Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
så vidt jag kan erinra mig, aldrig haft att
uppvisa en så hög siffra.
Om parallellklasser inrättas vid seminariet
i Hernösand, måste därför särskilda
åtgärder vidtagas för att höja de
inträdessökandes antal. Det af folkskoleinspektören
Hamnsttöm föreslagna medlet eller
stipendiernas ökande torde då böra tagas i
betraktande. Detta medel är pröfvadt förut
och har visat sig verksamt. Då på
1870-talet brist förefanns på lärare för finska
och lapska skolor, höjdes stipendierna för
dem, som kunde tala finska eller lapska,
till 300 kr.; och sedan dess har
tillströmningen af dylika elever stigit så, att vid
seminarium i Hernösand sistlidet läsår
anlet af dem, som kunde tala finska,
utgjorde 12 och af dem, som kunde tala
lapska, 7.
Skall detta medel äfven i förevarande
fall leda till önskadt resultat, så måste
stipendiernas belopp ökas ansenligt, men de
behöfva dock ej enligt mitt förmenande nå
fullt samma höjd som de för finska och
lapska talande. En seminarieelevs utgifter
i Hernösand för läsår belöpa sig antagligen
till 500 kr., om äfven kostnaden för kläder
och böcker medräknas. Jag föreställer mig,
att det vore tillräckligt, om stipendierna
utgingo med halfva beloppet häraf, alltså
med 250 kr. för läsår till hvarje behöfvande
och skicklig elev, dock med de
modifikationer i detta belopp, som betingades af
större eller mindre resekostnader för
inställelse vid seminariet. Den, som erhölle
stipendium, borde förpliktas att mottaga
befattning vid folkskola, som af vederbörande
skolråd erbjödos honom vid hans afgång
från seminarium, eller inom viss tid, t. ex.
två månader därefter, samt att sköta
densamma, till dess den blefve besatt med
ordinarie innehafvare, eller i annat fall, så
länge skolrådet önskade behålla honom, dock
att han efter förloppet af t. ex. tre år skulle
vara oförhindrad att söka sig annan tjänst.
Ett bättre och lämpligare medel till
lärarebristens hafvande än ökade stipendier
vore visserligen höjande af aflöningen för
folkskollärarne. Jag befarar nämligen, att
den djupaste anledningen till den
förefintliga bristen på manliga lärare inom
Hernösands stift är att söka däri, att deras löner
äro för små i förhållande till de dryga
lef-nadskostnaderna därstädes och de
jämförelsevis goda inkomster, som inom denna i
snabb ekonomisk utveckling stadda landsdel
för närvarande kunna virinas på andra
banor. Mon efter det i år beviljade andra
ålderstillägget torde någon förhoppning om
en löneförhöjning inom närmaste framtid
näppeligen förefinnas.
Om nu parallellklasser skola inrättas vid
seminariet i Hernösand, så möter den
svårigheten, att seminariebyggnaden därstädes
redan nu erbjuder ett allt för knappt
utrymme och följaktligen icke kan mottaga
någon ny klass. Som mig veterligen några
lärosalar icke heller stå att hyra i staden
och, äfven om så vore fallet, denna utväg
dock ej borde tillgripas, enär det blefve
högeligen obekvämt att hafva klasserna
spridda på olika L all, så måste antingen
seminariehusets flyglar påbyggas eller ock en ny
byggnad uppföras. Det första vore
visserligen mindre kostsamt - det torde kunna
utföras för omkring 10,000 kr. - men
härigenom vinnas blott tre rum, under det att
seminariet redan nu utöfver de rum, det
disponerar, skulle behöfva ritsal, lärosal för
en fortsättningsskola, materialrum och
expeditionsrum för rektor, hvartill kommer
att seminariets korridor ej gärna kan rymma
flera elever. En ny byggnad skulle därför
vara mera ändamålsenlig; godt utrymme för
en sådan finnes på seminariets tomt. Ifall
nya lokaler komme att anskaffas på detta
sätt, vore det önskligt, att hänsyn då toges
jämväl därtill, att seminariet på samma gång
finge egen slöjdlokal och om möjligt äfven
egen gymnastiksal. Dessa bägge förhyras
nu på olika ställen i staden för ett
sammanlagdt årligt belopp af 600 kr.,
vaktmästarearvode däri inberäknadt.
Olägenheterna däraf, att lokalerna för två
öfnings-ämnen ligga på annan plats än seminariet
själft, torde ej behöfva närmare framhållas.
Hvad lärarekrafter för parallellklasserna
angår, synes det ej vara af nöden att nu
yttra därom vidare än att minst en ny
lärare med adjunkts tjänstgöring behöfdes för
hvarje sådan klass.
I öfningsämnena kunna säkerligen de
redan anställda Öfningslärarne meddela
undervisning, men då de härigenom finge ökadt
antal timmar, skulle arvode till dem för
extra tjänstgöring blifva erforderligt.
