Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
MAGNUS VILHELM NORLÉN
* 18^6 f 1896
LÄRJUNGAR OCH VÄNNER
RESTE VÅRDEN.
Grafven är belägen i nordvästra delen af
kyrkogården. På afbildningen å första sidan
synes till höger den ståtliga minnesvården
med professor Svedelii byst, uppsatt å den i
nya Västmanlands-Dala nationsgrafven.
._, i
Samma dag kl. 6 på aftonen hade å !
Hushållsskolans lokal anordnats en enkel |
fest för att stärka hågkomsten af den bort- i
gångne läraren. A salens ena vägg hade l
anbragts ett porträtt af Norlén, hvilket förra j
året inköpts af seminarie-elever och i van- |
liga fall pryder fjärde seminarieklassens !
rum. Där satt nu hans bild, den vördade \
gamles, och blickade ned på »gossarne»,
som kommo den ene efter den andre, tills ;
salen icke kunde rymma flera.
Många hjärtliga handtryckningar växlades \
mellan gamla kamrater och vänner, sona här j
möttes efter att under åratal hafva varit i
skilda. Samtalet blef snart rätt lifligt. När |
alla hunnit intaga sina platser, sjöngs en !
psalmvers och därefter framträdde rektor !
Fr. Lundgren från Stockholm och höll ett
med lifligaste intresse åhördt föredrag om
sin forne lärares, rektor Norléns
ungdomsår. Detta föredrag omfattade början af
en biografi, som med tiden kommer att
utgifvas.
Efter talets slut lämnades ordet fritt.
Nu uppträdde den ene efter den andre af
Norléns forna elever såsom skolföreståndaren
J. Lofven, f. d. skolföreståndaren J. O.
Lindgren, folkskollärarne J. Johansson,
Malmström, VaUgren m. fl. Alla hade de något
att förtälja, alla voro de eniga därom, att
rektor Norléns lärjungar stå i stor
tacksamhetsskuld för allt det goda de genom sin
älskade lärare undfått.
Efter samtalets slut intogs under den;
angenämaste stämning tesupé. Till sist
uttalade rektor Lundgren å allas vägnar ett
tack till dem, som anskaffat vården,
anordnat festen m. m., främst till folkskolläraren
J. B. G au ff’in y som varit bestyreisens
kassaförvaltare.
Ännu i afskedets stund kastade man en
blick på bilden, som satt där på väggen.
Och så var aftonen till ända, men minnet
däraf skall ej så snart förblekna.
#
Omedelbart efter rektor Norléns
minnesvårds aftäckande nedlades af lärare och
lärarinnor vid Uppsala folk- och småskolor
en lagerkrans å Torsten Rudenschölds graf,
hvilken som bekant äfven är belägen å
Uppsala kyrkogård. K. A. H.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvän ner. Profnummer
utdelas gratis.
Allmänna
folkskolläraremötet
i Norrköping.
jNfågra metoder för barapsykologiska
iakttagelser.
Vi fortsätta och afsluta i dag hr
J. Franzéns föredrag i ofvanstående
ämne.
Jag öfvergår nu *- fortsatte talaren -
till några metoder, som användts för
undersökning tå trötthets företeelser na hos barn.
Grång på gång och från olika håll har
det påståendet låtit höra sig, att barnen
öfveransträngas i de offentliga skolorna.
För ungdomens och skolans målsmän har
det därför blifvit en bjudande plikt att
undersöka, huru härmed i verkligheten
förhåller sig. Frågan om öfveransträngning
är emellertid liktydig med frågan om
barnens arbetsförmåga eller med denna: när
inträder en uttröttning af den art, att den
är menlig för barnens utveckling? Så haf va
trötthetsföreteelserna under senare åren
blifvit föremål för ett ifrigt studium.
Svårigheten har emellertid på detta område som
på så inånga andra, där det gällt att bryta
nya banor, varit att uppfinna metoder, som
kunnat gifva tillförlitliga resultat.
Professor Leo Burgerstein i Wien har
gifvit uppslaget genom sin s. k. räkmmetod.
Han lät flera skolklasser af 11-13 års barn
räkna en mängd enkla siffer-additions- och
multiplikationsexempel. Detta arbete pågick
i 4 små tidsperioder af 10 min. med 5 min.
paus mellan hvarje, så att en vanlig
lektionstimme togs i anspråk. ’
Han fann då, att barnen under hvarje
följande period räknade kvantitativt mer än
under den föregående. Men samtidigt
härmed försämrades arbetets kvalitet, så att
antalet fel Ökades och detta icke blott i
direkt proportion till antalet exempel ^utan
med 50 % därutöfver.
