Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r B6
SVENSK LÄRARETIDNING.
573
- Organist- och kyrkosångareexamen är aflagd
i Västerås af folkskolläraren August Alvegren
från Grangärde samt i Strängnäs af
folkskolläraren A. I. Vallinder I Valbo, Gflb.
- Vid Göteborgs folkskolläraresemi/iarium är
under rektor S. Nygrens vistande vid
kyrkomötet adjunkten G. O. Börjesson förordnad till
vice rektor. Till vice adjunkt under tiden är
förordnad v. pastor J. Bredin.
- Vid tekniska afton- och söndagsskolan i
Karlstad har ftfter aflidne förste läraren L. Nyman
till lärare i modersmål et och matematik
antagits läraren vid seminariets Öfningsskola
Edv. Holmstrana.
- En lekförening är bildad bland för
friluftsleken intresserade lärarinnor i Norrköping.
Dess öfningar ledas af fröknarna Mat.
Ahlan-der och Anna Nilsson, som i sommar
genomgått en lekkurs å $
- 24 sökande hafva anmält sig till lediga
klockare- och organisttjänsterna i Ousby, Krist,
^edan det bestämts att alla sökande skola
pröfva, hafva dock 3 återtagit sina
ansökningar.
- Vid läsårets s/ut i stället för vid dess
början förklarar Skara domkapitel uti ett till
ecklesiastikdepartementet afgifvet yttrande det
vara mest lämpligt att anordna
inträdesexamen vid folkskollärarinneseminarierna.
- Undervisning i slöjd skall med nästa år
införas i Löfvestads folkskolor för flickor, och
skall hvarje lärarinna erhålla i årlig
ersättning 50 kr, I Löfvestads folkskola skall
goss-slöjd införas och läraren erhålla en årslön af
150 kronor.
– Vid organistmöiet i Eslöf den 23 augusti
uttalades den förhoppning, att regeringen nästa
gång ej skulle vara ovillig att i änke- och
pupill-kassefrågan sanktionera ett förslag, som kunde
rädda många familjer från ekonomisk nöd,
helst den nya kassan icke behöfde kosta
staten ett enda öre i direkt utgift. Enhälligt
beslöts att tillsammans med öfriga stifts
organister ingifva förnyad sanktionsanhållan,
hvarjämte ett tack uttalades till domkapitlet
och öfriga myndigheter för visad välvilja i
denna fråga.
- En högtidlig begrafning ägde den 25
augusti rum i Häggeby kyrka, då stoftet af f. d.
folkskolläraren och organisten N. O. Kjellbom
invigdes till den eviga hvilan. Kyrkans kor
var rikt dekoreradt med krukväxter, kistan
höljd af kransar. Bland dessa var en från
kyrko- och skolrådet med blå och gula band,
å hvilka lästes: »Tack för sången! Tack för
de 60 åren! Tack för det Ij utsa minnet!»
Från läktaren sjöngs en begrafningshymn, och
begrafningsmässan sjöngs från altaret af
pastor Ohlander.
- Icke till pröfning upptagna blefvo de besvär,
som Vallby församling hos kammarkollegium
anfört öfver länsstyrelsens i Uppsala län
meddelade utslag i anledning af besvär öfver
sagda församlings beslut att åtaga sig
byggnads- och underhållsskyldigheten vid det
folkskolläraren därstädes på lön anslagna boställe
V-2 mtl Vallby n:r 4, så länge detsamma
innehades af den nuvarande folkskolläraren.
Vallby församling kunde nämligen ej anses
behörig att öfverklaga länsstyrelsens berörda
utslag, hvarigenom enskilda medlemmars af
nämda församling klandertalan mot
kyrkostämmans beslut lämnats utan afseende.
- Om organistbildningen inledde organisten
vid Allhelgonakyrkan i Lund fil. kand. N. P.
Norlind en diskussion vid organistmötet i
Eslöf. Bel klagades öfver att examina i
stiftsstäderna vore fullständigt okontrollerade.
