Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 34
lig enighet karakteriserat vistelsen i
Norrköping såsom den allra
angenämaste. Efter att hafva aftryckt
åtskilliga af våra uttalanden i förra numret
yttrar tidningen för egen del:
Voro lärarne sålunda nöjda med
Norrköping, så voro vi å vår sida mycket nöjda
med dem. Det torde höra till de stora
undantagen i vår tid, att från en af
samhället så styfmoderligt behandlad klass som
folkskollärarnes ändå allt fortfarande är,
förnimma en så liflig fosterlandskänsla, en så
varm entusiasm för lefnadskallet som i
föredrag, diskussion, sång och, hvarför icke, i
bifallsyttringar här lades i dagen. Icke ett
ögonblick anlades frän lärarepersonalens sida
någon egoistisk synpunkt, utan städse och
ofta med känsla och kläm gjorde man sig
j till tolk för samhällets kraf på dem, för
den stora och mäktiga folkbildningsidén.
Sådana medborgare måste kallas goda
medborgare, verkliga fosterlandsvänner, och
hvarje sann folkvän tillkommer det att ägna
dem sin varmaste sympati.
Tillgången på folkskollärare.
Titi afgifvet utlåtande till Kalmar
domkapitel rörande denna fråga har
folkskoleinspektören på Öland, seminarierektor Vickbom i
Kalmar, förklarat, att under de senaste fem
åren hafva vid 14 inträffade ledigheter
endast i ett fall 3 och i fyra fall 2 sökande
anmält sig, hvaremot i nio fall blott l sökt
och detta i tre fall först efter förnyad
ansökningstid.
Vikarier hafva 15 gånger erfordrats, men
i 8 af dessa fall har man måst nöja sig
med icke examinerade eller gamla, uttjänta,
pensionerade lärare. Dessa sakförhållanden
visa, enligt folkskoleinspektörens förmenande,
att brist på lärarekrafter för närvarande är
rådande på Öland.
Intagningen vid
folkskollärare-seminarierna. Ecklesiastikdepartementets förfrågan, huruvida det kunde anses
fördelaktigt, att intagningen vid seminarierna
flyttades från läsårets början till dess slut,
har af Växjö domkapitel, i enlighet med
seminarierektor Arcadius’ uttalande i
ämnet, besvarats sålunda, att denna förändring
synes domkapitlet vara lämplig och
önskvärd.
Folkhögskolemötet i Göteborg.
Som bekant hålles den 30 och 31 dennes
samt den l september svenskt
folkhögskolemöte i Göteborg. Under första dagen,
hvilken är afsedd för förhandlingar mellan
folkhögskolans lärare, komma en del
praktiskt-ekonomiska frågor att diskuteras. Att
deltaga i mötet under de två sista dagarna
äro alla för folkhögskolan intresserade
inbjudne, och komma då följande ämnen att
behandlas:
1. Huru skall folkhögskolan kunna hålla
sitt speciella skolprogram lifsfriskt uppe i
den nyttighetsströmning, som onekligen gör
sig gällande på flera områden? (T.
Holmberg, Tärna.)
2. a) Huru skall slöjdundervisningen i den
kvinnliga folkhögskolan ordnas, så att den
gagnar folkhögskolans allmänna syfte?
(Hedvig Holmström, Hvilan.)
b) Hvilken plats böra s. k. lyxarbeten
intaga vid slöjdundervisningen? (S. Velin,
Torpa.)
c) I hvilken form och utsträckning bör
väfnadsundervisningen meddelas? (S. Velin.)
3. Hvad kan göras för att befordra
utvecklingen af den svenska folkhögskolan?
(J. E. Strandmark, Katrineberg.)
4. Hvilken betydelse kan en andra
årskurs hafva för folkhögskolans såväl manliga
som kvinnliga afdelning? (Bankdirektör O.
Andersson, Malmö.)
5. Gagnar folkhögskolan genom att
mottaga helt unga elever? (H. Odhner,
Lunnevad.)
6. Hvad bör göras för att kunna bereda
folkhögskolans lärare och elever tillfälle till
studieresor? (E. Ingers, Hvilan, och A.
Rydbeck, Värnamo.)
7. Hvad erfarenhet har man om
samundervisningen vid folkhögskolan, och bör man
söka införa sådan vid de äldre skolorna? (A,
Alström, Grebbestad.)
8. Nationalekonomiens betydelse som
läroämne vid folkhögskolan? (L. Holmström.)
9. Hafva folkhögskoleförbunden någon
betydelse för folkhögskolan själf, och huru
böra <ie i sådant fall ordnas för att blifva
lifs-kraftiga och beståndande? (S. Velin.)
Folkskollärarnes
pensionsinrättning. Ur direktionens öfver
folkskollärarnes pensionsinrättaing afgifna berättelse
för år 1897 meddela vi följande.
Folkskoledistrikten, hvilkas antal uppgick
till 2,395, hafva under året i
pensionsinrättningen vunnit delaktighet för 139
nyinrättade tjänster, hvaremot delaktighet upphört
för 3 indragna tjänster, så att antalet
delägande folkskolläraretjänster, som år 1896
utgjorde 5,990, år 1897 uppgått till 6,126,
af hvilka 14 tillhörde högre folkskola. Af
samtliga tjänster voro 5,176 delaktiga efter
lägsta delaktighetsbeloppet eller 700 kronor,
346 tjänster efter 800 kronor och 433 efter
1,000 kronor samt de öfriga efter olika
lönebelopp från och med 720 till och med 960
kronor.
