Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 33
vid utredning af åtskilliga frågor rörande
rikets allmänna läroverk, har bemälde
departementschef för ändamålet tillkallat leb
törn vid högre latinläroverkct å Norrmalm
Nils Höjer, lektorn vid högre realläroverket
G. A, Lindhagen och adjunkten vid
nyssnämda latinläroverk Sten Boije af Gennäs.
Sommarkurserna i Lund
öppnades i måndags middag uti universitetets
aula, som var alldeles fullsatt af åhörare.
Först sjöngs unisont »Du gamla, du
friska». Därpå höll professor Ribbing
föredrag om »humanismen och naturvetenskapen
såsom kulturkrafter».
I föredraget erinrades bl. a. om den
omgestaltning, som ägt rum under senare tider
å själfva universitetets område; huru
naturvetenskapen först i vår tid nått sin fulla
uppskattning, ja, måhända på ett eller annat
stälie öfverskattats,"
Särskildt ville tal:n framhålla de män, som
på pedagogikens område-utöfvat ett hälsosamt
inflytande och förvandlat skolan till ett
barndomens paradis i stället för ett barndomens
pinorum. Comenius, J. J. Kousseau och
Pestalozzi höra till de mest glänsande namnen
inom detta odlingsområde. Och liksom Axel
Oxenstjerna, Johan Skytte, Louis de Geer och
Johannes Matthiae visste att uppskatta och
sökte tillämpa Comenius’ reformidéer, så hörde
C. A. Agardh, professor Munck af
Kosen-schöld och Eutger Maclean till Pestalozzis
beundrare.
Tal:n ville uttry.cka den
framtidsförhoppning, att det nya århundradet skulle bära
namnet försoningens.
Sedan inledningsakten af slutats med sv.
ps. 3: 7, lämnade kursernas sekreterare N.
Lundahl några upplysningar. Deltagare, som
löst biljett för hela kursen, inbjödos till
samkvämet å akademiska föreningens
festsal om söndag, där föredrag hålles af
domprosten P. Eklund samt té serveras.
Föreläsningarna togo härefter omedelbart
sin början. Den första hölls af docenten
A. Herrlin i psykologi. Efter middagen
upptogs tiden med praktiska öfningar i
kemi af docenten H. Löndahl, föreläsning
af professor Furst om våra inälfvor och
förevisning af universitetets konstmuseum
genom docenten E. Wrangel.
Universitetet högtidlighöll kursernas
början genom flaggning.
203 personer hade redan i måndags betalt
afgift för alla kurserna, och antalet
kommer helt visst att ökas. Jämförelsevis må
nämnas, att kursdeltagarne år 1894 voro
precis 200 och 1896 204.
Feriekurserna i Visby togo sin
början i måndags kl, 8 f. m. med bön och
hälsningstal af bestyrelaens ordförande,
prosten och folkskoleinspektören JR. Uddin, samt
med föreläsning om skolhygien af förste
provinsialläkaren d:r G. Sörensson, fysisk
geografi af läroverksadjunkten A.. P. Skoglar
samt religionshistoria af biskopen d:r K.
H. Gez. von Schéele. ’.
I kursen deltaga 250 personer med
del-tagareafgift för hela kursen, däribland 61
folkskollärare, 47 folkskollärarinnor, 57
lärarinnor vid småskola, 9 lärarinnor vid
flickskolor, 2 läroverkslärare, 2 präster, 37 fruar,
de flesta till folkskollärare, l
folkhögskollärare från Danmark och 6 seminarieelevcr.
l afton hålles en »trädgårds- och
ruinfest» i frimuraresamfundets trädgård och
S:t Nikolai kyrkoruin. Det är staden, som
på detta sätt hälsar feriekursernas
medlemmar välkomna.
Prästbildningen och folkskolan.
En kommitté, bestående af biskop H.
Lindström i Växjö, domprosten P. Eklund i
Lund, professor H. W. Tottie i Uppsala,
domprosten N. J. Linnarsson i Skara
samt kontraktsprosten A. Pettersson i
Österhaninge, har nu fullgjort sitt åliggande att
framlägga ett förslag angående förbättring
af prästbildningen.
Särskild uppmärksamhet har kommittén
därvid ägnat åt prästkandidaternas speciella
förberedelse till den lokala uppsikten öfver
folkskoleväsendet och förordat sådana
åtgärder, hvarigenom bristande utrymme ej längre
skulle komma att lägga hinder i vägen för
att så många, som det önska, må få deltaga
i frivilliga öfningskurser vid
folkskollärareseminarium i universitetsstad.
Ansökan kan ställas till
skolstyrelsens ordförande. Till
föreståndare vid andra döfstumskoledistriktets
skola i Växjö utsåg distriktets styrelse den
19 augusti 1897 läraren vid Manilla
döfstumskola S. Fridén.
På besvär af åtskilliga Fridens
medsö-kande resolverade domkapitlet i Yäxjö den
5 januari 1898,
att enär Fridens ansökan mot stadgandet
i § 23 mom. 2 af lagen angående
döfstum-undervisningen den 31 maj 1889 ställts till
skolstyrelsens ordförande och vid sådant
förhållande bort lämnas utan afseende, blefve,
med upphäfvande af of verklagade
utnämningen, ärendet visadt åter till skolstyrelsen för
förnyad laglikmätig behandling.
