Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 34
feriekurserna i Visby.
Med hvilket intresse det för några få år
sedan påbörjade fortbildningsarbetet i form
af sommar- eller feriekurser omfattats af
den stora allmänheten och särskildt af
folkskolans lärarepersonal, därpå lämna de nu
pågående kurserna i Visby det mest
ojäf-aktiga vittnesbörd. Antalet deltagare i dessa
kurser utgör 275, däraf öfver 150 lärare
och lärarinnor vid folk- och småskolan.
Antalet deltagare från fastlandet utgör
omkring 90.
I viss mån äro dessa kurser något olika
de akademiska sommarkurserna, i det
antalet föreläsare och föreläsningar icke är på
långt när så stort som vid de akademiska
kurserna. Dock komma de helt visst att lämna
ett mycket godt resultat, i det nästan
samtliga deltagarne åhöra alla eller åtminstone de
allra flesta föreläsningarna, så att allmänna
läroverkets stora högtidssal, som för
ändamålet användes, under hvarje föreläsning är
nära nog till trängsel fylld af
uppmärksamma åhörare.
Såsom vi redan meddelat, omfatta
Visbykurserna religionshistoria - historik öfver
religionsförhållandena hos olika folk under
skilda tider -, skolhj^gien, allmän historia,
etik, modersmålets grammatik (professor A.
Noreen), fysisk geografi (med geologi),
fornkunskap och musikens historia.
I samband med föreläsningarna stå
utflykter dels till Visby stads minnesrika
ruiner och i geologiskt hänseende intressanta
omgifningar, dels till historiskt märkliga
orter pä Gotlands landsbygd.
Den allmänna och enstämmiga
uppfattningen bland kursdeltagarne är den, att
dessa kurser äro lyckligt anordnade och i
allo väl ledda samt utan inskränkning
lärorika.
Då de omfattats med ett större intresse
än några föregående provinskurser, tro
vi oss böra här meddela porträtt af
föreläsarne samt af den folkskollärare, som
tagit initiativet till dessa och i afseende pä
de med dylika kurser förenade bestyr och
anordningar dragit den tyngsta bördan.
Biskopen öfver Visby stift d:r Knut
Henning Gezelius von Schéele föddes i
Stockholm 1838, blef efter i Växjö
afslutade skolstudier student i Uppsala 18,56,
fil. kand. 1863, fil. d:r s. å., teol. kand.
1867 och teol. d:r vid 1877 års jubelfest.
Under flere år lärare vid Uppsala
universitet dels som docent, dels som teologie
adjunkt, blef han år 1877 utan ansökan
kallad till e. o. teol. professor. Redan
året därpå nämdes han till professor i teol.
prenotioner oeh teologisk encyclopedi.
Efter att 1881 hafva haft
biskopsförslag till Strängnäs blef han 1885 biskop i
Visby.
Om hans kunskaper, begåfning och hans
arbetsförmåga vittna bland annat det stora
antal tryckta skrifter han utgifvet. Blotta
titlarna till hans arbeten skulle upptaga en
hel spalt, hvarför vi afstå därifrån.
»Biskop von Schéele är», säger en biograf
om honom, »en person, på hvilken alla
möjliga företräden så att säga slösats. Och
språkets metall behandlar han som ingen annan.
Det är en guldgrufva, ur hvilken han med
fulla händer öser. Hans lätthet att uttala
sig gränsar nästan till det fabelaktiga. Och
alltid med innehåll, alltid med sanning ur
ny synpunkt eller ock det vackraste skimmer
öfver det gamla goda.»
Härpå liksom ock på en omfattande
lärdom och ett lifligt intresse för den
oförvanskade sanningens spridande bland den
stora allmänheten har biskop von S.
lämnat de ojäfaktigaste vittnesbörd under sina
religionshistoriska ’föreläsningar vid de
pågående Visby kur serna.
Hans vid sista föreläsningen aflagda
bekännelse, att han i dessa föreläsningar
framlagt resultatet af sin mannaålders
allvarliga sanningssökande, den frisinthet och
fördomsfria uppfattning, hvarom dessa
alltigenom buro vittne, samt den
omständigheten, att han är den förste af svenska
kyrkans styresmän, som direkt tagit del i
det pågående folkbildningsarbetet - allt
gör, att biskop von S. förvärfvat sig de
allra lifligaste sympatier bland de i kurserna
deltagande.
Direktör Teodor Holmberg föddes i
Gärds-löf i Skåne 1853, blef student i Malmö
187], aflade 1876 fil. kandidatexamen vid
Lunds universitet; samma år föreståndare
för Tärna folkhögskola i Västmanland, som
detta år öppnade sin första lärokurs för
manliga elever. Under många år har han
i Sverige, Norge och Danmark studerat den
nordiska folkhögskolan, och han var den
förste svenske folkhögskoleföreståndare, som
med den grundtvigska högskolan i
Danmark knot en lifligare förbindelse, grundad
på verklig förståelse och sympati.
