Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 35
kring 60 i andra. Flertalet var från Värmland,
men åtskilliga från andra håll, så t. ex.
några från Gröteborg. Dessutom deltogo
många andra i kurserna, så att hela
antalet deltagare första veckan var 150 och
andra 100.
För alla, som önskade, var genom
kom-mitterades försorg inkvartering anskaffad i
skolans närhet. Gemensam mathållning var
anordnad i folkhögskolans stora, ljusa sal.
Priset för hel inackordering var 1,25 pr
dag. Landtmannaskolans sal var inredd till
skrif- oeh läsrum. Gymnastikhuset var
föreläsningslokal.
Föreläsare voro: amanuensen vid statens
historiska museum, fil. d:r Hjalmar Stolpe,
amanuensen i riksarkivet d:r A.
Hammarskjöld, observatorn vid Lunds universitet,
fil. d:r F. Engström, lektorn i Örebro, fil.
d:r E. Sahlin, läraren vid Stockholms
högskola, fil. d:r K. Ljungstedt och docenten
i Uppsala, fil. d:r J. L. Johansson. De
två förstnämda föreläste under bägge
veckorna.
Föreläsarne behandlade följande ämnen:
D:r Stolpe föredrog dels svensk arkeologi:
Björköfyndet och Vendelfyndet, dels etnografi:
Polynesien; Påskön; Ornamentikens
utveckling hos naturfolken; Melanesien;
Mikronesien ; Om Japan; Kvinnans ställning i
Indien; Basarlifvet i Indien; Filippinernas
etnografiska förhållanden; D:r Kizal, en tagals
lefnadshistoria - tillsammans 12 synnerligen
intressanta föreläsningar, hvilkas värde
förhöjdes däraf, att det var resultaten af d:r
Stolpes egna arkeologiska gräfningar och af
iakttagelser under hans resor, som
framlades.
D:r Hammarskjöld föreläste i en serie af
12 timmar om Sveriges förhållande till östra
Europa från vår historias början till
1600-ta-let och tecknade dessutom i en extra
föreläsning 300-års-minnet af Stångebro slag.
Hrr F. Engström och E. Sahlin föreläste
under första kursen, den förre om vårt
planetsystem (5 t.) samt om almanackan (l t.),
den senare pedagogik: om uppmärksamhet;
om åskådlighet i undervisningen; om
geografiundervisningen ; om minnet; om fantasien;
litet om uppfostran; Sokrates - tillsammans
7 timman
Under andra veckan föreläste d:r K.
Ljungstedt modersmålets historia, därvid
behandlande : allmänna lagarna för språkens
förändringar; förhållandet mellan talspråk och
skriftspråk; öfversikt och indelning af språken;
vikingatiden och runperioden; folkungatiden;
den yngre fornsvenska eller medelsvenska
tiden; den nysvenska tiden.
Docenten J. L. Johansson föreläste kemi:
örn salter. Föreläsningarna förtydligades
genom talrika experiment.
Samtliga dessa föreläsningar, hållna af
framstående fackmän hvar på sitt område,
utmärkte sig för ett klart och medryckande
framställningssätt, hvarom nogsamt de
applådsalvor, hvilka - stundom oemotståndligt
- bröto sig fram efter föreläsningarnas
slut, buro vittne.
Föreläsningarna voro 4 om dagen och
pågingo till kl. 5 e. m. Tiden 5,30-7,30
var anslagen till förströelser af olika slag,
utfärder, lekar, skioptikonförevisning m. m.
Äfven vid dessa aftonunderhållningar
bidrogo föreläsarne. D:r Hammarskjöld
berättade historier, d:r Stolpe sjöng, och d:r Sahlin
satte fart i lekarna. Under fyra kvällar
förevisade d:r Stolpe med skioptikon
arkeologiska och etnografiska bilder. D:r Eng-
ström visade också med skioptikon dels
astronomiska bilder, dels hur ett modernt
observatorium är inrättadt.
En afton diskuterades frågan om
fortsatta sommarkurser. Alla voro eniga, att
de borde återkomma. Helst ville man ha
sådana på nytt redan 1900, men med tanke
på det stora nordiska skolmötet i Kristiania
nämda år anmodades kommitterade att
anordna dem 1901. Dessutom uttalades
önskvärdheten af att Värmlands läns landsting, i
likhet med hvad i år skett på Gotland och
i Örebro län, gåfve anslag till kurserna, så
att kostnaderna för deltagarna kunde
väsentligen nedbringas. För de mera aflägset bo
ende deltagarna i årets kurser hade
kostnaden uppgått till bortåt 50 kr.
Den 12 på aftonen hade kursdeltagarna
anordnat fest för bestyrelse och föreläsare
i gymnastiksalen, hvilken nu blifvit
smakfullt prydd med flaggor, krukväxter, granar
och kulörta lyktor. Förfriskningar
serverades, sång och musik utfördes, och tal höllos
till de inbjudna samt besvarades af dessa.
Det var en i allo lyckad fest, och den
stämning, som rådde, ådagalade tydligt, att
man var nöjd med de gångna veckorna och
längtade efter tiden för nästa kurser.
Litteratur.
Dödsfall.
Nytt i bokhandeln.
Praktiska Öfningar i affärsskrifning och
bokhålleri för skolans öfre afdelningar, utgifven
af J. N. Bergström. Linköping, P. M.
Sahl-ströms bokhandel (i distr.). 25 öre.
Ritkurs för folkskolan efter punktsystemet
af Frans Vennerblad. Sthm, P. A. Norstedt
& söner, l kr.
Skolkalender för läsåret 1898-99.
