Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
lönefråga. Ej nog med, att de motsatte
sig äfven den minsta tillökning i den
ytterst knappa lönen - något som man
ju måste finna sig i - utan de uttalade
sig stundom på ett så ringaktande sätt
om lärarepersonalen och dess
verksamhet, att ingen må undra på, om
ynglingar, som kunde få annan utkomst,
visligen aktade sig för att slå in på
en så ringaktad bana.
Vidare erinrar man sig, huru en del
skoldistrikt behandlade misshagliga
lärare, så länge »det sjunde hundradet»
ej var obligatoriskt. De talrika
processer, som fördes om detta lönetillägg,
voro ej ägnade att locka många in på
lärarebanan.
Att förhållandena ändrats till det
bättre på senaste åren, är det oss ett
nöje att erkänna. Väl händer ännu
understundom, att läraren förvägras sin
rätt, men dylika försök mötas vanligen
af tämligen allmänt ogillande. Med
de i någon mån förbättrade
lönevillkoren synes äfven en höjning i
lärarens sociala anseende ha inträdt.
Oändligt mycket återstår dock ännu, innan
folkskolan, i synnerhet på landsbygden,
kommer att utöfva någon egentlig
dragningskraft, åtminstone på begåfvade
personer.
Man talar och skrifver på vissa håll
-med förfäran om de dyrbara
skolpa-latsen, den öfverdrifvet långa skoltiden
och det oerhörda skoltyranniet, men
dylika klagorop vittna endast om den
fullständigaste obekantskäp med
landets folkskolor i sin helhet. Vi skulle
vilja tillråda klagoropens författare att
litet närmare studera vårt
folkskoleväsen, särskildt i landets aflägsnaste
bygder, och de skulle måhända komma
till en helt annan uppfattning än den
de nu hysa. Små och osunda
skollokaler, obekväma bostäder, stort
barnantal, ojämn skolgång och
afdelningsläsning tyda ingalunda på, att man
ännu »offrat» för mycket för folkets
barn.
Hvad aflöningen beträffar må det
tacksamt erkännas, att denna är bättre
än förr. Men det är ej nog att
jämföra lönebeloppen förr och nu, utan
man måste äfven jämföra
folkskollärarens aflöning och arbete med andra
likställda tjänstemäns. En sådan
jämförelse utfaller icke till folkskollärarens
fördel. En folkskoleinspektör talar om
»brist på tillfälle till extra förtjänst».
Är då icke folkskollärarens arbete vardt
en sådan aflöning, att han kan reda
sig utan extra förtjänst?
För oss synes således enklaste sättet
att afhjälpa skollärarebristen vara det
att gifva lärarne tillräcklig aflöning och
en bättre ställning. Därmed skall
bristen af sig själf försvinna, ty först då
blir tilloppet af manliga
inträdessökande vid seminarierna så stort, att en
utvidgning af dem kan på allvar
sättas i fråga.
En petition om
löneförbättring.
Riksdagens beslut om ett andra
ålderstillägg åt folkskolans lärare och
lärarinnor har till följd, att
skoldistrikten från och med nästa år erhålla
förhöjdt statsbidrag med 66 kr. 67 öre
för hvarje sådan lärare eller lärarinna,
som oförvitligt tjänstgjort minst tio år.
I städerna har lärarepersonalen i
allmänhet redan förut minst 800 kronors
lön jämte ersättning för
naturaprestationer. Här verkar alltså beslutet om
det andra ålderstillägget såsom en
skattelindring för kommunen. Då detta
naturligtvis ej varit statsmakternas
mening, hafva på flera ställen stadslärarne
börjat röra på sig i syfte att få sin
ställning förbättrad, hvilket ju nu bör
vara lättare att genomdrifva med hänsyn
därtill, att högre statsbidrag erhålles.
Så hafva de ordinarie lärarne i
Falun nyligen till stadens skolråd ingifvit
följande petition:
Då DU 15 år förflutit, sedan
löneförmånerna för folkskollärarekåren vid härvarande
folkskola reglerades, och då sedan dess
lefnad skostnaderna, såväl med afseende på
bostäder som lifsförnödenheter m. m., icke
oväsentligen ökats, och då den lagstadgade
minimilönen för rikets ordinarie
folkskollärare under dessa år ökats med tvänne
ålderstillägg å 100 kr. hvardera, det ena
gällande från och med 1892, det andra från
och med nästkommande år, våga
undertecknade, ordinarie lärare vid Falu stads
folkskola, härmed vördsamt hos skolrådet
anhålla om ny reglering af de till oss
utgående löneförmånerna, så att vi må
komma i åtnjutande af den ökade ersättning för
vårt arbete i folkskolan, hvartill ofvan
angifna förhållanden kunna gifva anledning.
