Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Sölvesborgs-kretsen, som erkänner
trädgårdsskötselns stora betydelse såsom
upp-fostringsärnne, uttalar såsom sin mening,
att den bör erhålla en mera framskjuten
plats bland folkskolans läroämnen än den i
allmänhet har; dock anses, att
folkskolestadgans bestämmelser rörande detta ämne
äro tillfyllest.
Örby hus-kretsen erkänner
trädgårdsskötselns praktiska och pedagogiska betydelse,
men önskar ej att detta ämne genom nya
lagbestämmelser tillförsäkras en mera
framskjuten ställning bland skolans öfriga
ämnen, utan anser de redan förefintliga
föreskrifterna tillräckliga, om trädgårdsskötseln
anordnas sålunda:
a) att lärarne erhålla en god utbildning i
ämnet.
b) att trädgården ej tilltages för stor och
innehåller: 1) trädskola, 2) köksträdgårdsland
och 3) några blomstergrupper.
c) att hela trädgården skötes gemensamt
(barnen böra under inga villkor ha hvar sina
sängar);
d) att läraren äger rätt att under den
tjänliga årstiden fä använda erforderliga timmar;
e) att läraren erhåller afkastningen, utom
af träd och buskar, som gratis utdelas åt
barnen;
f) att skolkassan lämnar årligt anslag till
trädgårdens behof;
g) att läraren vid undervisningen söker
väcka barnens kärlek till träd och
planteringar.
Bergsjö-kretsen: l) Ja. 2) Härför fordras:
a) förbättrad teoretisk men framför allt
praktisk undervisning i ämnet vid
våra’seminarier;
b) eii noggrannare efterlefnad af
folkskolestadgans föreskrifter om församlingarnas
skyldighet att anskaffa lämpliga jordland till
skolträdgårdar ;
c) trädgårdarnas anläggning efter
fastställda,, praktiskt upprättade normalritningar;
d) att skolans undervisning i
trädgårdsskötsel anpassas efter ortens förhållanden;
e) att trädgårdslandet, noga skildt från
lekplan o. d., ej tilltages för stort (i allmänhet
torde 25 ar böra utgöra maximistorleken) och
att någon särskild afdelning däraf, utgörande
»barnens land» eller lärarens dito, ej
ifråga-kommer:
f) att läraren såsom ersättning för
undervisning samt underhåll och vård af
trädgården erhåller den afkastning denna lämnar;
g) anskaffande af lämpliga, kortfattade och
billiga trädgårdsböcker för barn.
Bollnäs-Arbr å-kretsen besvarade frågorna
sålunda:
Då slöjden och den fria leken vid skolorna
numera så utvecklats, att de i pedagogiskt
hänseende hafva stora företräden och utgöra
tillräcklig motvikt mot arbetet inne i
skolsalen, då planteringar vid gårdarne numera
äro mycket vanliga, och då omkostnaderna
för trädgårdeskötseln blifva ganska stora, vill
kretsen endast uttala sitt erkännande af
trädgårdsskötselns stora värde, där förhållandena
det medgifva.
Oppunda-kretsen besvarade frågan sålunda:
Då trädgårdsskötseln otvifvelaktigt utgör
ett af skolans bästa uppfostringsmedel, bör
den mera än hvad hittills i allmänhet varit
fallet konnna till sin rätt. För den skull
anser kretsen, att lagen skall skärpas därhän,
att vid hvarje folkskola, där så finnes
möjlighet, skall finnas ett för trädgårdsskötsel
tillräckligt stort och lämpligt jordland samt
att hushållningssällskap och skolmyndigheter
böra bidraga till ämnets uppryckande genoin
påkallande af länsträdgårdsmästare och
anordnandet af kurser i trädgårdsskötsel för
lärare.
Nya kretsföreningar.
Följande nya kretsar hafva blifvit
anmälda hos centralstyrelsen:
Gudmundrå lärareförening, Västernorrlands
län, 24 medlemmar, ordförande folkskolläraren
J. P. Häggdahl i Sandviken, Dynas.
Munka-Ljungby-kretsen, Kristianstads län,
21 medlemmar, ordförande folkskolläraren N.
Melin i Engeholm.
Nordmalings lärareförening, Västerbottens
län, 15 medlemmar, ordförande folkskolläraren
I. Edv. Dahlström i Nordmaling.
Åmålskretsen, Älfsborgs län, 9 medlemmar,
ordförande förste läraren Sv. Olsson i Åmål.
Kyrkomötet.
En enklare katekesutläggning.
Kyrkomötets tillfälliga utskott af styrkte
enhälligt kontraktsprosten Aug. T.
Petterssons i föregående nummer återgifna motion
om framläggande af förslag dels till en
enklare utläggning af Luthers lilla katekes, dels
ock till en utförligare kateketisk läro- ocli
läsebok. Utskottets motivering för afslaget
lydde sålunda:
Utskottet, som icke vill förneka tillvaron
utaf vissa af de påvisade bristerna hos vår
nuvarande katekes, och som följaktligen finner
motionen värd uppmärksamhet, anser dock,
att, då endast tjugu år förflutit, sedan den
nya katekesen blifvit antagen, tiden ännu icke
är inne för utarbetande af en ny sådan,
hvarmed icke torde vara utesluten önskvärdheten
af att genom enskilda förberedande arbeten
vidtagas i sådant syfte, särskildt för
åstadkommandet af en sådan läsebok, som af
motionären antydts. Då härtill kommer, att
mycken oklarhet synes råda i afseende å hvad
man härutöfver med förslaget egentligen
af-sett, nödgas utskottet hemställa, att motionen
icke måtte till någon kyrkomötets åtgärd
föranleda.
