Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 33
SVENSK LÄRARETIDNING.
519
Berg slöt sig, blef omsider af ombudsmötet
antaget, så lydande:
Mötet anmodar centralstyrelsen att efter
föregående Öfverenskommelse med
stipendie-gifvarne utse en kommitté med uppdrag att
fördela stipendiemedlen.
*
Det sista af de fyra hufvudärenden, som
mötet hade att behandla, nämligen frågan
om bildandet af en lifförsäkringsförening
inom Sveriges allmänna
folkskollärareförening, företogs därefter till behandling och
gaf uppslag till en långvarig, sakrik
diskussion. Två motioner i änmet hade till
centralstyrelsen inkommit, den ena från hr P.
Borgh i Lekaryd och den andra från hr J.
A. Björklund i Mölndal (se denna tidning
n:r 241). Frågans behandling inleddes af hr
P. Borgh genom ett längre intressant och
upplysande anförande.
Själfhjälp vore, menade talaren, en
nödvändig sak för folkskolans lärarepersonal, och
lifförsäkring vore den bästa form däraf.
Framhöll ett ömsesidighetsbolag med fasta premier
såsom det mål, till hvilket man borde sträfva,
och redogjorde för grunderna för beräkningen
af premierna i ett dylikt bolag. En
försäkringsförening grundad på
uttaxeringsprincipen lede af så många svagheter, att man
ej borde ägna någon tanke åt det hållet. För
den försäkrade är det framför allt nödvändigt,
att han med visshet vet, både hvad han skall
betala, och att försäkringssumman kommer
att odelad utfalla.
Att ganska väsentliga fördelar skulle
vinnas genom bildandet af ett eget bolag kunde
man lätt öfvertyga sig om. De stora bolagens
utgifter till agent- och uppbördsprovision
äfvensom till adininistrationsomkostiiader
upp-ginge säkert, lågt räknadt, till 20 % af
premierna, och man torde därföre med all
säkerhet kunna nedbringa premiebeloppet
åtminstone 10 % under det vanliga. Full visshet
i detta hänseende kan dock vinnas först efter
en på vetenskapliga grunder fotad
undersökning. Visserligen kunde man, menade talaren,
bygga ett förslag på redan tillgängliga
dödlighetstabeller, men detta skulle säkert medföra
något högre premier, hvilket dock ej behöfde
ådraga de försäkrade någon förlust, enär
möjligen uppkommande öfverskott skulle kunna
tillföras dem som vinst. Han föredrog dock
särskild undersökning och lägre premier.
Endast fullt friska personer borde få ingå.
Äfven lärarnes hustrur och
småskollärarinnor borde kunna komma ifråga till försäkring.
För alla borde emellertid gälla såsom villkor
medlemskap i Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Talaren slutade med att framlägga
ett förslag, enligt hvilket ombudsmötet skulle
tillsätta en kommitté af tre medlemmar, med
uppdrag att efter verkställd vetenskaplig
utredning låta utarbeta förslag till stadgar och
tariffer för en lifförsäkringsförening med fasta
premier inom Sveriges allmänna
folkskollärareförening, hvilket förslag därefter borde
hänskjutas till kretsföreningarna, hvarjämte
centralstyrelsen skulle erhålla bemyndigande
att ställa till kommitténs förfogande ett
belopp af intill 500 kronor.
Hr J. A. Björklund, andre motionären i
frågan, var icke lika afgjordt emot
uttaxerings-principen. Hade tänkt sig saken i
anspråkslösare skala och hemställde, om det ej kunde
vara lämpligt, att förslaget först remitterades
till kretsarna, innan ombudsmötet företoge
den till slutligt afgörande, ett förslag, som
han dock senare återtog.
Om hrr A. F. Sjögren i Kalmar och J.
N. Bergström i Vadstena, hvilka båda yrkade
rent afslag, jämte möjligen, ännu några med
mindre klar ståndpunkt undantagas, voro
samtlige talare besjälade af lifligt intresse
för sakens realiserande. De flesta stodo
afgjordt på hr Borghs ståndpunkt i fråga om
krafvet på fasta premier. Några talare voro
dock mindre skeptiska gent emot
uttaxeringsprincipen och önskade gifva den tillämnade
kommittén fria händer vid undersökningen.
Ett par talare fogade till sina yrkanden det
förslaget, att kommittén skulle träda i
underhandling med några större bolag angående
försäkring på billigare villkor än de vanliga.
Sedan diskussionen afslutats, framställde
ordföranden proposition på de särskilda
förslagen till beslut i frågan. Först beslöts
med 70 röster mot 26 att godkänna hrr Borghs
och Lagerblads förslag; minoriteten röstade
för rent afslag. Därefter godkändes med
56 röster mot 33 hr Borghs förslag om fasta
premier; minoriteten ville i enlighet med
hr P. Lagerblads yrkande utesluta
bestämmelsen, att vid undersökningen endast skulle
tagas hänsyn till försäkring med fasta
premier.
I den beslutade kommittén insattes hrr
P. Borgh, P. Lagerblad och J. J. Dalström.
Till suppleanter valdes hrr A. Rosvall och
Gottfrid Löwkrantz.