Andra (Sikorski och Höpfner) hafva i
st. f. räkneexempel användt
diktamensskrif-ningar såsom pröfningsmedel och i likhet
med Burgerstein funnit felens antal allt
jämt växa. ,
Gustaf Richter har användt algebraiska
uppgifter och grekiska verbalformer och
därvid gjort liknande iakttagelser.
Huru har man nu förklarat dessa båda,
den kvantitativa tillväxten och den
kvalitativa försämringen? Jo, somliga, bland dem,
i synnerhet professor Kraepelin i Heidelberg,
anse, att den kvantitativa tillfäxten
uteslu-| tände beror på den öfning, som vinnes
un-i der arbetet och således är helt naturlig;
l den kvalitativa försämringen däremot beror
i på den tilltagande psykiska uttröttningen.
\ Kraepelin finner denna uttröttning äga rum
| i så hög grad, att den är farlig för
lärjungarnas kroppsliga och andliga hälsa. Han
yrkar därför, att ingen lektion för barn
utsträckes öfver 30 a 40 min., och att de
sista rasterna på dagen förlängas.
Andra forskare, professor Ebbinghaus i
Breslau och Schiller i Giessen, hafva icke
ansett saken så enkel, utan hålla före, att
Kr^pelins slutsatser varit förhastade, enär
de varit dragna ut af oriktiga premisser.
En vanlig lektion, säga de, och detta med
full rätt, ter sig helt annorlunda än ett så
dant räkne- eller diktamensprof som de
ofvannämda. Den erfordrar icke en så
ihållande ansträngning utan erbjuder många
tillfällen till relativ hvila, Därjämte iir den
i de flesta fall rik på omväxling. Det
ständigt fortlöpande additions- och
multiplikationsarbetet däremot är af ganska enformig
beskaffenhet. Det tager i anspråk endast
ett fåtal associationer, som ideligen
uppre-pas. Men all enformig sysselsättning leder
fortare till trötthet än den, som erbjuder
omväxling. Härtill kommer, att den blir
tråkig, intresset aftager. En del af
felräkningarna och felskrifningarna måste alltså
skrifvas på det bristande intressets konto
och icke på trötthetens i
Den Burgersteinska metoden är sålunda
icke fullt ändamålsenlig. Vill man
experimentellt undersöka undervisningens verkan
på barnen i förevarande afseende, bör man
icke förelägga dem ett särskildt slag af
skolarbete och härifrån draga slutsatser med
afseende på det hela, utan man bör låta
undervisningen gå sin jämna gång och
fundera ut metoder att vid slutet af hvarje
lektionstimme utröna den då befintliga
trötthetsgraden. Med ledning af prof. Burger
steins initiativ har den kände psykologen
professor Ebbinghaus tagit ett nytt steg till
frågans lösning.
I Breslaus högre skolor, där all
undervisning (o timmar om dagen) är förlagd till
förmiddagen, klagades öfver öfveransträngning,
och magistraten var betänkt på att råda bot
därför. Två alternativa förslag voro 1895
å bane: att inskränka timtalet eller att
införa eftcrmiddagsläsning. På eget ansvar
ville .magistraten dock icke företaga någon
ändring utan beslöt att först höra hygieniska
sektionen af Schlesiska sällskapet för
fosterländsk kultur. Denna ^og saken
allvarligt, adjungerade med sig läkare och
skolmän och beslöt att anställa en
undersökning.
Före undervisningens början och vid
slutet af hvarje lektion skulle undersökningen
under högst 10 minuter äga rum.
Tre metoder användes.
1. Den Burgersteinska räknemetoden i
mo-l dinerad form. Man lät barnen endast
under de nämda 10 minuterna lösa
räkneexempel.
Sådan räkning är emellertid, som nämdt,
en ganska ensidig själsverksamhet, som
dessutom står i ganska löst sammanhang med
annat psykiskt arbete. Jämtö denna metod
valde man därför en, som afsåg att utröna
uppfattningens snabbhet och minnets
säker-| het:
j 2. Minnesmetoden, hvilken visat sig
an-j vändbar vid andra psykologiska öfningar och
i Amerika blifvit tillämpad på barn.
Man dikterade med en viss hastighet 10
rader af resp. 6, 7, 8, 9 och 10 enstafviga
räkneord i olika ordning. Hvarje sådan rad skulle
genast efter dikterandet nedskrifvas med
siffror. Härtill åtgick i regel blott 5 min. hvarje
gång. Efteråt granskades dessa minnesprof
med hänsyn till de ihågkomna siffrorna,
felens antal och afvikelser i siffrornas ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
