Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 31
ligt ökas, enär en stor del gotländska lärare
och lärarinnor uppskjuta sin anmälan, tills
de komma in till staden vid kursernas början.
- För bibehållande och förkofran af
sko/kunskaperna ansåg Bankekinds Skärkindskretsen
vid möte den 21 juli gagneligt, att
fortsättningskurser anordnades lördags- och
söndagsaftnar; att församlingens prästerskap och
andra intresserade lifvades till samverkan; att
sockenbiblioteken komme mera i bruk och
föreningar bildades inom kommunerna för att
taga saken om hand.
- f ff strå hvassare ändå som
folkskollärarevagga tycks Hogräns socken å Gotland kunna
räkna sig, Med anledning af notisen om
Kristdala upplyser man, att från Hogrän, som mot
Kristdalas 4,000 personer ej kan uppvisa mer
än 350, utgått 13 folkskollärare, 4
småskollärare, l småskollärarinna, l musikdirektör -
för att nu ej nämna en fosterlandsstiftelsens
kolportör och l medicine studerande.
- Den drunknade förste läraren vid
Karlstads folkskolor L. Nyman lär, enligt N. Verml
-T:n, varit lifförsäkrad i två bolag för tillhopa
8,000 å 10,000 kr. hvarjämte både han och hans
hustru i nationalgodtemplarordens själf
hjälpsförening »Framåt» voro försäkrade f or hvardera
cirka 1,800 kronor. Fru Nymans och dottern
Anna Nymans lik hafva återfunnits, men ännu
har icke Nymans kropp anträffats.
- Betecknande för förhållandena i norrbottniska
finnbygden är, att man i Nikkala har två skolor,
dels folkskolan med finska till
undervisningsspråk, dels en skola med statsunderstöd och
svenska till undervisningsspråk, och att den
förra varit besökt af en, säger en lärjunge,
under det den andra haft tidtals öfver 50.
Detta enda exempel visar bäst, huru ifriga
våra finsktalande landsmän äro att lära sig
riksspråket, säger Luleposten.
- Vid Nääs slöjd lärareseminarium afslöts i
onsdags den 82:a slöjdkursen. Härvid
öfverlämnades af mr Wads såsom ombud för
Storbritanniens och Irlands slöjdlärareförening ett ståndar
till Nääs slöjdlärareseminarium. Seminariet
har nu erhållit icke mindre än tre ståndar; ett
från svenska, ett från ungerska och nu sist
ett från engelska kursdeltagare. Efter den
vanliga afslutningscereinonien tågade hela
skaran, omkring 130 personer, upp till hr
Abrahamsons graf, där hr Erlandsson från
Jönköping höll tal för minnet af seminariets
ädle stiftare, hvarefter en större krans
nedlades på grafven.
- En slöjdkurs för folkskollärare är af
centralkommittén för hemslöjdens befrämjande inom
Stockholms län anordnad å Gustafsberg,
Värmdön. Kursen tog sin början den 26 juli och
slutar den 24 dennes. Ledare är ingeniör
J. Valländer och deltagarne utgöras af
folkskollärarne K. G. Dahlgren i Roslagskulla,
J. G. Jansson i Öregrund, J. V. Lodenius i
Länna, K. A. Ingeman i Vätö, G. Lagergren
i Vaxholm, A. E. Nilsson i Vassuiida, K. V.
Hambach i Bromma^ N. G. Rydberg i Adelsö,
V. E. Hedén i Ångarn, M. Olsson i
^ster-haninge, S. V. A. Hellström i Sollentuna, J.
V. Johansson i Malsta, Ad. Andersson i Dalarö
(sånganförare), P. Gisselsson i Ununge, A. J.
Berglund i Skånella (ordningsman) samt K.