Han har äfven i Västmanlands län varit
banbrytaren för populära föredrags hållande
på landsbygden, hvilket numera vunnit
äfven landstingets frikostiga understöd.
Han var jämte d:r Magnusson i Uppsala
inbjudare och ledare af det
folkhögskolemöte i nämda stad år 1892, där för första
gången i vårt land frågan om utsträckt
universitetsutvidgning (feriekurser,
sommarkurser) bragtes å bane.
H. har samtidigt varit och är fortfarande
en verksam skriftställare. Sånger f or
folkhögskolan; Soldatens sångbok; Norska och
danska läsestycken; Folkhögskola och
folkupplysning; Den svenska folkhögskolan
(införd dels i Heimdals folkskrifter, dels i en
större tysk tidskrift) m. fl. bära vittne
härom. Hans innehållsrika och hjärtevarma
skoltal samt hans etiskt-religiösai och
histo-riskt-folkliga föredrag utkomma f. n. i
serien »Från skolsalen». Af såväl dessa som
andra hans skrifter har staten inköpt en
stor mängd exemplar till
fängelsebiblioteken.
H. är medlem af direktionen för
sällskapet för nyttiga kunskapers spridande och
har af staten erhållit anslag till en
studieresa i Tyskland.
Direktör Holmberg är gift med
författarinnan Cecilia Bååth-Holmberg, som sedan
1881 är föreståndarinna för Tärna
folkhögskolas kvinnliga afdelning.
Vid sommarkurserna i Visby föreläser
han öfver Preussens fall och pånyttfödelse
i 19:e seklets borjan"samt i social etik, och
har han under dessa föreläsningar såväl
som genom det sätt, på hvilket han vid ett
par minnesrika tillfällen under
Visbykurserna uppträdt, tillvunnit sig samtliga
deltagares tacksamhet och högaktning såsom en
kunskapsrik och frimodig banerförare på
folkupplysningens vidsträckta fält.
Läroverksadjunkten A. P. Skoglar
föddes i Grinstad på Dal år J 854, student
1876, fil. kand. 1881, v. lektor i matematik
och fysik i Hudiksvall åren 1883-87, extra
lärare vid realläroverkst i Göteborg 1887
-93, hvilket sistnämda år han blef
ordinarie adjunkt vid Visby högre allmänna
läroverk.
Vid föreläsningarna i Visby har adjunkt
Skoglar föreläst i fysisk geografi, därvid
vårt jordklots utvecklingshistoria utgjort
hufvudföremålet för hans okonstlade, gedigna
och i hög grad lärorika framställningar.
Hr S. är snart sagdt riksbekant för sina
upprepade djärfva seglatser på Östersjöns
oroliga böljor, därvid han, till utseende och
dater lik en af forntidens djärfva vikingar,
i en liten men väl utrustad båt i många
riktningar korsat Öster haf vet, seglande från
Göteborg till Visby eller från Visby till
Luleå, Åbo, Keval o. s. v.
Då han dessutom gjort vidtomfattande
studieresor i olika delar af kontinenten,
har han ett mycket stort förråd af
personlig erfarenhet om de förhållanden han i
sina föreläsningar berör, och bidrager detta
i icke ringa mån därtill, att hans
föreläsningar bli i hög grad åskådliga,
underhållande och intressanta.
S. sköter jätote sin ordinarie tjänst
jämväl lärarebefattningen i kemi och fysik vid
Visby tekniska skola samt är en flitig och
värderad föreläsare vid Visby
arbetareföreläs-ningsförening.
#
Förste provinsialläkaren på Gotland d:r
Carl Sörensson föddes i Ystad 1855, blef
student i Lund 1874, med. kand. 1880 och
med. licentiat 1884. Biträdande läkare vid
Lunds hospital 1883, amanuens vid Lunds
universitets medicinska klinik 1883-84,
praktiserande läkare i Åby, distriktsläkare och
extra provinsialläkare i Klippans distrikt
till 1894, då han utnämdes till förste
provinsialläkare i Gotlands län och
provinsialläkare i Visby distrikt.
År 1896 företog han en studieresa till
Tyskland, Österrike, Schweiz, Italien och
Danmark. Från och med 1897 är han
läkare vid Visby högre allm. läroverk och
vid Visby högre flickskola.
Under flera år har han varit ledamot af
skolråd dels i Skåne, dels i Visby och
därunder haft tillfälle till att grundligt lära
känna folkskolans behof i fråga om
praktiskt tillgodoseende af hygienens fordringar.
Det är detta som i förening med ett klart
uppfattning af det praktiska lifvets kraf,
grundliga kunskaper och lifligt intresse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