Censorerna vore ofta omusikaliska och hade ingen
juridisk befogenhet. Mötet uttalade sig
enhälligt f or kraf på kunskaper, motsvarande minst
femte klassen vid allmänt läroverk, som
villkor för afläggande af organist- och
kantorsexamen, och att musikaliska akademien skulle
utse två censorer att en gång om året resa
omkring och of ver vaka examina i
stiftsstäderna.
- Några förändringar i skolväsendet voro
på tal vid möte mellan skolrådet och
lärarepersonalen i Lund den l dennes. Så
bestämdes, att den dagliga undervisningen skall
taga sin början kl. 8 f. m. eller en kvart
senare än förut. Af Bergqvists lärobok i biblisk
historia skall den förkortade upplagan
användas i stället för den utförligare. Vid
undervisningen i svensk historia skall docenten H.
Larssons nyligen utkomna lärobok användas
i stället för Odhners. N. Lundahls »poetisk
läsebok» skall användas i folkskolans två
öfversta klasser som komplement till
folkskolans läsebok.
-Om skolreglementen hölls vid S.
Möre-kret-sens möte i Vassmplösa den 30 augusti en
liflig öfverläggning. Åtskilliga önskemål
framställdes. Då i reglementet angifves bestämd
dag för termins öppnande och slut samt
klockslag för dagsarbetets början och slut,, bör
ordet »omkring» eller »i allmänhet» vara med,
på det ej läraren må stämplas som
lagbrytare, om särskilda omständigheter någon gång
" skulle föranleda undantag. Endast
ordföranden i skolrådet och ej dess ledamöter bör
äga rätt att befria skolbarn längre tid från
undervisningen. 30 timmars undervisning i
veckan borde i allmänhet vara maximum, och
lördagsläsningen borde inskränkas åtminstone
till hvarannan lördag.
- En skiftande lefnadssaga hade f. d.
folkskolläraren Elof Lindeberg, som den 26
augusti afled i Näset, Borgsjö. Född 1818, var
han först skomakare, tog därpå värfning vid
ett af gardesregementena i Stockholm, blef
efter uttjänta gardistår målare men kastade
efter några år penseln, genomgick Hernösands
seminarium och blef folkskollärare. I denna
egenskap verkade han i Alnön, Vnrl.,
Alanä-set, Jmtl., Sorsele, Vbtn, och tjänstgjorde
äfven en tid som predikobiträde i Malå. Från
lärarekallet tog han 1869 afsked med pension,
ägnade sig åt jordbruk, var handlande i
Örnsköldsvik och slog sig sedan ned hos fränder
i Torp. Döden kom hastigt. Midt under ett
samspråk föll han plötsligen samman, och
hans lefnadssaga var all.
- Om disciplinen i skolan hölls af
folkskolläraren J. Hellström i Mortorp ett föredrag vid
S. Möre-kretsens möte den 30 augusti.
Härvid framhölls bl. a. hurusom tuktens konst
bör i främsta rummet af uppfostraren
beaktas, ty utan tukt ingen framgång. Skall
läraren kunna hålla god disciplin, så fordras
först och främst duglighet och en viss
erfarenhet och att läraren åtnjuter godt anseende.
Läraren måste söka genom kärlek komma på
god fot ined barnen och akta sig för att allt
för mycket klandra dem utan snarare uttala
förtjänt beröm, dock äfven detta med
varsamhet. Kan läraren slippa att använda
kroppsaga, är han att lyckönska, men den bör dock
finnas till "såsom ett yttersta medel.
Slutligen framhölls också, att höjandet af lärarens
sociala ställning i samhället skulle verka
fördelaktigt äfven med afseende på respekten i
skolan.
- Om fortsättningsskolans betydelse och
anordning diskuterades vid S. Möre-kretséns
årsmöte i Vassmolösa den 30 augusti. Alla voro
ense om denna skolas stora vikt såsom ett
medel ej blott att underhålla utan ock att
utvidga redan .inhämtade kunskaper och
dymedelst höja befolkningens intellektuella nivå.
