "egentlig
skolträdgård.
Kungsbacka-kretsen: 3) Ja. 2) För att
nå detta önskemål måste a)
lärarebildningen i detta ämne bättre än hittills
tillgodoses; b) folkskolestadgans föreskrift om
lämpligt jordland göras mera effektiv; c)
tid för ämnet anslås af den ordinarie
lärotiden; d) ämnet i folkskolan sättas i nära
samband med botaniken, och e)
skolträdgården hufvudsakligen vara en plantskola,
där - fruktträd och bärbuskar framför allt
uppdragas. (I andra grenar af
trädgårdsskötseln kan undervisning meddelas i lärarens
trädgård.)
Hessleholms-kretsen besvarade frågorna
sålunda :
Kretsen anser som ett önskningsmål,, att
de läroböcker i naturkunnighet, som användas
i folkskolan, måtte omarbetas i den riktningen,
att i samband med botaniken en utförligare
framställning ägnades åt de mera betydande
odlade växterna särskildt trädgårdsväxterna
och att ett för barnens undervisning i
trädgårdsskötsel afskildt jordområde måtte mera
allmänt förekomma, där omständigheterna
sådant medgifva.
Strängnäs-kretsen har uttalat sig i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Södertörnskretsen. (Sv. Ltg n:r 23.)
N. Vedbo-Ydre^kretsen besvarade frågorna
sålunda:
Kretsen erkänner trädgårdsskötselns
betydelse och anser, att mera hänsyn än hittills
bör ägnas densamma, genom upplåtande kring
skolhusen af för trädgårdsskötseln lämplig
jordareal, att undervisningen i ämnet inom
folkskolan företrädesvis bör omfatta
trädförädling och trädsortering, men vill ej förorda
skärpta lagbestämmelser, i syfte att gifva
ämnet en mera framskjuten plats inom skolan,
emedan en sådan åtgärd skulle taga för
mycken tid från de ämnen, som måste anses vara
skolans hufvudämnen.
Litteratur.
Nytt i bokhandeln.
Frågans formulering vid undervisningen ur
psykologisk, logisk och språklig synpunkt af
B. J:son Bergqvist. (Pedagogiska skrifter,
utgifna af ’S. A. F:s litteraturkommitté. 2.)
Lärobok i plan trigonometri af d:r L. Neovius.
Kuopio. 2 mark. .
Dagny. Haft. 11. - Sl$j dunder visningsblad
från Nääs. N:r 6. -^^Hälsovännen. N:r 13.
- Djurvännernas Tidning. N:r 6.
Dödsfall.
N. Lindholm "f. Efter en längre tids
sjukdom afled den 9 juli i sitt hem i Hjerup
i Uppåkra församling (nära Lund) förre
folkskolläraren Nils Lindholm. Han var född i
Lackalänge den 3 juni 1834. I ungdomen
lärde han snickareyrket och arbetade såsom
skicklig handtverkare i detta yrke i flera år,
sä att han redan hunnit blifva 25 år
gammal, då han i augusti 1859 blef antagen
såsom elev vid Lunds folkskollärareseminarium,
hvarifrån han utexaminerades år 1861,
hvarefter han dels höll privatskola och dels
innehade vikariat på olika ställen, bland hvilka
må nämnas allmänna barnskolan i Lund
(1864-66), som år 1864 skildes från
seminariet, hvarmed den varit förenad sedan
seminariets stiftelse år 1838. Från höstterminen
1866 har allmänna barnskolan varit försedd
med ordinarie folkskollärare. Förut var
läraren prest och tillika seminarieföreståndare.
L. blef ordinarie lärare i V. Sallerup
(nära Eslöf) år 1867, men till följd af
sjuklighet afsade han sig lärarebefattningen 1875
och blef, sedan han köpt sig ett litet
hemman, landtbrukare under de följande åren.
Vid utöfningen af det friska
landtmanna-arbetet stärktes hans hälsa märkbart,
hvarföre hans forna lust för lärarekallet åter
vaknade. Han sökte därför åter och erhöll
ordinarie lärarebefattning i Åkaröds skola i
Brösarps församling och tillträdde platsen
den l oktober 1879. Här arbetade han
oförtrutet i sin kallelse, tills han hunnit 61 års
ålder, då han den l juli 1895 tog afsked
med pension, hvarefter han flyttade till sitt
hem i Hjerup.
L. var en synnerligen kunnig och
skicklig lärare, som under hälsans dagar med lif
och lust verkade i sitt kall. Genom sin fasta
karaktär, goda undervisningsgåfva och
anspråkslösa vandel förvärfvade han sig
förmäns, kamraters, föräldrars och barns
kärlek och förtroende.
Lindholm sörjes närmast af maka,
styf-barn, barn och många vänner. Styfsonen
Grustaf Landen är häradshöfding och
styf-dottern Hilda Landen folkskollärarinna.
Lindholms söner hafva bägge tagit
studentexamen, den äldre därjämte
folkskollärareexamen och bar anställning vid
Borgareskolan i Malmö.
Frid öfver den aflidnes minne!
L. P.
O. Åström f. Efter en tids sakta
af tynande afled den 14 d:s i Degeryd af
Vårdsbergs socken, Östg., f. d.
folkskolläraren och organisten, musikdirektören Olof
Åström. Född i Å socken 1818 af en släkt,
som i rätt nedstigande linje under lång
tidsföljd innehaft klockaresysslan i församlingen,
tog A. organistexamen i Linköping 1836 och
musikdirektörsexamen vid Musikaliska
akademien 1840. Praktisk skollärareexamen hade
han aflagt 1836 i Linköping och var därpå
ett år lärare i Skedevi. År 1840 valdes han
till folkskollärare, klockare och organist i
Vårdsberg och innehade
skollärarebefattningen till 1865. Som organist tjänstgjorde han
till 1891, då han efter 50-årig verksamhet
fick sökt tjänstledighet för hela sin
återstående lefnad.
Som skollärare hörde Å. till gamla
stammen och skötte ined goda vitsord sin skola
efter lankastermetoden. Men då denna
måste vika för sundare pedagogiska principer
och Å. ej ansåg sig äga nödiga
förutsättningar för att sätta sig in i dessa samt han
dessutom var lifligt intresserad för landtbruk,
lämnade han lärarebefattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
