Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 38
någon vecka att »dra» på, ifall skolan
skulle behöfva inställas på grund af
ogynnsamt väder.
I fråga om lärotider torde man äfven
böra taga i öfvervägande, huruvida det ej
vore lämpligast att börja läsåret i
folkskolan med höstterminen i st. f. med
vårterminen, såsom nu är praxis på de flesta
ställen. För en närmare utredning af denna
fråga hänvisa vi till en artikel oin
»Läsårsafslutning och flyttning i folkskolan»,
införd i Sv. Ltg n:r 49 för år 1896.
Slutligen bör lärarepersonalen betinga sig
reglementsenlig rätt att utan särskildt
tillstånd för hvarje gång besöka läraremöten
inom sin krets samt fullgöra sina
medborgerliga skyldigheter och rättigheter.
5. Lärares tillsättning, åligganden
och entledigande.
De flesta hithörande bestämmelser beröra
lärarens tjänsteförhållanden, hvadan han
torde anses jäfvig att härom yttra sig vid
reglementets uppgörande. § 22: 5 förtjänar
dock särskildt beaktas.
G. Lärjungars intagning, skolgång,
flyttning och afgång.
Hithörande bestämmelser äro delvis
berörda under 4. Det i § 40 gjorda
medgif-vandet om intagning i småskolans första
årsklass två gånger om året, »där
förhållandena sådant påkalla», torde dock böra
tillämpas så sparsamt som möjligt. I
reglementet bör äfven inryckas, att minst en
skolrådsledamot skall närvara vid
inskrif-ningar i såväl folk- som småskolor. Eljest
händer ofta,, att läraren ensam får bära
ansvaret för de »kuggriingar», han nödgas
göra.
l reglementet bör särskildt inrymmas, att
lärarens skyldighet att besöka försumliga
barns hem endast kan utöfvas »i den mån
hans öfriga tjänsteåligganden och andra
förhållanden det medgifva». Det kunde
annars tänkas, att detta åliggande, som är
gemensamt för skolråd och lärare, komme
att helt och hållet öfverflyttas på de senare.
»Där så finnes lämpligt» må man ej
försumma att göra försök med skolnämd.
Särskild afgångspröfning med de barn,
som vilja afgå efter genomgången kurs, bör
ej förbises.
§ 48 må, »där ej särskilda förhållanden
föranleda undantag», helst ined tystnad
förbigås. § 50 borde däremot i särtryck
gratis tillhandahållas, »där förhållandena så
påkalla».
7. Lärorum9 skolmateriel och
skolträdgårdar.
Här bör man om möjligt söka utrota den
ännu på många ställen rådande seden eller
rättare sagdt oseden, att barnen skola elda
och städa skollokalerna, hvilket strider mot
bestämmelserna i § 55.
Öfriga paragrafer kunna knappast blifva
föremål för öfverläggning vid uppgörandet
af förslag till reglementen och kunna därför
förbigås.
Ett tidens tecken
är det, att inom själfva kyrkomötet en
trio, bestående af en
skolrådsordförande, en folkskoleinspektör och en
seminarierektor, väckt motion om en
reform i katekesundervisningen. Det är
den från riksdagen bekante
kontraktsprosten A. T. Pettersson i Österhaninge,
som upptagit Treffenbergs fallna
mantel. Med br. P. hafva förenat sig
folkskoleinspektören Lyttkens och
seminarierektorn kerblom. Motionärerna
yrka,
att kyrkomötet ville besluta att ingå till
k. m:t med en underdånig anhållan, att k.
m:t ville låta genom sakkunniga utarbeta
och för nästkommande kyrkomöte framlägga
förslag dels till en enklare, i anslutning till
Luthers lilla katekes affattad utläggning af
densamma att användas vid
kristendomsundervisningen för barn i skolåldern och
dels en utförligare kateketisk läro- och
läsebok att brukas för ungdom vid
konfirmationsundervisningen.
Vi återkomma i nästa nummer till
motionen i fråga.
Ändå otroligare saker
förefinnas på ett eller annat ställe i
vårt land med afseende på ett för stort
barnantal än den uppgift, som vi efter
en landsortstidning här om dagen
återgåfvo.
Så erfara vi t. ex. att uti Jämjö
folkskola i Blekinge har läraren i många är
haft att samtidigt undervisa öfver 100 barn.
I fjor hade antalet stigit till 123 och i höst
får han 136. Skolförsummelserna uppgingo
1897 till 45 % och under sommaren till 60 %.
