Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 41
det å sådana platser, som i det afseendet
likna städerna, att en uppblomstrande
industri eller andra omständigheter orsaka en
alltjämt ökad befolkning, hvarigenom
lef-nadsomkostnaderna stiga och göra
existensförhållandena för hvarje dag allt svårare,
under det att de däruti likna landsbygden,
att lönen för folkskollärarne ständigt hålles
vid minimum. När så härtill kommer att
de styrande inom församlingen icke förmå
eller kanhända rättare icke vilja inse, att
folkskollärarens lön, då den envist
fasthål-les vid det i lag medgifna minimum, icke
på långt när är tillräcklig för ens en
tarflig bärgning, så blir förhållandet bedröfligt.
En sådan folkskollärarelön motsvarar ju
numera icke ens den årsinkomst, som en
medelmåttig handtverkare utan ansträngning
kan förskaffa sig, och likväl har dennes
kompetens kostat honom litet eller intet,
under det /att en folkskollärare väl
svårligen kan förvärfva sig sin lagstadgade
examen för billigare kostnad än minst l ,500
å 2,000 kr., för hvilket belopp en från
seminariet utträdande yngling i nio fall af
tio är skuldsatt.
Låtom oss antaga, att en lärare erhåller
ordinarie anställning vid 23 års ålder. Detta
kan ju i lyckligt fall ske, om han är
försedd med goda examcnsbetyg och goda
vitsord öfver någon tids extra tjänstgöring.
Efter fem års ordinarie tjänstgöring
inträder andra lönegraden med 700 kronors lön,
och om ytterligare fem år tredje lönegraden
med 800 kr., hvartill i vanligaste fall
kommer ett tillägg af 100 kronor såsom
ersättning för kofoder, hvadan hans inkomst efter
tio års oförvitlig tjänstgöring uppgår till
900 kr. årligen. I vanligaste fall är han
då familjefar och har väl under gynnsamma
omständigheter följ-mde årliga utgifter:
pr år
ett vinterplagg hvart fjärde år... kr. 12: -
ett sommarplagg » ... » 8: -
ett vinterplagrg för hustrun ___ » 7: 50
ett sommarplagg » ___ » 5: -
en kostym årligen............._____ » 50: -
en klädning till hustrun årligen » 20: -
diverse hvardagsplagg, billiga ... v 15: -
d:o för hustrun )> 15: -
kläder till barnen......._____...... » 50: -
hufvudbonader ___................... » 20: -
strumpor och andra yllekläder ... » 25: –
skodon .......__......................... » 40: -
linnevaror och sängkläder......... » 25: -
läkarevård och medicin ___...... » 10: -
skatter ...»......................_______ » 53: -
till änke- och pupillkassan_____ » 25: -
föda ä 50 öre pr dag och person » 720: -
räntor och amorteringar___....... » 150: -
tidningar och böcker..........___ » 25: -
S:a kr. J,275: 50
Denna summa, till hvilken mångenstädes
äfven kommer hyreskostnad, torde svårligen
kunna nedbringas, då det är fråga om att
existera i t. ex. Helsingborg eller dess
omedelbara närhet. Vid beräkningen hafva
ej upptagits flera än två barn i familjen,
och dock torde väl de flesta familjer varda
välsignade med flera. För belysning, resor,
anskaffande och underhåll af möbler o. s. v.
finnes intet upptaget, än mindre för någon
tjänarinna. Någon sådan kunna få
lärarefamiljer bekosta, hur nödvändigt det än vid
vissa tillfällen, såsom vid sjukdomsfall,
kunde vara. Om nu inga biförtjänster stå en
lärare till buds, så är sannerligen hans
tillvaro föga afundsvärd. Det sköna och ädla,
som verkligen ligger i lärarekallet för den
lärare nämligen, som med verklig
hängifvenhet ägnar sig däråt, utslocknar mer och
mer för hvarje dag, tills ingen lifsglädje
mer finnes kvar, och läraren frestas
slutligen att anse den dag, då han beträdde en
bana, på hvilken endast försakelse och
be-kjrmrner, ja i många fall rent af
förföljelse träda honom till mötes, för en
olycksdag.
Ar det då underligt, att folkskollärarnes
led glesna ? Kan någon förnuftig människa
undra öfver att hvarje yngling - må hans
håg för lärarekallet vara än så brinnande!
- betänker sig mer än en gång, innan
han väljer det såsom lifskall? Och kan
det väl slutligen förundra någon, att de
flesta tjänstgörande lärare i allmänhet
afråda den yngling, som yppar en tanke åt
det hållet? Är man uppriktig - och detta
har ju hvarje lärjunge rätt att fordra af
sin lärare - så måste man ropa ett: »Tag
dig till vara! På den banan stå rosorna
i blomning knappast en dag - men så
äro Laggarne så mycket mer varaktiga.»
Att hålla inne med en sådan varning vore
samvetslöst.