Sedan såväl Fridén som andra i målet
intresserade fullföljt talan hos k. m:t, har
k. m:t; enär Fridén måste anses genom sin
i målet ifrågakoinna, till ordföranden i
skol-stjrrelsen ställda ansökning hafva hos sagda
styrelse anmält sig såsom sökande till
ifrågavarande föreståndarebefattning, funnit
skäligt upphäfva domkapitlets utslag och
fastställa styrelsens beslut, hvarigenom Fridén
antagits till föreståndare för ofvannämda
skola.
Uppskof med studieresa. Sedan
k. m:t tilldelat föreståndaren för
Västmanlands läns folkhögskola Teodor Holmberg
ett understöd af 400 kr. för att i Tyskland
taga kännedom om vissa
undervisningsanstalter för folkundervisningens höjande, har
Holmberg anhållit, att, då han ej under
innevarande år kunde ägna tillräcklig tid
åt att på ett tillfredsställande sätt och i den
omfattning, han önskade, studera berörda
anstalter, ifrågavarande resa måtte få
uppskjutas till nästa år. Vid föredragning af
detta ärende hat k. m:t medgifvit, att
Holmberg må till nästkommande år uppskjuta
företagandet af nämda studieresa.
Varning för försumlighet. Enär
folkskolläraren J. D. Örtendahl-som 1893
genom laga kraftvunnet beslut af skolrådet
i Gideå församling undfått varning för
oförmåga i skötandet af sin folkskolläraretjänst
och för kärlekslöshet mot skolbarnen -
visat försumlighet i tjänsten, därigenom att
han hvarken infunnit sig vid läseterminens
början den 7 september 1896 eller visat
laga förfall utan allenast genom skrifvelse,
som den 13 i samma månad kommit
skolrådets ordförande till hända, uppgifvit sig
vara sjuk, hvilket han dock ej på något sätt
styrkt, hvartill komme att Ö., enligt hvad
en skolrådet förevisad skrifvelse från
ordföranden i Enångers församlings skolråd
utvisade,, redan den l juli 1896 tillträdt
folkskolläraretjänst i sistnämda församling utan
att därom underrätta skolrådet i Grideå eller
uppsäga sin tjänst därstädes, hvadan han
måste anses hafva förfarit svikligt mot
Grideå församlings skolråd, beslöt sagda
skolråd den 13 september 1896 att skilja
Ö. såväl från folkskollärarebefattningen i
Gideå församling som från den därmed
förenade lön från flen l nästförutgångna
juli.
Häröfver besvärade sig Ö. hos
domkapitlet i Hernösand under anförande
hufvudsakligen,
att då Gideå skolråd redan före början af
höstterminen 1896 antagit annan person att
såsom vikarie sköta den tjänst, klaganden
innehaft, och klaganden saknat medel att utan
uppbärande af lön uppehålla sig i Gideå
församling, han icke genom sin underlåtenhet
att vid berörda termins början infinna sig
för tjänstgöring kunde anses hafva visat
försumlighet i sin tjänst, i följd hvaraf han
yrkade, att skolrådets of verklagade beslut måtte
upphäfvas, så vidt därmed åsyftades annat
än det, hvarom i § 28 af folkskolestadgan
förmältes i fråga om laga af- och tillträde för
ordinarie lärare.
Skolrådet vidhöll såväl att klaganden,
oafsedt skolrådets åtgärd att, sedan skolrådet gen1
om uppgift i tidningar och ofvan omförmälta,
af ordföranden i Enångers församlings skolråd
aflåtna bref, hvilket ställts till
folkskolläraren O. Nyberg, erhållit kännedom om, att
klaganden tillträdt tjänst i sistnämda
församling, antaga vikarie i klagandens ställe,
genom sin underlåtenhet att inställa sig till
tjänstgöring visat försumlighet i tjänsten, som
ock att klaganden förfarit svikligt mot
skolrådet i Gideå församling, alldenstund han
i sin ofvanberörda skrifvelse till skolrådets
ordförande falskeligen uppgifvit, att han
icke innehade annan ordinarie befattning,
tillsatt på det sätt och i den ordning
folkskolestadgan föreskrefve.
I afgifna påminnelser anmärkte Ö., att
skolrådet genom of verklagade beslutet
handlat i strid mot bestämmelserna i § 28 af
omförmälta stadga, enär skolrådet- vid
beslutets fattande redan erhållit sådan
underrättelse om klagandens tillträdande af annan
befattning, som i nämda författningsrum
afsågs, och att den befattning, klaganden
erhållit i Enångers församling, icke vore
tillsatt på det sätt och i den ordning,
samma stadga föreskrefve.
I utslag af den 16 sistlidne februari
yttrade domkapitlet,
att, enär skolrådet i Gideå församling vid
tiden för fattandet af det of verklagade
beslutet icke kunde anses .vare sig genom ofvan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
