- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
502

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

502

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 32

hållit sig till Sveriges allmänna
folkskol-lärareförening, utgör icke mindre än
omkring 4,400, d. v. s. ett tio gånger större
antal. A. IL

Andra privata Nordiska
skolmötet.

(Bref till Svensk Läraretidning.)

Nääs den 7 augusti 1898.

Det första privata nordiska skolmötet var
förlagdt till Askov i Danmark och hölls för
två år sedan. På grund af vid detta möte
uttalad önskan bestämdes, att andra mötet
i ordningen skulle i år hållas å Nääs, och
hlef mötestiden utsatt till den 3-8 dennes.

Deltagare hafva till omkring ett åttiotal
anländt från alla de fyra nordiska länderna
samt dessutom från England och Amerika.

Mötesförhandlingarna försiggå i slottets
sal, hvarjämte dess hela nedre våning är
upplåten för samkväm under uppehållen
mellan diskussioner och föredrag. Spisnings-,
sällskaps- och läselokalcr äro upplåtna å
Vänhem, som under slöjdkurserna äfven
användes för samma ändamål.

Mötet Öppnades den 5 d:s af direktör
O. Salomon, numera Aug. Abrahamsons
stiftelses föreståndare och ende
styrelsemedlem.

Enligt det program, som följes, är dagen
så använd, att under hvarje förmiddag i
regeln förekommer ett föredrag och tvänne
diskussioner. Eftermiddagen däremot är
helt och hållet ägnad åt sällskaplig samvaro
och förströelse af olika art. Härigenom
undvikes den trötthet, som ovillkorligen följer
med förhandlingar, som utsträckas under
större delen af dagen.

De föredrag, som hittills förekommit, äro
följande: »Dannelse f0r og nu» af
skolebestyrer E. Slomann fr. Köpenhamn,
»Grund-linjerne i den nye lov om h0jere
almensko-ler i Norge» af skolebestyrer d:r Otto
Andersen fr. Kristiania, »Skolans plikt att
utveckla lärjungarnes verklighetssinne» af
rektor Sigfrid Almquist fr. Stockholm och »Om
den muntliga framställningens betydelse för
barnets s j älf verksamhet» af
skolföreståndarinnan. Anna Sandström fr. Stockholm.

Förutom dessa föredrag i egentlig mening
hafva längre och innehållsrika
inlednings-föredrag hållits af inlcdarne till de olika
frågorna.

Den först behandlade frågan »Om den
h0jere skoles mål» inleddes af
skolebestyrer d:r S. L. Tuxen fr. Köpenhamn. I
densammas behandling deltogo rektorerna
Almquist, L. Lindroth och L. M. Waern,
lektor T. Moll och fröken Lilly Engström,
alla i Stockholm, samt skolbestyrer Otto
Andersen och adjunkt A. S. Steenberg, den
senare från Horsens.

Diskussionen otn »de främmande språkens
öfvervikt inom våra högre allmänbildande
skolor» inleddes af rektor Wce-rn, och i
densamma cfeltogo rektorerna Almquist och E.
Röding, den senare från Göteborg, fröken
Sandström, skolebestyrer Tuxen och
h0j-skolelaerer Chr. Båg0 fr. Danmark.
Diskussionen, som i likhet med flertalet af öf-

riga blef mycket liflig, hann icke afslutas
utan kommer att fortsättas i morgon.

»Hvilken uppgift har
matematikundervisningen för den högre allmänbildningen? Och
huru skall den bäst motsvara sin uppgift?»
var en fråga, som inleddes af lektor P. G.
Laurin fr. Göteborg, Under öfverläggningen
yttrade sig rektorerna Wcern och Almquist,
lektorerna Arv. Lindhagen och Moll fr.
Stockholm, adjunkt H. Dahlgren i Skara,
Öfverläraren Alfr. Dalin i Huskvarna, fröken
Anna Rönström i Lund och adjunkt Steenberg.

H0jskolelserer cand. math. J. Appel fr.
Askov inledde följande fråga: »Er det
betinaeligt ät afl0sc examen artium
(studentexamen) med prover, der afholdes af de
enkelte facultetcr (i de kundskaber, de må
forudssette hos dcres studerende)?» I
diskussionen, som blef den lifligaste af alla,
yttrade sig en eller flera gånger hrr
Slomann, Tuxen, Schröder, Lindhagen, Wcern,
Salomon, Andersen och Dahlgren.

Till följd af ’den långa tid, som denna
fråga kraft, blef det af hr Schröder
inledda ämnet »Om universitetsudvidelsen og
Jaörernc» allt för knapphändigt behandladt,
ehuru det tydligen var ett af mötets mest
intressanta och det, som mer än andra var
just ett ämne för dagen. Under den korta
diskussionen yttrade sig hr Dalin samt
lae-rer C. Henriksen och h0jskoleforstander
Rosendal, båda från Danmark.

