Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
- Stockholms folkskollärareförening hade i
lördags sitt första terminssammanträde. Till
öfriga sammanträdesdagar under höstterminen
bestämdes sista lördagen i månaderna
oktober och november. Att granska
kretsstyrelsens räkenskaper och förvaltning under det
löpande året utsagos hrr J. P. Lindén, Oskar
Stenberg och Ernst Carli med hrr K. O.
Broström och A. K. Blomqvist som suppleanter.
- Det tolfte skolhuset i V. Vingåker invigdes
vid Vik den 21 dennes å plats, som af
friherrinnan A. Bennet skänkts åt församlingen.
Efter ett föredrag af pastor J. Sanden om
samverkan mellan hem och skola
undfägnades barnen med äpplen, bullar och mjölk af
friherrinnan Bennet, som i silt hem gjorde
middag för dem, som medverkat vid
skolfesten och haft något att göra med
skolhusbyggnadens tillkomst.
- En särskild kurs i innanläsning och
kristendomskunskap har Växjö stadsförsamling
beslutat inrätta för de till församlingen hörande
barn, som icke äga förmåga att kunna
tillgodogöra sig undervisningen i vare sig
små-eller folkskolan, eller som i följd af
kroppsligt lyte äro hindrade att bevista dessa skolor,
eller hvilkas föräldrar äro urståndsatta att
bekosta särskild undervisning åt sådana barn.
- Ett söndagsskollärareseminarium torde inom
den närmaste framtiden komma att upprättas
i hufvudstaden. Förslag härom framlades vid
Svenska söndagsskolförbundets årsmöte den,
18 d:s och omfattades med det lifligaste
intresse. Enligt förslaget skulle ämnena vara
bibelkännedom, pedagogik, metodik, biblisk
geografi m. m. Konferensen framhöll med
eftertryck nödvändigheten af en sådan anstalt
och uppdrog åt styrelsen att vidtaga lämpliga
åtgärder i frågan.
- Öfvetbefolkade skolor utgöra ingen
sällsynthet, efter hvad oss meddelas från olika
håll. Så undervisades inom Asarums
församla n g, Blek., förra vårterminen uti två af dess
flyttande folkskolor med lärosalar om 9 meters
längd, 7,5 meters bredd och 2,75 meters höjd
ett barnantal från 59 till 92. Oaktadt
skol-utgifterna äro små i församlingen, är den dock
ej villig att göra skolorna till fasta.
- Barnen från hufvudstadens folkskolor badade
uti Stockholms städs bad- och siminrättiimg
denna sommar till ett antal af 5,708 mot 5,035
i fjor. Af dessa lärde sig i år 1,532 att
simma mot 1,999 förra året. Det sämre
resultatet med afseende å simundervisiiingen beror
naturligtvis på sommarens låga temperatur.
Katarina församling stod främst med 1,281
barn och Nikolai sist med 203. Som vanligt
voro \Je badande gossarne flera än flickorna:
3,308 mot 2,400.
- Läraremöte världen 19 dennes anordnadt
af folkskoleinspektören J. A. Thunberg med
lärarekåren inom Älfdalens skoldistrikt En
liflig diskussion ägde rum om
uppsatsskrifning, därvid inspektören framhöll, att
uppsatsskrifningen icke finge bedrifvas i större
utsträckning och under andra förhållanden än
att lärarens nödvändiga handledning och
noggranna granskning blefve möjliga. Enhälligt
uttalade sig lärarekåren för läsårets början
med höstterminen.
- Nytt skölreglemejite uppgjordes, vid
sammanträde mellan skolråd och lärare i Grödinge,
Södertörn, den 22 dennes. Som en del
ändringar i det gamla reglementet - däribland
den, att läsåret skall begynna med
höstterminen - redan under förra året vidtogos och
stadfästes af domkapitlet i början af detta
år, gjordes nu inga väsentliga ändringar. För
att få barnantalet jämnare fördeladt
öfverflyttades en del barn till andra rotar.