Dessutom har intill 1897 års slut
delaktighet i pensionsinrättningen vunnits för
24 tjänster vid folkskollärareseminariernas
öfningsskolor, för 21 tjänster vid
småskol-lärareseminarierna, för 4 tjänster vid
Lappmarkens ecklesiastik verks skolor, för 5
tjänster vid Svenska missionssällskapets
lappskolor, för 3 tjänster vid Sällskapets för
folkundervisningens befrämjande
undervisningsanstalt, för tjänstebefattningarna vid
pensionsinrättningen och för 3 tjänster vid
Frimurarebarnhusets i Stockholm skola.
Sedan pensionsinrättningen med år 1867
trädt i verksamhet, hafva intill 1897 års
slut Pensionsbref utfärdats till ett antal af
1,960, af hvilka vid årets siat 1,213 voro
gällande.
Pensioneringssumman för året uppgick till
517,166 kronor 32 öre.
Inkomsterna hafva under år 1897
utgjorts af:
Statsbidraget.........._____..... 356,456: 33
Ordinarie pensionsafgifter ...... 226,793: -
Extra pensionsafgifter ............. 6,218: 76
Förvaltningsbidrag från
folkskollärarnes änke- och pupillkassa 3,000: -
Äflönings- och förvaltningsbidrag
från elernentarläranies änke-
och pupillkassa..........__..,.._ 5,000: -
Vinst å inlösta obligationer...... 539: 58
Kapitalvinst å amorteringslån... 146: 03
Käntemedel...........,............... 405,360: 91
Kr. 1,003,514: 61
Utgifterna hafva varit:
Pensioner......______........_.._. 547,166: 32
Aflömngar...,.-,...,.,.,.,....,___ 14,083: 34
Förvaltningskostnader -.,.._.. 3,159: 94
Inventeringskostnader enligt k.
brefvet den 23 juli 1892 .,..,, 40: -
Låneomkostnader ._".._,._........ 340: -
Kr. 564,789: 60
Inkomsterna hafva således öfverstigit
utgifterna med 438,725 kr. l öre.
Pensionsinrättningens kapitalbehållning
utgjorde vid slutet af förra året 10,157,660
kr. 55 öre.
Vid förra årets slut innestodo till
betalning förfallna men då ännu ej uttagna
pensioner till ett belopp af icke mindre än
72,553 kr. 58 öre.
Folkskollärarnes änke- och
pupillkassa. Antalet i tjänst varande
folkskollärare, hvilka äro delägare i
folkskollärarnes änke- och pupillkassa, utgjorde vid
1897 års slut 4,201, af hvilka 15 voro
lärarinnor och 13 innehade läraretjänster vid
seminariernas öfningsskolor, 4 vid
småskol-lärareseminarierna, 4 vid Lappmarks
ecklesiastikverks skolor, 4 vid Svenska
missionssällskapets lappskolor samt 2 vid
Frimurare-barnhusets i Stockholm skola.
Jämlikt reglementets 5 § l mom. erlades
af skoldistrikten afgifter för 76 tjänster,
som enligt 1897 års uppgifter icke voro
besatta med ordinarie lärare, men hvilkas
föregående innehafvare ägt delaktighet i
kassan.
Antalet pensionstagare i folkskollärarnes
pensionsinrättning, som tillika äro delägare
i folkskollärarnes änke- och pupillkassa,
utgjorde vid 1896 års slut 721.
Sedan änke- och pupillkassan med 1876
trädt i verksamhet, hafva intill 1897 års
slut Pensionsbref utfärdats till ett antal
af 732, af hvilka vid årets slut 610 voro
gällande.
Pensioneringssumman för året uppgick
till 82,982 kronor 34 öre.
Inkomsterna för år 1897 hafva utgjorts af:
Statsbidraget ...___................- 63,500: -
Pensionsafgifter........................116,219: 83
Vinst å utlottade obligationer ... 96: -
RäntemedeL.............______...... 149,482: ’93
Kr. 329,298: 76
Utgifterna hafva varit:
Pensioner...........___................ 83,034: 83
Förvaltningskostnader ______.._. 3,000: -
Låneomkostnader .......________. 145: -
Revisionskostnader.......___......- ,503: 70
Kr. 86,683:-53
Inkomsterna hafva således öfverskjutit
utgifterna med 242,615 kr. 23 öre.
Kapitalbehållningen vid årets slut utgjorde
inalles 3,802,728 kr. 14 öre.
Vid 1897 års slut funnos till betalning
förfallna men då ännu outtagna pensioner
till ett belopp af 13,872 kr. 94 öre.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Under år 1897 hafva
utfärdats understödsbref till ett antal af 54,
af hvilka 15 af sett helt understöd eller 150
kronor, tilldelade 9 män och 6 kvinnor, 28
afsett afkortadt understöd till belopp
växlande mellan 70 till och med 140 kronor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
