Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
hållit sig till Sveriges allmänna
folkskol-lärareförening, utgör icke mindre än
omkring 4,400, d. v. s. ett tio gånger större
antal. A. IL
Andra privata Nordiska
skolmötet.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Nääs den 7 augusti 1898.
Det första privata nordiska skolmötet var
förlagdt till Askov i Danmark och hölls för
två år sedan. På grund af vid detta möte
uttalad önskan bestämdes, att andra mötet
i ordningen skulle i år hållas å Nääs, och
hlef mötestiden utsatt till den 3-8 dennes.
Deltagare hafva till omkring ett åttiotal
anländt från alla de fyra nordiska länderna
samt dessutom från England och Amerika.
Mötesförhandlingarna försiggå i slottets
sal, hvarjämte dess hela nedre våning är
upplåten för samkväm under uppehållen
mellan diskussioner och föredrag. Spisnings-,
sällskaps- och läselokalcr äro upplåtna å
Vänhem, som under slöjdkurserna äfven
användes för samma ändamål.
Mötet Öppnades den 5 d:s af direktör
O. Salomon, numera Aug. Abrahamsons
stiftelses föreståndare och ende
styrelsemedlem.
Enligt det program, som följes, är dagen
så använd, att under hvarje förmiddag i
regeln förekommer ett föredrag och tvänne
diskussioner. Eftermiddagen däremot är
helt och hållet ägnad åt sällskaplig samvaro
och förströelse af olika art. Härigenom
undvikes den trötthet, som ovillkorligen följer
med förhandlingar, som utsträckas under
större delen af dagen.
De föredrag, som hittills förekommit, äro
följande: »Dannelse f0r og nu» af
skolebestyrer E. Slomann fr. Köpenhamn,
»Grund-linjerne i den nye lov om h0jere
almensko-ler i Norge» af skolebestyrer d:r Otto
Andersen fr. Kristiania, »Skolans plikt att
utveckla lärjungarnes verklighetssinne» af
rektor Sigfrid Almquist fr. Stockholm och »Om
den muntliga framställningens betydelse för
barnets s j älf verksamhet» af
skolföreståndarinnan. Anna Sandström fr. Stockholm.
Förutom dessa föredrag i egentlig mening
hafva längre och innehållsrika
inlednings-föredrag hållits af inlcdarne till de olika
frågorna.
Den först behandlade frågan »Om den
h0jere skoles mål» inleddes af
skolebestyrer d:r S. L. Tuxen fr. Köpenhamn. I
densammas behandling deltogo rektorerna
Almquist, L. Lindroth och L. M. Waern,
lektor T. Moll och fröken Lilly Engström,
alla i Stockholm, samt skolbestyrer Otto
Andersen och adjunkt A. S. Steenberg, den
senare från Horsens.
Diskussionen otn »de främmande språkens
öfvervikt inom våra högre allmänbildande
skolor» inleddes af rektor Wce-rn, och i
densamma cfeltogo rektorerna Almquist och E.
Röding, den senare från Göteborg, fröken
Sandström, skolebestyrer Tuxen och
h0j-skolelaerer Chr. Båg0 fr. Danmark.
Diskussionen, som i likhet med flertalet af öf-
riga blef mycket liflig, hann icke afslutas
utan kommer att fortsättas i morgon.
»Hvilken uppgift har
matematikundervisningen för den högre allmänbildningen? Och
huru skall den bäst motsvara sin uppgift?»
var en fråga, som inleddes af lektor P. G.
Laurin fr. Göteborg, Under öfverläggningen
yttrade sig rektorerna Wcern och Almquist,
lektorerna Arv. Lindhagen och Moll fr.
Stockholm, adjunkt H. Dahlgren i Skara,
Öfverläraren Alfr. Dalin i Huskvarna, fröken
Anna Rönström i Lund och adjunkt Steenberg.
H0jskolelserer cand. math. J. Appel fr.
Askov inledde följande fråga: »Er det
betinaeligt ät afl0sc examen artium
(studentexamen) med prover, der afholdes af de
enkelte facultetcr (i de kundskaber, de må
forudssette hos dcres studerende)?» I
diskussionen, som blef den lifligaste af alla,
yttrade sig en eller flera gånger hrr
Slomann, Tuxen, Schröder, Lindhagen, Wcern,
Salomon, Andersen och Dahlgren.
Till följd af ’den långa tid, som denna
fråga kraft, blef det af hr Schröder
inledda ämnet »Om universitetsudvidelsen og
Jaörernc» allt för knapphändigt behandladt,
ehuru det tydligen var ett af mötets mest
intressanta och det, som mer än andra var
just ett ämne för dagen. Under den korta
diskussionen yttrade sig hr Dalin samt
lae-rer C. Henriksen och h0jskoleforstander
Rosendal, båda från Danmark.
Fröken Sandströms ofvannämda föredrag
"om den muntliga framställningens betydelse
föranledde en mycket allsidig och lärorik
diskussion, som ensam upptog så godt som
en hel förmiddags förhandlingar. Under
densamma yttrade sig direktör Salomon,
rektor Almquist, Öfverläraren Dalin,
adjunkterna Dahlgren och Planck, fröknarna
Matilda Videgren, Hulda Lundin, Maria
Asp-man, Eva Rodhe och Lilly Engström samt
seminarieadjunkten fru Velander, alla från
Sverige, h0jskoleforstander Schröder,
h0jskole-Iserer JBåg0 och Iserer Henriksen från
Danmark samt skolebestyrer Andersen och
fröken Aagot Cappelen fr$n Norge.
Adjunkten Steenberg bragte på tal ett
ämne, som icke var ppptaget å programmet,
nämligen »Om folkalaesning og
folkcbib-liotek». Diskussionen om detta ämne blef
icke mindre liflig och sakrik än öfver
flertalet andra ämncp, allra helst som
upplysningar lämnades från alla vid mötet
%representerade länder. Förutom inledaren yttrade
sig från Danmark Igercr Henriksen, från
Sverige d:r Lagerstedt, rektor Waern och
Öfverläraren Dalin, från Norge skolebestyrer
Andersen, från Finland doktor Nordmann,
från Sönderjylland redaktör
Hansen-Nörre-mÖlle och fdjn England Öfverläraren Watts
från London,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>