G. Vesterberg i Rimbo.
- ^Hvad kan göras för att ungdomen efter
afgången från folkskolan må erhålla såväl
en fortsatt sedlig uppfostran som ock intresse
för och förkofran i nyttiga kunskaper?» var
en fråga, som Tunaläns-Sevede
kretsförening vid årsmöte i Tuna den 26 juli
diskuterade. Inledaren, K. Envall i Tuna, föreslog
följande resolution, hvilken ock antogs: »Då
ungdomens sedliga uppfostran och dess
förkofran i nyttiga kunskaper för hvarje
ungdomens vän ter sig såsom en i hög grad
sam-hällsviktig angelägenhet, uttalar mötet den
önskan, att vederbörande måtte mera än
hittills intressera sig för fortsättningsskolan,
samt att präster, folkskollärare och andra
därtill lämpliga personer böra genom
föreläsningar, skol- och sockenbibliotek och andra
till buds stående medel söka främja de ungas
sedliga och intellektuella utveckling.
- Skall kyrkosången höjas, förklarade
Tunaläns-Sevede kretsförening vid årsmöte den
26 juli, så är det nödvändigt, att början
därmed sker i våra skolor. Därför bör man vid
undervisningen bibringa barnen en god
tonbildning och ett vårdadt textuttal, så att
vo-kaliseringen blir ren, artikuleringen tydlig
och fraseringen skön, accentueringen riktig
och andhämtningen lugn och tyst; takten
markeras noggrant, så att samsjungningen
blir jämn. Enär det nu vanliga enformiga,
mer eller mindre släpiga utförandet af
koralsång försvårar eller nästan omöjliggör
iakttagandet af hvad ofvan är sagdt, borde alla
lärare och en hvar, som nitälskar för en god
och liffull kyrkosång, taga del i kyrkosångens
vänners sträfvande efter en återgång till det
ursprungliga, sköna, gammallutherska, äkta
folkmässiga, rytmiska sättet för koralsång
och för den skull i skolorna vänja barnen att
sjunga rytmiska koraler.
- Den falske skolläraren i Qrlunda
Johans-son-Bolmér undergick i fredags ny ransakning
inför Aska häradsrätt, därvid B. fick
redogöra för bl. a. sin verksamhet efter 1890, då
han utkom från Långholmen. Häraf tycktes
framgå, för så vidt man kan sätta tro till
hans uppgifter, att han hvarje sommar
innehaft målarekondition i Danmark, förnämligast
Helsingör, men på vintern uppehållit sig i
hembygden. Han mindes doek i själfva verket
ingenting och beträddes oupphörligen med
tvetalan eller uppenbarligen osanna uppgifter.
Som han erkänt betygsförfalskning till
erhållande af vikariat i Orlunda folkskola,
dömdes han med stöd af 12 kap. 2 § strafflagen
till straffarbete i fyra år. Befogenheten af
öfriga mot honom riktade misstankar bestred
han enständigt och framkom med allehanda
vidunderliga förklaringar. Som han
emellertid misstankes för förfalskningsbrott på
Gotland, skall han öfversändas till därvarande
norra domsaga för slutransakning och möjlig
dorn.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Ombudsmötet
Till ombud hafva ytterligare valts:
Tunaläns Sevede-kretsen; S. A. Nilsson i
Frö-dinge och J. Äiigquist i Pelarne.
Västerbergslagens krets: Joh. Ahlén i
Grängesberg.
Orsa-kretsen: C. F. Pettersson i
Skattung-byn. Suppleant: H. L. Larson i Kallmora.
* Säf sjö-kretsen: Joh. Lindberg i N. Ljunga.
Strängnäs-kretsen: O. Bejbom i Strängnäs,
N. Hallsten i Öfverselö och Hulda Vallin i
Strängnäs. Suppleanter: A. Smedberg i
Norrköping, G. Zetterberg i Liljelund och N. G.
Alström i Botkyrka.
8. Möre-kretsen: Ingeborg Nilsson i
Madesjö. Suppleant: C. Vidfeldt i Vissefjärda,
Klinte-kretsen: Alfr. Rosvall i Eskelhern.
Suppleant: Anna Gottberg i Fröjel.
Norskretsen : G. M. Sandin i Skruf stad.
Suppleant: J. E. Myren i Vålberg.