Med stöd af hvad jag yttrat får jag
beträffande sättet att afhjälpa den förefintliga
bristen på lärare vid folkskolan inom
Hernösands stift underdånigst föreslå, att
erforderligt antal parallellklasser inrättas vid
folkskollärareseminarium i Hernösand, att
härför nödiga lokaler anskaffas genom
nybyggnad, samt att stipendierna till behöfvande
och skickliga elever vid seminariet höjas till
250 kr. för elev och läsår.
Hernösand den ]9 augusti 1898.
G. F. Bucht,
För egen del anför Hernösands
domkapitel bland annat följande angående
denna sak:
Sedan rätt lång tid tillbaka har det varit
för domkapitlet kändt, att brist å
kompetenta lärarekrafter vid folkskolan förefinnes
inom skilda delar af stiftet samt att nämda
brist hotar att för framtiden blifva allt
större. Likaledes har det ingått i
domkapitlets erfarenhet, att icke någonstädes inom
det vidsträckta stiftet öfverflöd å sådana
lärarekrafter framträdt, i det att, äfven om
i de särskilda fallen någon svårighet att få
lärarebefattning tillsatt icke förefunnits, det
likväl hör till sällsyntheterna, att
fullständigt förslag kunnat vinnas.
Denna domkapitlets uppfattning har i
alla afseenden bekräftats af de nu från
vederbörande folkskoleinspektörer infordrade
yttranden.
(Domkapitlet omnämner härpå
folkskoleinspektörernas yttranden, hvilka delvis här
ofvan äro refererade, hvarefter domkapitlet
fortsätter:)
Det torde sålunda få sättas utom allt
tvifvel, att en betänklig brist på lärare-
krafter vid folkskolan förefinnes inom den
större delen af detta stift. Då de många
och djupgående orsakerna härtill äro af
beskaffenhet att ingifva farhåga, att nämda
brist på lärarekrafter skall för framtiden
allt mera göra sig gällande, hvarförutom
äfven i nu förevarande hänseende för
Norrland egendomliga förhållanden synas
oafvis-ligen draga till sig särskild uppmärksamhet,
anhåller nu domkapitlet att få ägna
omförmälda orsaker ett närmare skärskådande.
Den stora folkökningen inom stiftet
under de sist förflutna årtiondena har
gifvetvis betingat en motsvarande liflig utveckling
af skolväsendet. Ett jämförelsevis mycket
stort antal nya skolor och läraretjänster
hafva äfven årligen kommit till stånd och
inrättas alltjämt, ehuru visserligen till följd
af församlingarnas begränsade tillgångar icke
till så stort antal som behofvet påkallat.
Trots nämda ökning af skolor och tjänster
brister nämligen icke allenast bland den
lapska och finska befolkningen utan äfven
i de rent svenska församlingarna ännu
mycket i ett ordnadt skolväsen, i det att i
omkring 50 församlingar barn i ett eller flera
hundratal sakna årlig skolundervisning,
vanligen i följd af ett för ringa antal skolor.
Emellertid ingifver den hand i hand med
folkökningen gående rika materiella
utvecklingen inom vidsträckta delar af detta stift
den förhoppning, att nämda brist på skolor
skall för framtiden kunna af ett flertal
församlingar alltmera afhjälpas. Det ligger
vid sådant förhållande i öppen dag, att, när
redan vid den hittillsvarande utvecklingen
af skolväsendet brist på lärarekrafter
förmärkts, denna brist kommer att år för år
blifva allt större.
I det nyss omförmälda, snabba materiella
framåtskridandet torde i icke oväsentlig mån
anledningen vara att söka därtill, att
tillströmningen af inträdessökande vid
seminarierna icke ökas i proportion till
folkmängden. Penningevärdet har sjunkit, och såsom
ön följd däraf ha lefnadsomkostnaderna för
alla löntagare betydligt fördyrats. Till följd
häraf ter sig, äfven sedan nu ett andra
ålderstillägg beviljats folkskollärarne, dessas
ekonomiska ställning för Norrlands ungdom,
enkannerligen den manliga, icke synnerligen
lockande, helst den långa studietiden i regel
tvingar till skuldsättning och på skilda
praktiska banor tillfällen gifvas till
rikligare-förvärf. Det vill förty synas domkapitlet,
såsom om i denna landsdel, hvarest en
materiell utveckling pågår af det omfång och
den betydelse, att landet i öfrigt ej kan
därtill uppvisa något motsvarande,
folkskolan, för att den andliga odlingen skall kunna
därmed hålla något så när jämna steg, är
i trängande behof af kraftigare hjälp än
som kan komma densamma till del i det
öfriga Sverige.
Från denna utgångspunkt går
domkapitlet vidare att framställa några tankar med
afseende å de åtgärder, som lämpligast böra
företagas för afhjälpande af bristen på
lärarekrafter vid folkskolan inom detta stift.
Såsom det för detta ändamål
verksammaste medlet tvekar icke domkapitlet att
på förut i detta utlåtande anförda skäl i
underdånighet föreslå, att statsbidragen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