Anteckningsbok till tjänst för lärare vid högre och
lägre läroverk. Sthm, P. A. Norstedt & söner.
Om de skriftliga ö f ning ärna i folkskolan af
T. F. Rylander. (Särtryck ur Tidskrift för
folkundervisningen 1898 haft. 2.) Sthm, P.
A. Norstedt & söner.
Pärlor ur den evangelisk-lutherska kyrkans
psalmskatt af A. E. Friedländer. Sthm, C. E.
Fritzes k. hof bokhandel (i distr.). Andra
samlingen, l kr.
Skolernes plantefest. En bog for laerere og
ungdomslag af Hjalmar Höyne. Kristiania,
Forfatterens forlag.
Spanien och Kuba af Emil Svensén.
(Studentföreningen Verdandis småskrifter 71.)
Sthm, Albert Bonnier. 25 öre.
Kaninskötsel. En ny källa till vårt lands
välstånd. Efter utländska facktidskrifter
bearbetad af Thorgny Wallbeck-Hallgren. Sthm,
Albert Bonnier. 50 öre.
Ordbok öfver svenska språket, utgifven af
Svenska akademien. Lund, C. V. K. Gleerups
förlag. Haft. 9. l kr. 50 öre.
Minnen och anteckningar f rån flydda dagar af
Samuel Ödmann. Sthm, Albert Bonnier. 3
kr. 50 öre.
Lytta själar. Berättelser af Frey Svenson.
Sthm, Albert Bonnier. 2 kr.
Gralstänk. Ett dikthäfte af Gustaf Fröding.
Sthm, Albert Bonnier, l kr. 50 öre.
Muntergökar och dummerjönsar. Små
teckningar ur folklifvet af Henrik Wranér. Sthm,
Albert Bonnier, l kr.
Ett modernt diktaröde. Historier och
hugskott af Johan Levart. Sthm, Albert Bonnier,
l kr. 25 öre.
Ur hvardagslifvet. Samlade skisser och
berättelser af L. Dilling. Sthm, Fahlcrantz & k:i.
Haft. 13-28 å 30 öre.
N. O. Kjellbom f. Det var en af
gamla gardet, som nyligen gick hädan, då
f. d. folkskolläraren, klockaren och
organisten Nils Oskar Kjellbom i Häggeby,
Upps., lade sina trötta ögon samman. Han
var nämligen född i V. Ryd 1818, tog
or-ganistexainen vid Musikaliska akademien 1836
och folkskollärareexamen i Uppsala 1845.
Men redan 1839 började han verka som
lärare i Häggeby och stod som sådan kvar
till 1877, då han tog afsked med pension.
E. Larsson f- Häromdagen afled
folkskolläraren Erik Larsson i Morberget,
Grangärde, Kpbg. Han var född 1846, tog
folkskollärareexamen 1886 och blef 1891
innehafvare af den plats, som han nu lämnat.
Hans högtidliga begrafning ådagalade, liksom
kyrkoherden Magnevills vackra liktal, att
det var en älskad och aktad man, som lades
i grift.
FRIA ORD.
Valen i S. A. F.
Herr Redaktör!
Må det förunnas mig att yttra mig litet
angående valen i S. A. F.
Jag tycker mig nämligen af de många
inläggen i Svensk Läraretidning finna, att
Norrland skulle i allmänhet vara försedt med så
svaga lärarekrafter, att en kandidat i
centralstyrelsen för detsamma hårdt när ej kan
uppletas annorstädes än i - Stockholm. Jag
tycker verkligen, att surdegen börjar jäsa öfver
och »N. m. u.» börjat regeras som
tennsoldater. Är verkligen svagheten så stor, att
»N. m. u.» behöfver utse sin kandidat i
Stockholm ? Hvarför då tala om kandidat för
Norrland? Uteslut Norrlandskandidaten och insätt
en stockholmare utan tal om
ortsrepresentation! Det blefve då åtminstone början till
konsekvens. Jag tror dock,, att en
Norrlandskandidat både kan och bör uppletas. Men
skola »N. m. u.» fortfarande »bära kappan
å la Ivar Blå», torde nog saken få den
utgång, att Norrland ej får någon representant
i centralstyrelsen.
Hvad kvalifikationerna för ledamotskapet i
centralstyrelsen beträffar, torde de väl i
allmänhet besittas af hvarje god lärare och
skolvän.
Vill man således handla med »urskillning»
och konsekvens, tror jag att för tillfället
suppleanten i centralstyrelsen hr Hj. Boström i
Sundsvall är den mest lämplige.
.^’Västra Sverige den 20 augusti 1898.
______ - g-
Herr Redaktör!
Anhålles, att Ni ville hafva godheten i
Svensk Läraretidning införa följande
Svar på hr Otto Salomons protest.
För deras skull, hvilka vid festen å
Strömsholmen åhörde mitt tal för barnen i våra
folkskolor, tarfvas intet svar. Då hr Salomon
emellertid i sin protest karakteriserar hela
Norrköpingsmötet genom bilden af en ljus
tafla med en mörk fläck, då vidare i den ljusa
taflan ingår hans eget föredrag, i hvilket han
yrkade inskränkning af undervisningsämnenas
antal inom folkskolan, och den mörka
fläcken enligt hans utsago är mitt tal emot dylik
inskränkning, då slutligen detta senare af
honom påstås vara en trefaldig taktlöshet,
kunna de, som icke vid mötet varit
närvarande, med rätta fordra att få veta, hvad jag
sagt, så att de själfva kunna bilda sig ett
omdöme i saken. Mitt förnämsta svar på den
nämda protesten är därföre en hänvisning till
mitt tal, sådant som det hölls å festen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>