Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDXmG.
649
Tablå, utvisande de unge/ärliga kostnaderna
för en familj på 6 personer,, man.,
hustrii och 4 barn.
Bostad...................................... 450: -
Föda (50 öre pr person och dag).... 1,095: -
Kläder och skodon..................... 350: -
Bränsle........_..............._____.___ 100: -
Lyse...........___....._.___......___ 30: -
Husgeråd och dess underhåll ...... 75: -
Böcker och kostnader för barnens
skolgång................................. 100: -
Läkare och medicin.......________ 20: -
Änke- och pupillkassan _________ 33: 33
Skatter_____._____..................... 150: -.
Diverse (tvätt, rengöring, resor o. d.) 150: -
Kronor 2,553: 33
Härvid torde observeras, att flera oftast
nödvändiga utgifter, t. ex.
lifförsäkringspre-mie, ränta och amortering å lån, lön åt
jungfru m. m., ej upptagits.
Malmölärarnes petition har rönt
särdeles välvilligt mottagande hos
tidningarna på platsen. Så skrifver Skånska
Aftonbladet:
Vi taga för gifvet, att skolrådet och
sedermera kyrkostämman skall lyssna till denna,
såsom det synes, icke obilliga begäran.
Skånska Dagbladet är öfvertygadt,
»att stadens folkskollärare hafva allt skäl
att hoppas på ett bifall till sin på
rättvisa och billiga grunder stödda
framställning».
Det är - yttrar tidningen - nog godt och
väl, att vi ha präktiga skolhus, men det är
ännu viktigare att vi ha kraftiga, skickliga
och nitiska lärare, hvilka uppmuntras till
plikttrohet i sitt kall genom skälig
ersättning för det utförda arbetet.
Länge, alltför länge har folkskollärarens
ställning i vårt land varit ringaktad,
uppenbarligen därför att han företrädesvis har att
undervisa de fattiga familjernas barn. Men
i samma mån som man kommit till insikt
om »de djupa ledens» stora betydelse för
samhällslifvet i dess helhet och krafven på
folkskolan samt därmed äfven på
lärareutbildningen stegrats, har en sådan
gammalmodig och trångbröstad uppfattning fått gifva
vika för ett tillbörligt uppskattande af
folkskollärarens viktiga kall, i stort sedt det
mest maktpåliggande, som gifves i nutidens
kultursamhällen, där den stora massan med
hvarje dag som går faktiskt vinner större
makt och inflytande.
Skulle nu denna stad, som i
öfvervägande grad är ett industriellt
arbetaresam-hälle och där man, förståndigt nog, aldrig
tvekat att anskaffa rymliga och sunda
skollokaler, knussla på en ökad årsutgift af
12-å 15,000 kronor för att bereda skolans
lärare en dräglig utkomst, en lön för deras
ansträngande och ansvarsfulla arbete, som
står i någorlunda rimlig proportion till de
dryga lefnadskostnaderna här på platsen?
De löneanspråk, som nu framställts af
stadens folkskollärare, hålla sig också,
enligt vårt förraenande, inom en ganska billig
gräns. Att den lägsta ordinarie lönegraden
fastställes till 1,500 kronor, en inkomst, som
de flesta skickligare yrkesarbetare numera
kunna förskaffa sig, är väl icke obilligt
be-o-ärdt. Och om en folkskollärare, som
oförvitligt tjänstgjort i femton år - då hans
lefnadsålder torde uppgå till 40 å 45 år och
hans familj merändels är ganska stor -
aflönas med 2,400 kronor pr år, så är det
icke mera än en liten någorlunda välbärgad
näringsidkare anser sig behöfva för sig och
sin familj.
Och Malmö-tidningen slutligen
betecknar de nuvarande löneförhållandena helt
enkelt såsorn oefterrättliga. En ledande
artikel i ämnet afslutas sålunda:
Allt skäl torde vara att jämföra
Malmö-lärarnes löneregleringsfråga med
Köpenhainns-lärarnes. De senare inlämnade i förra
veckan till kommunalstyrelsen en petition af
liknande slag som den Malmölärarne
inlämnat till skolrådet. I denna vår grannstad
begära lärarne en begynnelselön af 1,500 kr.
liksom här, men anhålla de, att lönen
under loppet af 15 år måtte stiga till 3,000
kr., alltså till en slutsumma,, som med 600
kr. öfverstiger det af härvarande lärare
begärda maximum. Skillnaden i
lefnadskost-nader för en familj uppgår helt visst icke
till detta belopp. Denna
Köpenhamnslärar-nes ansökan har mött odelad välvilja både
från höger och vänster och åtföljts af
sym-patiuttalanden i t. ex. både »Berlingske
Ti-dende» och »Politiken».