Sedan ombudsmötet därefter beslutat
af-sända ett hälsningstelegram till norska
lands-läraremötet i Bergen, upplöstes mötet och
afslöts genom afsjungande af ett par
psalmverser.
Kl. */2 7 pä aftonen samlades man kring
A. M. Stefansons graf, å hvilken
ordföranden enligt mötets beslut dagen förut
nedlade en vacker krans med band i svenska
färger.
I3å aftonen hölls samkväm å W.-6.
restau-rant, hvilket var prägladt af en god kamratlig
stämning. J. V.
*
De hälsningstelegram, som växlades mellan
mötena i Norrköping och Bergen, hade
följande lydelse:
Landslcererm0detJ Bergen.
Sveriges allmänna folkskollärareförenings
sjette ombudsmöte, samladt i Norrköping,
sänder Norges lärareförening sina broderliga
hälsningar och välönskningar.
Folkskollärareföreningens ombudsmöte,
Norrköping.
Norges Isererforenings andet landsmöde i
förbindelse med det almindelige skolemöde i
Bergen sender Sveriges allmänna
folkskollärareförening sin tak for hilsenen, som
be-svares med varmt önske for den svenske
folke-skoles häder og held.
Länsombudsmötet.
Måndagen den 8 augusti på
eftermiddagen hölls å allmänna läroverkets fysiksal
ett enskildt möte mellan centralstyrelsens
ledamöter och länsombuden. Af de senare
hade 15 tillstädeskommit.
Frågan om årliga sammanträden mellan
centralstyrelsen och länsombuden inleddes af
hr Alfr. Fridén i Örebro. Ehuru
önskvärdheten af dylika årliga sammanträden
från flera håll framhölls, ansågs emellertid
saken af ekonomiska skäl outförbar och
mötet gjorde därför det uttalandet, att
länsombudsmöten., i likhet med hvad hittills
varit fallet, borde hållas i samband med
föreningens ombudsmöten.
En lång och liflig öfverläggning uppstod
angående följande fråga: Hvilket är bästa
sättet för länsombudet .att arbeta, för att de
lärare och lärarinnor, särskildt
småskollärarinnorna, hvilka ej anslutit sig till S.
Å. F., måtte göra det f Inledaren, hr Alfr.
Rosvall i Eskelhem, lämnade en utförlig
statistisk redogörelse för lärarnes och
lärarinnornas anslutning till föreningen inom
rikets särskilda län samt framhöll bland
annat, att bristande kännedom om föreningens
verksamhet och mål ofta vore orsaken
därtill, att tillslutningen blefve ringa.
Utgifvandet af ströskrifter, ägnade att klargöra
sammanslutningens stora betydelse, skulle
därför helt visst åstadkomma en väsentligt
större tillslutning till föreningen. Talaren
ansåg dessutom, att kretsmötenas program
borde göras så omväxlande som möjligt.
Under öfverläggningen framhölls dessutom,
att frågor rörande småskolan oftare än
hittills borde upptagas å mötesprogrammen.
Följden däraf skulle gifvetvis blifva, att
småskollärarinnorna skulle få mera intresse
för föreningen och i större antal inträda i
densamma.
Mötet uttalade sig för gagueligheten af
ströskrifters utgifvande samt lät i öfrigt
bero vid den förda diskussionen.
Öfverläggningen angående frågan om
anställande af sockenombud inleddes af hr
Frans Berggren i Växjö. I hufvudsaklig
öfverensstämmelse med inledarens förslag
gjordes följande uttalande:
1) Mötet anser att, då sockenombud
mångenstädes otvifvelaktigt kunna" verka till stort
gagn för föreningens utveckling, sådana böra
på dylika ställen tillsättas.
2) Deras åliggande bör vara:
a) att sprida kännedom om föreningens
syftemål och verksamhet,
?;) att verka för det alla skolans lärare,
lärarinnor och öfriga vänner sluta sig till
föreningen samt
c) att, där så behöfves, uppbära och till
vederbörande kretsstyrelse insända
årsafgif-terna.
Hr J. P. Olsson i Nittorp inledde
öfverläggningen beträffande frågan om utsändande
af reseombud för främjande af föreningens
verksamhet och utveckling. Mötet ansåg,
att frågan icke för närvarande borde
föranleda någon åtgärd.
Litteratur.
Bilder ur Hammars skolvärld jämte skol1
historiska anteckningar f rån Hammar åren
1829-98 af J. Paul Andersson, lärare vid
Tomteviks folkskola, Åmmeberg.
Efter mångsidiga t>ch i kulturhistoriskt
afseende ganska intressanta biografier öfver
de äldsta lärarne i Hammar, 1. Vesterlund,
död 1892 vid 90 års ålder, Johan Edlund,
en ännu lefvande 87-årig veteran bland
skolmän, och Peter Vestin, som vid 46 års
ålder gick hädan 1861, samt »skolmostern»,
den ännu lefvande 80-åriga Kristina
Henriksson, som höll enskild skola åren 1861
-77, följer en öfversikt af skolväsendets
utveckling inom församlingen.
Här skildras de strider, under hvilka
skolan fot för fot måste kämpa sig fram; hur
en skolfond om 350 kr. försvann spårlöst
- såsom man äfven annorstädes har sett -
och hur en annan hade bättre lycka och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 13 17:06:25 2012
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1898/0523.html
