Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 30
700 barn hafva att passera samma ingång.
Vid skoldagens början och slut uppstår då
olidlig trängsel, äfven om sträng militärisk
ordning råder. Samtidiga raster kunna icke
anordnas, äfven om skolgårdarna tilläte det.
Husets inre vittnar om samma sunda
pedagogiska omdöme: bekväma raka trappor
afdelade med hvilplan, stora breda
tamburer, Jagom stora salar med särdeles väl
af-vägdt förhållande mellan längd, bredd och
höjd, stadiga enkeldörrar, inåtgående fönster
med enkel men praktisk konstruktion.
Vindsvåningen upptages af salar för manlig och
kvinnlig slöjd, huslig ekonomi (skolkök) samt
gymnastik. För sistnämda ämne finnas tvänne
rymliga salar, så att barnen tillräckligt ofta
kunna få öfning däri.
De hafva med fördel kunnat inrymmas i
vindsvåningen, emedan man insett, att salar
för gymnastiköfningar med barn icke behöfva
hafva samma höjd eller samma utrustning,
som då de företagas med äldre. Vanligt är
annars, att. onödiga fordringar ställas .på
gymnastikrummen, hvaraf åter följden blir,
att folkskolan antingen får vara utan
sådana eller ock äga så få, att gymnastiken
blir utan betydelse för lärjungarnas uppfostran.
Och likväl, huru väl behöfva ej dessa få
sin kropp stärkt och utvecklad, då regel
är, att deras kommande dagar blifva
upptagna af kroppsligt, ofta ensidigt
ansträngande och således för deras kropp lätt
missbildande, arbete!
I en särskild liten flygelbyggnad är
inrymd en stor och bekväm vaktmästarebostad.
Vederbörande hafva insett, att den, som
dagligen skall hålla rent och putsadt i en
skola och sålunda måste vara en afgjord
fiende till damm och smuts, bör få bo så,
att hans eget hem kan hållas rent. I
motsatt fall måste hans renlighetsifver snart
slappas.
Detta nya skolhus synes mig komma så
nära idealet af ett sådant, som man gärna
kan begära: allt från det största till det
minsta är ändamålsenligt, solidt och vackert
men fritt från lyx och grannlåt. Därför
är det också, i jämförelse med andra
byggnader af samma slag och uppförda under
liknande förhållanden som detta, ovanligt billigt.
Den enda anmärkning, som fackmannen
möjligen kunde vara benägen att göra, gäller
husets uppvärmning och Ventilering. Det
förra, sker med kakelugnar, det senare med
d:r ^Nilssons anordning och genom fönsterna.
Då jag frågade d:r Lyttkens om anledningen
till, att detta system valts, anförde han utom
tekniska och praktiska skäl därför äfven
detta: lärare och lärarinnor tycka bäst om
det, och hvarför skulle man icke låta dem
få det, då man ej har något, som är
afgjordt bättre?
I detta svar ligger något, som
karakteriserar lifvet inom Norrköpings folkskolor;
deras chef följer den grundsatsen att taga
all möjlig hänsyn till sina underordnades
önskningar, viss om, att detta är säkraste,
för att icke säga enda sättet, hvarigenom
han kan verka för, att de icke blott
samvetsgrant utan äfven med glädje, energi
och omtanke ägna sig åt det, som är det
allra innersta i skolans verksamhet:
utvecklandet af barnens intelligens, omdöme,
ansvarskänsla och hängifvenhet åt det de veta
vara godt och rätt. Här framträder sålunda
en högre form af den ändamålsenlighetens
princip, som visar sig i skolväsendets yttre
förhållanden.
Denna anda af inbördes hänsynsfullhet,
förtroende och tillmötesgående har gjort
skolans ledning stark och enhetlig: chefen har
en förnimmelse af, hvad som sker i de olika
skolafdelningarna, äfven då han ej är
närvarande där. Han kan därför lämna råd
och anvisningar, som bli till verkligt gagn.
Å andra sidan är läraren och lärarinnan
stark genom samarbetet med kamraterna
under den gemensamma ledningen. Samma
grundsatser i fråga om undervisning och
uppfostran tillämpas inom hela skolan, men
de tillämpas individuellt och i frihet.
Såsom sig bör rör sig i deras sinnen den
frågan: »Huru skall jag handla för att dessa
barn skola bli dugliga och goda människor?»
Grenom denna anda hafva så småningom
utbildat sig ändamålsenliga former för skolans
administration, som är ett verkligt mönster af
enkelhet, ordning, reda och öfverskådlighet.