Efter några citat ur
seminarierektorernas och folkskoleinspektörernas
utlåtanden angående orsakerna till
lära-! rebristen visar artikelförfattaren med
exempel från en landsförsamling i
närheten af Helsingborg, huru lärare
kunna behandlas, hvarefter det till slut
heter:
Rektor Vingrens yttrande, att
»befolkningen (på sina ställen) befunnits uppträda
på ett ogrannlaga sätt mot sina barns
lärare», saknar sålunda icke befogenhet, och
det är visst icke förunderligt, om dugliga
sökande draga sig tillbaka, då tillsättande
af dylika befattningar är på färde. Inom
lärarekretsar förvånar det säkerligen ännu
mer, att ens någon sökande anmäler sig.
En lönerörelse
har satts i gång i Malmö. Därvarande
folkskollärare hafva nämligen hos
skolrådet petitionerat om löneförhöjning.
Framställningen är af följande lydelse:
Till Malmö stads skolråd.
Undertecknade, lärare vid Malmö
folkskolor, bedja härmed få till skolrådet göra
följande hemställan:
Växande, allvarligt tyngande bekymmer i
ekonomiskt afseende hafva länge gjort det
till en nödvändighet för oss att inkomma
med anhållan om förbättrade ekonomiska
villkor, då vår lön ej sedan 1877 i
nämnvärd grad höjts och utvecklingen bland
annat medfört, att lefnadskostnaderna ständigt
| stigit, och att arbetslönerna enligt bifogade
j bilaga i betydlig grad förbättrats, samt att
allmänhetens kraf på lärarekåren äro
betydligt större nu än förr.
Vi nämde, att våra löner ej undergått
någon vidare ökning sedan 1877. Väl är
det sant, att en mindre förhöjning blef oss
från och med den l januari 1891 beviljad
eller med i första lönegraden 100 kronor, i
andra lönegraden 83: 33 kronor och i tredje
lönegraden 133: 33 kronor eller pr månad
kronor 8: 33, 6: 95 och 11: 11, men, då
lästiden samtidigt utsträcktes med 10
dagar, utgör förhöjningen i själfva verket pr
månad endast kronor 5: 55, 3: 56 och 7: 42.
Härtill kommer, att e. o. tjänstgöringstiden
utsträcktes från l ä 2 år till 5 år och
däröfver.
I den förhoppning, att skolrådet och kyrko
stämman vilja lösa vår lönefråga med nödig
hänsyn till tidens ekonomiskt förändrade
förhållanden och så, att vi ej skola tvingas
att trötta med upprepad begäran om
förbättrad ställning, våga vi anhålla, att
lönerna för oss måtte på följande sätt
bestämmas:
för e. o. lärare 1,200 kronor eller pr
månad 100 kronor,
för ordinarie lärare, l:a lönegraden, 1,500
kronor eller pr månad 125 kronor,
för ordinarie lärare, 2:a lönegraden, 1,800
kronor eller pr månad 150 kronor,
för ordinarie lärare, 3:e lönegraden, 2,100
kronor eller pr månad 175 kronor,
samt att en 4:e lönegrad upprättas för
lärare, hvilka såsom ordinarie tjänstgjort i
15 år med 2,400 kronor eller pr månad 200
kronor.
Bifalles denna vår anhållan, komma
visserligen våra löner att för närvarande ställa
sig fördelaktigare än lönerna i någon annan
af Sveriges städer - Stockholm i vissa fall
undantaget - men, då man öfverallt äfven
i de städer, där lönerna äro högre än hos
oss, klagar öfver deras otillräcklighet, torde
väl på grund af det beviljade statsbidraget
på de flesta ställen löneförhöjning anses
gifven.
Vi hysa den bestämda tillförsikten, att
skolrådet och kyrkostämman skola finna
skäligt, det vår verksamhet i skolan må gifva
oss vår fullständiga bärgning, så att icke
så godt som hvarje lärare ovillkorligen
måste söka en betydlig del af sina behöfliga
inkomster från andra håll, hvilka stundom
ligga skolan ganska fjärran, och tvinga
ho-| nom att splittra den energi, som åt skolan
j så väl behöfde ägnas hel och samlad.
(Namnunderskrifter.)
Exempel på arbetslönernas höjning.
1897. 1898 Höjn.
Murare ___,... 25 öre i timmen; 39 öre; 56 %
Murerihandt-
laiigare ___16 » i » 29 » 81 »
Träarbetare ... 20 » i » 37 » 85 »
Målare____20-23 » i » 35 » 66 »
Bleck- och plåt-
slagare ___25 » i » 35 » 40 »
Möbelsnickare 15 kr. i veckan 20 kr. 33 »
Handskmaka-
re.........13-14 »i »20-24 » 71 »
Värdet af »l drängedagsverke» enligt
mar-kegångstaxan: år 1862 75 öre, år 1897 l kr.
96 öre; höjning 161 proc.
Exempel på lefnadskostnadernas stigning:
Hyran för en god tre-rumslägenhet, som
enligt den allmänt gällande tolkningen utgör,
hvad i folkskolestadgan kallas tjänlig bostad,
har på några år ökats från omkring 300 till
omkring 450 kr. pr år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