Vårterminen begynner i folkskolorna den 20
januari och i småskolorna 20 februari samt
pågår till 20 juni. Höstterminen pågår i
folkskolorna från l sept. och i småskolorna från
l augusti till l december. Särskild
afgångs-pröfiiing anställes vid vårterminens slut.
- - Huru skall undervisningen i räkning
bedrifvas, så att den blir nyttig för det praktiska,
lifvet? var en fråga, som vid Haninge-Dalarö
lokalförenings möte i Dalarö den 15 dennes
kom under debatt. Följande uttalande
gjordes: Hufvudräkning skall flitigt öfvas i alla
räknesätt. Man bör utgå från enkla, lämpliga
frågor vid den skriftliga räkningen, då man
vill inlära de särskilda räknesätten. Man skall
väl inöfva den mekaniska räknefärdigheten,
låta barnen så mycket som möjligt redogöra för
räkneuppgifterna och för att spara tid
emellanåt låta dem redogöra för exemplen inför
uppslagen bok utan att skriftligen utföra dem.
Barnen böra göras väl förtrogna med det man
inlärt dem, innan man öfvergår till något
nytt, d. v. s. repetera flitigt. Man må sällan
använda de latinska räknetermerna, som
förvirra de mindre begåfvade barnens tankegång.
- Hvad bör göras för de ungas fostran efter
slutad daglig skolgång för att rädda dem från
sedligt fördärf? var en fråga, som vid
sammanträde mellan skolråd och lärare i Örebro
den 17 dennes diskuterades. Inledaren,
folkskolläraren G. Blomqvist, föreslog följande af
mötet godkända svar på frågan: Som goda
medel föreslås minst ettårig obligatorisk
fortsättningsskola, på det de unga må stå under
skolans inflytande, åtminstone tills de börja
konfirmationsläsningen; anskaffande af goda
platser åt de afgående lärjungarne, så att de
ej få vänja sig vid dagdrifveri;
prästerskapets, skolrådets, lärares och lärarinnors
gemensamma arbete för krogarnas minskning
genom att söka i stadsfullmäktige få in
nykterhetsvänliga män samt med ord och
föredöme vid alla passande tillfällen motarbeta
sprithand teringen och tobaksbruket;
ungdoms-och föräldra-mötsn, där lärarne kunde komina
i tillfälle att tcäffa samman med forna
lärjungar; upprättande af skolbibliotek, där god
läsning tillhandahölles de unga; en städse
endräktig samverkan mellan skola och hem;
och en tvångsarbetsinrättning för de unga,
som vilja drifva fåfänga.
Sveriges allmänna
folk-skallärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Göteborgs-kretsen: de afgående samt
Alexander Jonsson i Stockholm.
Timaläns-Sevede-kretsen: dito.
Alingsås-kretsen: . dito.
Oppunda-kretsen: dito.
Ystadstraktens krets: dito.
N. ö. Upplands-kretsen: dito.
Vi sta-kr etsen: dito.
Gärds kretsen: di to.
Lidköping-Skara kretsen: dito.
S. Möre kretsen: dito.
Sydvästra Upplands-kretsen: de af gående samt
Hj. Boström i Sundsvall.
Ås kontrakts krets-. dito.
Guldkrokens krets: dito.
Gåsborns-kretsen: dito.
Trosa-kretsen: dito.
Bergsjö-kretsen: dito.
Bollnäs-Arbr’å-kretsen: dito.
Sankekinds-Skärkinds kretseri: de afgående
samt Kr. Quint i Stockholm.
Kinda-kretsen: dito.
Konga-kretsen: dito.
Nor s-kr etsen \ de afgående samt Anna
Rylander i Stockholm.
Lyckeby-kr etsen \ Fr. Berg, Alfr. Dalin,
Alexander Jonsson och Kr. Quint.
Sölvesborgs-kretsen: Fr. Berg, Hj. Boström,
Anna Rylander och J. G. Söderberg.
Sydvästra Nerkes kretsen: J. G. Söderberg,
Alfr. Dalin, Hj. Boström och Alexander
Jonsson.