Småskola som underlag finnes men är lika
öfverbefolkad och begagnas lika ojämt som
folkskolan. Stundom flyttas barn ej till
folkskolan förr än vid 13 års ålder. Skolan
står nästan tom halfva läsåret och är
öfver-fylld den andra hälften.
En kommitté tillsattes för några
månader sedan på grund af den starka tillväxten
af skolbarnssiffran, men, såsom gemenligen
kommittéer här i landet för sed hafva, har
den hittills ej låtit höra af sig. Ett möte
blef utan resultat. Lärarens förslag att
anskaffa ökade lärarekrafter eller dela
skolan i två afdelningar har mötts med ett
blek-lagdt nej - man har ej råd.
Ett med bifall af skolrådets ordförande
gjordt försök af läraren att under
sommarterminen på prof samla första och andra
klasserna har medfört klent resultat.
Införes afdelningsläsning till hösten - det
enda som torde kunna medhinnas - så bli
de i sommar frånvarande lärjungarne ur
första och andra klasserna utan
undervisning ett helt år.
Om undervisningen i
trädgårdsskötsel
och trädplantering vid Sveriges
folkskolor under år 1896 meddelar den
nyligen utkomna berättelsen om
folkskolorna för nämda år åtskilliga
uppgifter. Ecklesiastikdepartementet anser
som endast skenbar och beroende på
noggrannare uppgifter den minskning,
som synes hafva ägt rum med
afseende å skolträdgårdarnes antal. Dessa
uppgingo nämligen 1886 till 2,076 men
voro 1896 blott 1,901. Af dessa senare
hafva emellertid 112 af skilda skäl ej
användts för sitt ändamål och vid 10
har undervisningen ej varit nämnvärd.
De återstående 1,779 skolträdgårdarna
motsvara ej alldeles samma antal
skolor, ty flyttande folkskolor finnas med
2 skolträdgårdar hvardera liksom i
något fall en trädgård varit gemensam
för två skolor. I 335 skolor meddelades
undervisningen i lärarens jordland, vid
19 uti ett för läraren och barnen
gemensamt jordland och vid 24 har
skolträdgården ej varit ordnad för
undervisningen. Klockarejord, lärares eller
enskild persons egendom eller
seminarieträdgård hafva stundom användts.
De 33 skolor, där undervisning
meddelats 1,570 lärjungar endast efter bok,
äro ej medräknade. Ofta nog har
undervisningen omfattat endast
trädgårdsskötsel eller trädplantering. Inalles har
undervisningen meddelats i 2,186
skolor, däraf 2,138 på landsbygden och
och 48 i städerna. Af landsbygdens
skolor komma 305 på Malmöhus, 184
på Skaraborgs och 180 på
Kristianstads län, under det Västerbottens har
11, Jämtlands 7 och Norrbottens 6.
Icke ens hälften af de fasta
folkskolorna voro försedda med särskild för
undervisningen ordnad skolträdgård.
Antalet lärjungar, som undervisades
i dessa ämnen, voro 87,892, däraf
85,086 på landsbygden och 2,806 i
städerna. Stockholms stad är ej
medräknad hvarken vid uppgifterna om
skolor eller lärjungar.
Främst bland länen står Malmöhus
i afseende å lärjungeantalet med 12,059
och lägst Norrbottens med 221.
Understöd åt äldre folkskol- j
lärare. Sedan riksdagen för år 1899 å j
allmänna indragningsstaten anvisat ett anslag !
af 10,000 kronor att enligt de närmare be- j
stämmelser, k. m:t kan finna godt meddela,
användas till understöd af högst 300 kronor
åt sådana äldre, behöfvande folkskollärare,
hvilka oförvitligt skött sin tjänst, men
därifrån erhållit afsked före år 1867, har k. m:t
den 2 dennes förordnat:
dels beträffande folkskollärare, hvilka
under år 1898 tillagts understöd af de I
enahanda afseende för år 1898 anslagna medel,
att sådan folkskollärare har att före den 15
april 1899 till vederbörande domkapitel
insända sin till k. m:t ställda ansökning om
understöd af 1899 års anslag; skolande vid
ansökningen fogas intyg om sökandens frejd
och lefnadsvilkor;
dels ock beträffande folkskollärare,, hvilka
ej varit i åtnjutande af dylikt understöd
under år 1898, att sådan folkskollärare, som ’
oförvitligt skött sin tjänst och därifrån afgått
före år 1867 vare sig genom afsked eller
genom öfvergång till annan tjänst samt är minst
60 år gammal och i behöfvande
omständigheter, må till skolrådet i den församling, där
han senast varit såsom folkskollärare anställd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