Med ett ord: Det kan ej vara tal otn,
att icke Malmö-lärarnes i petitionen
framställda önskningar äro berättigade, och Malmö
med sin snabba, raska utveckling och sina rika
utvecklingsmöjligheter har verkligen råd att
anständigt föda sina skolors lärare. Det
finnes dessutom ett förhållande, som är väl
vardt att understryka, nämligen att hvad i
detta fall gifves kommer samhället i dess
helhet mera än på ett sätt till godo.
Löneregleringar
äro på flera ställen ifrågasatta eller
re-daii beslutade med anledning af senaste
riksdagsbeslutet angående ett andra
ålder stillägg.
I Göteborg har allmänna
folkskolestyrelsen beslutat hemställa hos stadsfullmäktige,
att folkskollärarnes löner i tredje lönegraden
måtte höjas med 100 kr. till 2,100 kr.
Vidare har skolstyrelsen beslutat föreslå, att
folkskollärarinnornas löner höjas i andra och
tredje lönegraderna från 1,275 och 1,350 kr.
till resp. 1,300 och 1,450 kr.
I Nyköping hafva folkskollärarinnornas
löner höjts till resp. 1,050, 1,150 och 1,250
kr. Uppflyttning i högre lönegrad hvart
femte år, oafsedt huruvida tjänstgöringen
ägt rum vid stadens skolor eller ej.
Delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen höjes
för 4 lärarinneplatser till 900 kr.
Äfven på landsbygden har man börjat
tänka på en förbättring i folkskollärarnes
villkor. Så har Norra Skreflinge
församling på Landskronaslätten under förra
veckan beslutat följande löner för sina lärare
och lärarinnor:
vid folkskolan; 700 kr. genast, 800 efter 5
års, 900 kr. efter 10 års och 1,000 kr. efter
15 års tjänstgöring; kofodersersättning 100
kr. och för slöjd 150 kr., där sådan
förekommer;
vid mellanskolan: för lärare 600, 700, 800
och 900 kr.; för lärarinna 400, 450, 500 och
550 kronor;
vid småskolan: 300, 350, 400 och 450
kronor samt 100 kr. för slöjd; årlig pension
erhålles med 100 kr. efter 20 års, 125 efter 25
års och 150 kr. efter 30 års tjänstgöring.
Man kan vara ganska förvissad, att en
församling, som så omhuldar sina lärare och
lärarinnor, icke skall behöfva klaga öfver
brist på sökande till lediga lärareplatser.
Profblad
af årets Jultomte utdelas gratis till alla, j
som vilja verka för tidningens sprid- l
ning. Rekvirera på ett brefkort det j
behöfliga antalet! Adressen är: Svensk
Läraretidning, Stockholm N.
Glöm icke
i
att sända oss meddelanden om
viktigare skolbesmt vid årets
oktoberkyrkostämmor. Af flera tecken att döma
torde kyrkostämmorna denna gång
blifva mera än vanligt betydelsefulla för
skolan och lärarekåren.
Tilläggspension
utöfver den pension, som folkskollärare
äger åtnjuta från folkskollärarnes
pension sinrättning, har varit ifrågasatt på
flera ställen. I Halmstad har skolrådet
nu framlagt ett formligt förslag i
ärn-net. Detsamma har följande lydelse:
Lärare vid Halmstads folkskolor vare
skyldig att vid uppnådda 60 lefnadsår och minst
30 tjänsteår,, beräknade efter samma
grunder som äro bestämda för erhållande af
pension ur folkskollärarnes pensionskassa, afgå
från tjänsten med åtnjutande af en
fyllnadspension af 250 kr. årligen. Skolrådet vare dock
obetaget att låta med afskedet anstå, därest
sådant pröfvas vara med skolans fördel
förenligt. Lärarinna vare skyldig att under
enahanda villkor som för lärare stadgas afgå
mot erhållande af fyllnadspension af 150 kr.
årligen.
Det är att hoppas, att
kyrkostämman skall antaga förslaget, hvarigenom
pensionen kommer att stå i bättre
förhållande till lönen än hvad nu är
förhållandet.
Huru få den bästa möjliga nya
katekes?
är en fråga, som nu allt oftare
framställes icke blott inom lärarekretsar utan
äfven från kyrkligt håll. Så uttalar en
författare i Ny Ecklesiastik-tidning
(synbarligen en kyrkoherde) en skarp
förkastelsedom öfver de hittills gjorda
försöken att medelst kommittéarbete vinna
det afsedda målet: att få en katekes
med mera hjärtligt, barnasinnet mera
tilltalande och fylligare innehåll. Ett
sådant arbete bör vara ett homogent
och helgjutet verk, prägladt af en
författareindividualitet så kvalificerad som
möjligt för sin uppgift. Men hvar finna
den lämplige personen? frågar
författaren och föreslår en pristäflan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