Till jämförelse med löneförhållandena i
sådana städer, som kunna anses vara
likställda med Falun, bifogas närslutna tablå.
Hernösand...
Östersund ...
Kalmar ......
Eskilstuna ...
Västerås ......
Falun .........
Borås .........
Linköping ...
Landskrona
Sundsvall ...
Örebro ......
Gäfle .........
Städernas namn
Löneförhållandena i 12 svenska städer.
1,200
1,200
1,200
1,200
1,200
1,100
1,200
1,200
1,200
1,600
1,200
1,500
.l:a lönegr
Folkskollärarne
1,450
1,450
1,400
1,450
1,400
1,300
1,400
1,400
1,400
1,800
1,400
1,750
2:a lönegr.
1,700
1,700
1,600
1,700
1,600
1,500
1,600
1,600
1,600
2,000
1,600
2,000
3:e lönegr.
1,800
1,800
4:e lönegr.
jl.OOO
11,000
11,000
[1,037,50
1 ?
11,000
11,000
[1,000
11,000
[1,000
1 900
[1,000
l:a
lönegr.
Folkskollärarinnorna
1,100
1,100
1,100
1,100
?
1,100
1,100
1,100
1,100
1,100
1,050
1,100
2:a
lönegr.
1,200
1,200
1,200
1,150
?
1,200
1,200
?
1,200
1,200
1,200
1,200
3:e lönegr.
1,300
.-
4:e lönegr.
I denna tidning n:r 51 år 1891
lämnas en fullständigare redogörelse för
lärarelönerna i 32 svenska städer,
sådana dessa löner tedde sig för sju år
sedan. Ändringarna sedan dess äro
helt obetydliga och i några fall
iakttagna i förestående tablå.
Jultomten
kan i år liksom föregående åren bjuda
de små på åtskilliga nya författare- och
konstnärsnamn, hvilka förut ej varit
representerade i Jultomten. Främst
bland dessa må nämnas den
framstående konstnären Albert Edelfelt, som till
en julberättelse af Selma Lagerlöf med
titeln »Flykten till Egypten» tecknat
tvänne större karakteristiska taflor.
Stipendier för bevistande af
sommarkurser
utdelas numera af fem landsting.
Redan 1894 beviljade Västernorrlands och
Västmanlands läns landsting stipendier
åt lärare och lärarinnor för bevistande
af sommarkurser. Följande året beslöt
Hallands landsting och år 1896
Västerbottens läns landsting att lämna dylikt
anslag. I år bar exemplet följts af
vårt nordligaste landsting, det i
Norrbottens län, som för ändamålet beviljat
ett anslag på 1,000 kronor. När
kommer månne turen till de återstående
landstingen?
Ingen revision af katekesen
vill kyrkomötet ännu veta af. Utskottet
af styrkte enhälligt kontraktsprosten A.
T. Petterssons motion i ämnet. Icke
ens ordföranden i »Svenska folkskolans
vänner», professor Rudin, reserverade
sig. Som motiv för afstyrkandet
anfördes, att »endast 20 år» förflutit, sedan
den nya katekesen antogs. Med skäl
kan då frågas: huru gammal skall en
olämplig lärobok vara, för att den
enligt kyrkomötets åsikt bör utbytas mot
en annan? Så långt gick man dock
anno 1898, att man medgaf, att
motionen var värd »uppmärksamhet».
Därifrån till »revision» är emellertid ett
stort steg. När skall kyrkomötet våga
taga det steget? En katekes med
bibelspråk enligt nya öfversättningen har
kyrkomötet däremot i princip kunnat
vara med om, men - tidigast om fem
år. Till nästa kyrkomöte åtminstone
får det alltså blifva på gamla viset.
Kontroll öfver organist- och
kyrkosångareexamina j landsorten
ämnar man synbarligen på allvar få införd.
Musikaliska akademien har vid sitt senaste
sammanträde beslutat att hos k. m:t göra
framställning i denna riktning. En
kommitté, bestående af kyrkoherden d:r E.
Bergman, sekreteraren d:r Y. Svedbom samt
direktörerna A. Rubenson, Aug. Lagergren
och O. A. Bolander, har erhållit uppdrag
att utarbeta ett förslag i ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