Fröken Sandströms ofvannämda föredrag
"om den muntliga framställningens betydelse
föranledde en mycket allsidig och lärorik
diskussion, som ensam upptog så godt som
en hel förmiddags förhandlingar. Under
densamma yttrade sig direktör Salomon,
rektor Almquist, Öfverläraren Dalin,
adjunkterna Dahlgren och Planck, fröknarna
Matilda Videgren, Hulda Lundin, Maria
Asp-man, Eva Rodhe och Lilly Engström samt
seminarieadjunkten fru Velander, alla från
Sverige, h0jskoleforstander Schröder,
h0jskole-Iserer JBåg0 och Iserer Henriksen från
Danmark samt skolebestyrer Andersen och
fröken Aagot Cappelen fr$n Norge.

Adjunkten Steenberg bragte på tal ett
ämne, som icke var ppptaget å programmet,
nämligen »Om folkalaesning og
folkcbib-liotek». Diskussionen om detta ämne blef
icke mindre liflig och sakrik än öfver
flertalet andra ämncp, allra helst som
upplysningar lämnades från alla vid mötet
%representerade länder. Förutom inledaren yttrade
sig från Danmark Igercr Henriksen, från
Sverige d:r Lagerstedt, rektor Waern och
Öfverläraren Dalin, från Norge skolebestyrer
Andersen, från Finland doktor Nordmann,
från Sönderjylland redaktör
Hansen-Nörre-mÖlle och fdjn England Öfverläraren Watts
från London,

*



Bland tilldragelser utanför programmet
må nämnas följande: D:r P. Nordmann
från Helsingfors förevisade kartor öfver
världs-delarna, som af honom nyligen utgifvits. -
Utflykt företogs medelst ångbåt uppåt den
vackra Säfvelången. - En vacker krans
blef af mötesdeltagarne nedlagd å Aug.
Abrahamsons graf, hvarvid rektor Almquist
tolkade de närvarandes känslor och ett par
stämningsfulla sånger afsjöngos.

Vidare redogörelse för mötets
förhandlingar skola lämnas i nästa nummer.

S. V.

Litteratur.

Stockholms folkskolors modellserie för
träslöjd. Grundserien. Tvänne häften
planscher med text ä 75 öre. Ritningarna
utförda af Hjalmar Berg, Gustaf Bergh
och Gari Lidman; texten utarbetad af O.
Stenberg.

Modellserien för träslöjden vid
hufvudstadens folkskolor har under de senare åren
undergått en ganska grundlig och omfattande
omarbetning.

Den 4 mars 1893 väcktes inom Stockholms
folkskolors, .slöjdlärareförening fråga om
revision af den då gällande modell serien, och
sedan frågan diskuterats vid en del
sammanträden, tillsattes i november samma år en
kommitté af fem personer för att utarbeta
förslag i ärendet. Sedan denna kommitté i
slutet af år 1894 fullgjort sitt uppdrag, och
slöjd-lärarne i början af följande året blifvit satta
i tillfälle att taga kännedom af förslaget, skulle
detsamma pröfvas vid undervisningen i det
ena af lärarnes arbetslag. Samtidigt uppdrog
si ö j d f örest ån d ar en hr A. Berg åt tre
slöjdlärare att utarbeta ännu ett förslag, hvilket
blef lagdt till grund för det andra
arbetslagets undervisning till dess definitivt förslag
blifvit fastställdt. Efter samtidig pröfning
af bägge förslagen och sedan
slöjdlärareföreningens kommitté, förstärkt med 6 nya
medlemmar, delvis omarbetat sitt förslag, antogs
detta af föreningen och öfverlämnades åtföljdt
af arbetsritningar i slutet af år 1895 till
slöjdföreståndaren. Det hade då äfven
underkastats granskning af Öfverläraren vid Tekniska
skolan Alfr. Sjöström. Slöjdföreståndaren
uppdrog därpå åt en delegation af slöjdlärare
att med ledning af de sålunda vunna
erfarenheterna utarbeta definitivt förslag, hvilket
ock i januari 1897 blef fastställdt.

Som synes af ofvanstående, har
modell-serien framgått ur mångårigt samarbete
emellan slöjdföreståndaren och slöjdlärarne
äfvensom inom den nämda föreningen, och
de förändringar, som vidtagits, hafva blifvit
underkastade en omsorgsfull pröfning. Man
har sökt göra modellerna mera instruktiva
och praktiskt användbara på samma gång
man velat framställa formerna renare och
vackrare och sådana, att hvarje detalj kan
frarnkonstrueras. Vid uppritningen af ett
par modeller måste dock schablon användas,
ex. strumptöjarne.

De föreliggande häftena innehålla
fullständiga arbetsritningar till modcllseriens
första 50 nummer, den s. k. grundserien.
Modellerna l-32 äro införda i häftet I;
33-50 i häftet II. Häftena äro särdeles
prydliga. Titelvignetten utgöres af en
fotografi af en stockholmsgosse vid
hyfvelbän-ken, omgifven af en ram i fornnordisk stil
med Stockholms städs vapen, S:t Erik, pä
öfre fältet. Ritningarna äro utförda på fint
glättadt papper och tydliggöras af en lätt
tonfärg.

Emedan man sökt få formatet att närma
sig vanliga skolböckers, hafva ritningarna
gifvetvis måst framställas i förminskad skala,
men denna olägenhet torde anses vara
aflägsnad genom de ofta förekommande
detalj-ritningarna och genom de utsatta måtten.
Den förminskade bilden befriar för öfrigt
från frestelsen att vilja mäta på planschen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free