Med en praktisk undervisning kunde man
vinna synnerligen goda resultat, enär
barnantalet vanligen är ringa och vid den åldern
ungdomen är mer mottaglig för nyttiga
kunskaper. Under det några talare önskade
obligatorisk fortsättningsskola, varnade andra
därför såväl af ekonomiska skäl som på grund
däraf, att många skolor ej ännu tåla vid
någon öfverbyggnad. Fortsättningsskolor, som
inrättas vid mindre gynnsamt lottade skolor,
t. ex. flyttande skolor och skolor med
afdelningsläsning, där barnen ha blott 4 månaders
årlig undervisning, borde förläggas helt utom
folkskolans Jästid. Diskussionen fick utgöra
svar pä frågan.
Sjunde svenska
folkbög-skolemötet,
(Bref till Svensk Läraretidning.)
I föregående nummer inflöt en kort
notis om då pågående folkhögskolemöte i
Göteborg, därvid bland annat omnämdes de
för mötet valda funktionärerna. Vi lämna
här ett saminanträngdt referat af mötets
öfriga förhandlingar.
Som det första föredraget under mötet
må anses den religiösa betraktelse, med
hvilken läraren vid Katrinebergs
folkhögskola, pastor A. Z. Hammarberg, inledde
mötet, och som rörde sig om . Matt. 5: 14
–16: »I ären världens ljus. Icke kan en
stad döljas, som ligger pä ett berg; icke
heller tänder man ett ljus och sätter det
under skäppan utan på ljusstaken, så att
det lyser för alla dem, som äro i huset.
Så lyse edert ljus inför människorna, att
de må se edra goda gärningar och prisa
eder Fader, som är i himmelen.»
Första mötesdagen, den 30 augusti,
upptogs af förhandlingar om sådana frågor, som
voro af intresse hufvudsakligen för
folkhögskolans lärare.
Den första af frågorna lydde sålunda:
Hafva folkhögskolorna behof af högre
anslag af staten, och om så är förhållandet,
huru skall begäran därom motiveras, och
hvilken summa skall uppställas som
maximibelopp?
Inledare var föreståndaren d:r L.
Holmström från Hvilan, som i ett längre
anförande utvecklade sina åsikter i frågan.
Behofvet vore otvifvelaktigt och kunde
motiveras med, att sfedan det nuvarande
anslaget beviljades, större kraf ställts på skolan och
därmed på lärarekrafterna, gymnastik hade
tillkommit, man behöfde bättre
undervisningsmateriel, lärarne behöfde högre aflöning, så
att de kunde lägga undan för ålderdomen, då
de ej hade pension, och så att de kunde lefva
gifta. Talaren framställde två förslag med
afseende å det belopp, som vore behöfligt.
Det första var 2,500 kr. för manlig kurs, 1,500
kr. för kvinnlig och 1,500 kr. för öfre afdel^
ning. Det andra var i öfverensstämmelse med
danska förhållanden och skulle anslaget dels
utgöras af fast anslag och dels utgå efter
elevantalet och efter lärarelönerna. Enligt
detta skulle det t. ex. blifva 2,600 kr. för en
skola med 30 elever och 4,500 kronors
lärarelöner. Bestämmelsen, att egna medel uppgå
till samma belopp, bör man hålla fast vid.
I den följande diskussionen yttrade sig
föreståndarne H. Odhner, 7. Sjögren, T.
Holmberg, A. Alström., N. Hansson och O.
Lundgren samt bankdirektör Ola Andersson
och fru Hedvig Holmström. Därvid
framkom som nytt skäl för ökadt anslag, att
lärjungarne numera stå på en högre
ståndpunkt än förut, så att det är nödvändigt
att för hemarbetena anställa en ny lärare.
De fleste talarne förordade hr Holmströms
första förslag. En talare önskade samma
anslag som till landtmannaskolan, 3,000 kr.
För öfrigt kom man att beröra de
nuvarande bestämmelserna om anslag till den
andra årskursen, som ansågos obehöfligt
snäfva och stridande både mot riksdagens
afsikt och pedagogikens fordringar.
En kommitté, bestående af hrr Ola An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