Att samma anda satt sin stämpel på
barnens förhållande inom skolan, säger sig
själft. Det märkes också snart vid besök
i olika afdelningar. Barnen finna en glädje
i att göra sin lärare eller lärarinna till
viljes. Ett motsatt förhållande hör till de
mera sällsynta undantagen. Barnens
sinnelag emot skolan visar sig ej blott i deras
svar och uppförande under lektionerna utan
äfven i deras förhållande till skolans
tillhörigheter: där synas inga sönderhackade
bänkar, inga nedritade eller nedsmutsade
väggar. Ett skolhus, som varit användt i
15 år och därunder icke varit på minsta
sätt repareradt, ser så fint och putsadt ut,
som om det blifvit invigdt för några veckor
sedan.
Men det är ju utom skolan, som hennes
verkningar framför allt böra visa sig. Så
vidt jag kunde få reda därpå, förspörjas
sällan några klagomål mot skolbarnen. Så
snart något kommer på afvägar, vidtagas
genast åtgärder från lärarnes och
inspektörens sida för att råda bot däremot. Intet
barn får sjunka ned i last och brott utan
att energiska försök blifva gjorda att rädda
det. Af de uppgifter, jag haft tillfälle att
se, framgår, att dessa försök, utom i ett
eller annat undantagsfall, lyckats. Barn,
som visa tendenser till vanart och för
hvilkas upprättande ej verksamt stöd kan
väntas från deras anhöriga, inackorderas i
goda hem i staden eller, om det låter sig
göra, på kringliggande landsbygd. Dessa
barns utveckling i ena eller andra
riktningen är föremål för inspektörens synnerliga
uppmärksamhet. Den fråga, som
»ligapojks-kommittén» fått sig förelagdj är sålunda
redan löst i Norrköping.
Den från skolan afgångna ungdomens
intresse för fortsatt utveckling visar sig på
många sätt. Folkskolan har ofvanpå de
vanliga sex skolklasserna en treårig högre
afdelning, motsvarande högre folkskolan.
Dessutom finnas flitigt besökta söndags- och
aftonskolekurser.
En öfverblick af folkskoleväsendets
ståndpunkt i Norrköping och de uppoffringar, staden
underkastat sig för detsamma, framkallar den
tanken, att invånarnes
genomsnittsförmögenhet måste vara större här än i våra andra
mera betydande städer, helst icke några
klagomål - åtminstone icke offentligen -
försports från Norrköping öfver för höga
skolutgifter. Ock dock: staden är ju ett
af våra mest utpräglade fabriksområden.
En betydlig procent af stadens invånare
utgöres af fabriksarbetare med små
inkomster. De stora taxeringarna äro
jämförelsevis få. Huru kan det komma sig, att ett
sådant samhälle icke blott utan knot utan
med synbar glädje gör så stora uppoffringar
för sina folkskolor? Hemligheten är icke
svår att finna: samhället har erfarit, att
det får riklig och solid valuta för sina
skolutgifter.
Flera af stadens industriidkare lämna icke
blott gärna de bestämda penningebeloppen
utan göra äfven betydande personliga
uppoffringar. Så har till exempel en under
tjugo år oafbrutet skött
kassaförvaltarebefattningen i skolrådet såsom kommunal
uppdrag, sålunda utan aflöning.
Huru gammalt folkupplysningsintresset är
i Norrköping har jag icke varit i tillfälle
att undersöka, kan därför icke säga från
hvem eller hvilka det har sin upprinnelse,
men inom skolvärlden är det ju väl bekant,
att sedan mera än 20 år är det d:r Ivar
Lyttkens, som med klart omdöme och
outtröttlig hängifvenhet särskildt vårdar det.
Anledningen till att jag just nu för Svensk
Läraretidnings läsare framlägger dessa
intryck är den, att> tolfte allmänna
folkskol-lärarernötet hålles i Norrköping under nästa
månad. Det är Norrköpings skolmän och
folkbildningsvänner, som ordna och leda
det. Då kan det icke vara möjligt annat
än, att den anda och den stämning gent
emot folkupplysningen, som tagit sig
uttryck i stadens folkskoleväsende, kommer
att prägla mötet. Folkupplysningens
vänner mellan Ystad och Haparanda, som
hafva detta i minne, skola säkerligen allmänt
samlas för att genom deltagandet i mötet
stärka sig till nya strider för det stora
mål de föresatt sig.
Om nu någon gör den anmärkningen, att
Norrköpings skolförhållanden väl också måste
hafva sina skuggor, så vill jag därpå svara,
att de väl säkerligen äfven hafva sådana,
alldenstund staden tillhör den närvarande onda
världen, men deras tillvaro hann jag vid
mitt besök knappast ana, och jag har
dessutom icke heller haft för afsikt att
framhålla något annat än sådant, som är
föredömligt och manar till efterföljd.
Al fr. Dalin.
FÖR DAGEN.
Pension efter 8OO kronors lön.
Från flera håll har man gjort
förfrågningar med anledning af vårt
redan strax efter riksdagens beslut i lo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