Ålbo-S. Gar ds-kr et sen: de afgående samt med
lika röstetal Alexander Jonsson, Kr. Quint
och Hj. Boström.
Aspelands-kretsen: de afgående samt med
lika röstetal Alexander Jonsson och Anna
Rylander.
Nyköpings-kretsen: Otto Salomon å Nääs, Fr.
Berg och J G. Söderberg samt med lika
röstetal Alfr. Dalin och Hj. Boström.
b) Revisor.
Alingsås-kretsen: Nils Lundahl i Lund.
Albo-S. Gärds kretsen: dito.
Vista-kretsen: dito.
Gåsborns-kretsen: dito.
Oppunda-kretsen: dito.
N. Ö. Upplands kretsen: dito.
Ås kontrakts krets: dito.
Konga kretsen: dito.
Sydvästra Nerkes-kr etsen: dito.
S. More-kretsen: dito.
Bergsjö kretsen: dito.
Bollnäs-Arbrå kr etsen: dito.
Sölvesborgs-kretsen: dito.
Göteborgs-kretsen: A. F. Liljeholm i Göteborg.
Guldkrokens krets: dito.
Lyckeby-kretsen: dito.
Gärds kretsen: dito.
Bankekinds-Skärkinds-kretsen: J. P. Lindén i
Stockholm.
Kinda-kretsen: dito.
Aspelands-kretsen: dito.
Sydvästra Upplands-kretsen: Hj. Berg i
Stockholm.
Nors-kretsen: Joh. Ohlander i Göteborg.
Tunaläns-Sevede-kretsen: K. E. Lidholm i
Stockholm.
Nyköpings-kretsen: N. G. Ljunggren i
Nyköping.
Ystadtraktens krets: dito.
Trosa-kretsen: Alexander Jonsson i
Stockholm.
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Stockholmskretsen besvarade med ja den
första frågan. Med afseende på hvilka
åtgärder, sorn för genomförandet borde
vidtagas, gjordes på förslag af hr J. P. Lindén
följande uttalande:
1) att särskilda lärokurser för utbildande
af lärare i trädgårdsskötsel anordnas i likhet
med hvad som blifvit gjordt för utbildande
af lärare i slöjd;
2) att vederbörande folkskoleinspektörer
öfvervaka, att församlingarna och skolråden
ställa sig till efterrättelse folkskolestadgans
bestämmelse i § 56;
3) att hushållningssällskap och landsting
understödja dels utbildande af lärare i
trädgårdsskötsel och dels de enskilda
skolträdgårdarna;
4) att lärare erhåller särskildt arvode för
undervisning i trädgårdsskötsel.
Sydvästra Upplands-kretsen har gjort
följande uttalande:
1. Trädgårdsskötseln bör erhålla en mera
framskjuten plats bland skolans läroämnen,
ty den utgör ett af hennes bästa
uppfostringsmedel, emedan barnen genom densamma a)
läras att utöfva och älska kroppsarbetet; b)
erhålla vidgade vyer för skönhetssinnets
odlande och stärkande; c) erfara, att endast de
göromål, som med noggrannhet och i rätt
tid utföras, gifva ett godt resultat; d) öfvas
att med intresse iakttaga växternas och
djurens lif och att med omsorg och kärlek
behandla dem; samt e) vinna håg för och
förmåga att genom plantering vid det egna
hemmet bereda sig och de sina större trefnad
och ökade inkomster.
2. För genomförande af nämda ändamål
anses önskvärdt: a) att den grundläggande
undervisningen meddelas vid seminarium af
såväl pedagogiskt som fackmässigt utbildade
lärare hufvudsakligen medels praktiskt arbete
samt genom att undervisa öfningsskolans barn
därstädes; b) att för fortsatt utbildning genom
statens, landstingens eller
hushållningssällskapens försorg särskilda läroanstalter
upprättas i likhet med dem, som finnas för
utbildande af lärare i slöjd; c) att
inspektörerna tillse, det folkskolestadgans föreskrifter
om att erforderligt och tjänligt jordområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