Då frågan sent i torsdags afton förekom
i kyrkomötet, förklarade motionären, hr A.
T. Pettersson, att han utan stor förvåning
hade tagit kännedom om utskottets
afstyr-kande utlåtande, icke därför att han
tvifla-de på sakens slutliga seger, utan emedan
han kände den betänksamhet, som rådde i
frågan. Motionen hade framsprungit ur
talarens varma kärlek till det uppväxande
släktet och intresset att bevara det inom vår
folkkyrkas sköte, att det där mätte få en så
sund, allsidig och efter dess utveckling
lämpad fostran i religiöst-sedligt hänseende som
möjligt. Vid all undervisning borde man
taga hänsyn till den ålder, som undervisas;
denna princip låge till grund för förslaget.
Han yrkade alltså bifall till sin motion.
Sedan biskop Ullman haft ordet och
särskildt betonat vikten af en kateketisk
läseboks införande, under det biskop von Schéele
hade en del anmärkningar att framställa
mot den obligatoriska formen för en sådan
läsebok, yrkades bifall till motionen af
se-niinarierektor H. Åkerblom, som kritiserade
nuvarande katekesutvecklingen, hvaremot
seminarierektorerna J. H. Bergendal och S.
Nygren yrkade afslag på motionen.
Utan votering afslogs därpå motionen i
enlighet med utskottets hemställan.
En katekesupplaga enligt nya
bibelöfversättningen.
Domprosten J. Personnes af oss i förra
numret återgifna motion om utarbetande af
en katekesupplaga i öfverensstämmelse med
gällande kyrkohandbok var af tillfälliga
utskottet afstyrkt på följande skäl:
Tillvaron af de svårigheter, som af
motionären anmärkts, lärer icke kunna förnekas;
men svårigheter äro ju gemensamma för alla
öfvergångstid er, och innan arbetet med den
nya bibelöfversättningen - såsom man har
anledning att hoppas - snart nog bringats
till ett lyckligt slut, torde utarbetandet af en j
katekesupplaga i öfverensstämmelse med
förslagen till ny bibelöfversättning icke böra
ifrågakomma. Utskottet hemställer alltså, att
motionen icke måtte till någon kyrkomötets
åtgärd föranleda.
Frågan förekom till afgörande i
kyrkomötet i måndags afton och framkallade en
längre diskussion.
Motionären, lektor J. Personne, fann sig helt
naturligt icke synnerligen belåten med det
resultat, hvartill utskottet kommit, utan
utvecklade följderna af det godtycklighetens och
oordningens tillstånd, som nu förefunnes.
Särskildt framhöll han utförligt
skiljaktigheterna mellan andra trosartikeln, sådan barnen
finge lära sig den i katekesen, och sådan de
hörde den söndagligen i kyrkan eller vid
förefallande dop. Lärare kunde ju göra
ändringar i öfverensstämmelse med kyrkohandboken,
men deras lojalitet förbjöde några mera
genomgående, och dylika ändringar vore
förenade med inkonsekvens. En lärare t. ex.
ändrade uttrycket »helvete» till »dödsrike», medan
en annan fäste sig vid uttrycket »på Guds
högra hand». Allt detta /naste åstadkomma
förvirring hos barnen. Ännu värre
svårigheter medförde skiljaktigheterna i afseende
på bibelcitaten. .Af utvecklingens 308 från
nya testamentet hämtade bibelspråk vore
endast 8 lika i kyrkobibeln och i katekesen.
Af gamla testamentets 100 citat vore endast
2 lika. Barnen finge sålunda sitta och lära sig
utantill 400 bibelställen, som de, när de sedan
få den nya kyrkobibeln, ej känna igen. Detta
vore grymt och förenadt med stora
olägenheter. Och ville ej kyrkomötet göra frågan
till sin, hotade tal:n med, att bokförläggarne
skulle ta den om hand. Men då blefve den
sista villan värre än den första: en hel mängd
olika katekesupplagor skulle se dagen. För
sin del ämnade talrn välja i högen och taga
den han bäst tyckte om. Yrkade bifall till
sin motion.
På motionärens sida ställde sig djr I. A.
Lyttkens, som framlade ett särskildt förslag,
gående ut därpå, att kyrkomötet skulle ingå till
k. m:t med anhållan om utarbetande af en
katekesupplaga i öfverensstämmelse med nu
gällande handbok samt förefintliga
testaments-öfversättningar att föreläggas ett kommande
kyrkomöte, som då eventuellt hade att
vidtaga ändringar i öfverensstämmelse med en
antagen ny bibelöfversättning.
Detta förslag understöddes af hr P. von
Ehrenheim, som uttalade sina sympatier för
hr Personnes motion men af formella skäl ej
ansåg sig kunna omfatta densamma.
De rent formella betänkligheterna mot ett
bifall till motionen framhöllos af biskop E. J.
Keijser och borgmästaren C. E. Vellander,
hvaremot biskop von Schéele höll på utskottets
ståndpunkt.
Biskop Rundgren fäste uppmärksamhet på
den betydelsefulla omständigheten, att enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