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Hönnebergs-S. Luggude-kretsen
besvarade frågorna sålunda:
Trädgårdsskötseln bör erhålla en mera
framskjuten plats bland skolans läroämnen, ty den
utgör ett bland hennes bästa
uppfostringsmedel, i det att barnen genom detsamma a)
läras att älska och utöfva kroppsarbete, b)
erfara att endast de göromål,, som med
noggrannhet och i rätt tid utföras, gifva ett godt
resultat; c) öfvas att med intresse iakttaga
växternas och djurens lif och att med
omsorg och kärlek behandla dem samt d) vinna
håg för och förmåga att genom plantering
vid det egna hemmet bereda sig och de sina
större trefnad och ökade inkomster.
För genomförandet af nämda ändamål
anses önskvärdt, a) att seminarieundervisningen
meddelas af såväl pedagogiskt som
fackmässigt utbildade lärare hufvudsakligen medelst
praktiskt arbete och undervisning af barn i
genom statens försorg anlagda skolträdgårdar ;
b) att inspektörerna tillse, det
folkskolestadgans föreskrifter om, att erforderligt
jordområde må till skolträdgård upplåtas och
anordnas, verkligen efterlefvas; c) att lärarne
hvarje år för sina skolor uppgöra ordentlig
plan för undervisningen i ämnet samt å
läs-ordningen angifva det under terminen
behöfliga antalet lärotimmar; d) att landsting,
hushållningssällskap och trädgårdsföreningar vid
utdelandet af växter tillse, att urvalen blifva
lämpliga; och uppmanas centralstyrelsen att
hos regering, inspektörer och landsting verka
i förberörda afseende.
Dödsfall.
A. J. Tibbling t- ^en 28 Juli afled
folkskolläraren Anders Johan Tibbling i
Åsätra, Österåkers församling, Sthm. Han
var född i Torstuna 1850, tog 1884
folk-skollärareexamcn i Uppsala och blef 1886
innehafvare af den plats, från hvilken döden
nu bortryckt honörn.
FRIA ORD.
Valen i S. A. F.
»Intresserade från landsorten» förordade
hr Hj. Boströms val efter fröken Augusta
Larson på den grund, att han dels skulle
vara lämpligare till centralstyrelseledamot än
hr Alex. Jonsson och dels att han skulle
representera de för Norrland egendomliga
Skolförhållandena. Vi togo oss friheten med
allmänt kända fakta visa, att intetdera kan med
sanning sägas. Vid en jämförelse mellan hrr
Jonsson och Boström med afseende på deras
för uppdraget erforderliga egenskaper, så
lär väl ingen som nitälskar för föreningens
bästa och känner deras verksamhet kunna
tveka om hr Jonssons företräde. Och hvad
representerandet af de norrländska
Skolförhållandena beträffar, så har aldrig försports,
att hr Boström om dem offentligt yttrat
ett ord. Han är ju också stadslärare likasom
hr Jonsson.
Nu kommer hr P. Sjölund och talar om
hr B:s duglighet som - stenograf och
mötessekreterare. Men hvad har detta med den
föreliggande frågan att göra? Ingen har
förnekat dessa hans påstådda förtjänster.
Personer med dylika meriter ha vi dock godt
om i alla landsändar, utan att någon därför
tänkt göra dem till medlemmar af
centralstyrelsen. Att centralstyrelsen skulle behöfva
någon stenograf, hafva vi aldrig försport;
och någon sekreteraretalang, boende i
Sundsvall, har den nog icke nytta af. Ty så
mycket böra vi väl litet hvar förstå styrelsens
arbete, att vi inse, att ingen kan sitta där och
sköta uppdraget som sekreterare i
centralstyrelsen och vid verkställande utskottets 30
ä 40 sammanträden, äfven om han i öfrigt
vore aldrig så väl kvalificerad därför.
Vi kunna därför icke inse, hvartill det
skulle tjäna att insätta hr B., emedan det
däremot är alldeles påtagligt för hvar och en,
som vill och kan se ställningen objektivt, att
föreningen nu behöfver hr Jonsson. Det lär
nog de kommande åren blifva tillfälle att
välja personer från landsbygden samt
sålunda minska Stockholmarnes antal i
styrelsen, och då kan det ju bli tillfälle att på
allvar upptaga Norrlandsfrågan. Det står
därför fast, att de, som vilja befordra
föreningens förkofran och utveckling i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
