Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
ställen, där de i 1878 års katekesupplaga
finnas anförda. Jag tror därför, som sagdt,
att k. m:t icke kommer att själf utgifva
en ny katekesupplaga utan kyrkomötets
hörande. Men om då kyrkomötet icke
vidtager någon åtgärd förrän om 5 år, skulle
det dröja i 10 år, innan en ny
katekesupplaga kunde antagas. Men om
kyrkomötet redan nu vidtager de förberedande
åtgärder, som i detta hänseende erfordras,
skulle en dylik upplaga i öfverensstämmelse
med öfversättningarna kunna blifva antagen
samtidigt eller vid samma kyrkomöte, som
dessa blefve antagna till kyrkobibel. Då
kan man ju icke anmärka, att antagandet
af en ny katekesupplaga skulle på förhand
binda den blifvande bibelöfversättningen;
tvärtom, den kommer ju att följa densamma
tätt i spåren, enär den enligt mitt förslag
skulle bli antagen vid samma kyrkomöte
som bibelöfversättningen. De ändringar,
som möjligtvis komma att föreslås i den
nu framlagda öfversättningen, skulle
naturligtvis vidtagas äfven i katekesförslaget. Och
om bibelöfversättningsförslaget framlägges
till slutligt antagande vid ett kommande
kyrkomöte och däri några ändringar möjli
gen komme att beslutas under mötet, så är
det gifvet och klart, att i katekesförslaget
äfven måste vidtagas motsvarande ändringar,
hvilket dock är en åtgärd, som är mycket
lätt att under pågående kyrkomöte
verkställa.
För att således vinna bättre framgång åt
motionen skall jag be att få göra några
modifikationer i motionärens uttalande. Jag
föreslår sålunda, att kyrkomötet måtte ingå
till k. m:t med underdånig anhållan, att k.
m\t täcktes låta utarbeta en katekesupplaga
i öfverensstämmelse med nu gällande
kyrkohandbok, den 1883 af kyrkomötet godkända
Öfversättningen af nya testamentet samt
1893-189 8 års pro f öfver sättning af gamla
testamentet på sådant sätt, att, när nämda
testamentsöfversättningar med däri möjligen
vidtagna ändringar vid ett kommande
kyrkomöte blifva slutligt godkända, den Utarbetade
katekesupplagan må kunna vid samma
kyrkomöte antagas med de förändringar, som
eventuellt blifva då antagna i förenämda
testamentsöfversättningar. Jag har
nämligen med vilja sagt: icke nästa kyrkomöte,
utan ett kommande kyrkomöte, på det att,
om ej bibelöfversättningen skulle blifva
slutligt antagen vid nästa kyrkomöte utan först
vid därpå följande, katekesfrågan må följa
med dessa bibelöfversättningsfrågor.
Jag ber att få yrka bifall till denna
förändring af motionärens förslag.
Domprosten J. Personne: Jag är hr
Lyttkens tacksam för det bistånd jag fått,
och jag väntade icke annat af honom, som
är en gammal erfaren skolman. Men det
synes mig, som om han missförstått mitt
yrkande. Jag har tänkt mig, att
kyrkomötet själft skulle gå i författning nu om
utarbetande af en dylik katekesupplaga, ett
arbete, som är gjordt på en eller två dagar,
ty det föreligger förarbeten från enskildt
håll, som kyrkomötet då skulle få till sin
disposition, så att, jag upprepar det, arbetet
skulle vara gjordt på ett par dagar. Kyrko-
mötet skulle således kunna få en sådan
upplaga färdig och kunna öfverlämna den
till k. m:t med begäran om hans tillstånd
till densammas användande, såvida detta
behöfves. Ty här är icke fråga om att
ändra katekesen på annat sätt, än att den
nya bibelöfversättningen användes vid den
nya upplagans utgifvande. Jag tror icke,
att k. m:t har gifvit sitt bifall till
införande i handboken af 1890 års
öfversättning af Psaltaren, men det har skett ändå
och gått bra, och då anser jag, att det
skall gå lika bra, om kyrkomötet går i
författning om en sådan katekesupplagas
utgifvande, utan att k. m:t yttrar sig därom.
Men behöfver k. m:t göra det, anser jag,
att arbetet kan blifva färdigt så snart, att
detta kyrkomöte kan framlägga detsamma
för k. m:t.
Borgmästaren C. E. Ve l l änder:
Motionären har nu i två särskilda anföranden
yrkat bifall till sin motion. Här gäller det
således icke ett generellt uttalande för eller
emot de åsikter, för hvilka motionären nu
gjort sig till målsman; han yrkar, att
kyrkomötet skall bifalla motionen. Jag frågar
då, om herrarna lagt märke till, hvad
denna motion innehåller. Den innehåller ett
förslag, att kyrkomötet skall genom utsedda
delegerade eller på annat sätt, som
kyrkomötet finner lämpligt, ombesörja
utarbetandet af en ny katekesupplaga o. s. v. Om
man nu bifaller motionen, hvad har man
då i själfva verket beslutit? Man har
beslutit utarbetande af en ny katekesupplaga
utan att angifva på hvad sätt arbetet skall
utföras. När skall då detta bestämmas?
Det är ju alldeles nödvändigt, att
motionären redan nu klart och tydligt anger,
hvad han vill att kyrkomötet skall besluta.
I motsatt fall anser jag det vara alldeles
omöjligt att bifalla motionen. Motionärens
anföranden borde, enligt mitt förmenande,
rätteligen hafva mynnat ut i en hemställan
om återremiss för att utskottet måtte taga
i öfvervägande, hvilkendera af de utaf
motionären antydda utvägarna kyrkomötet
borde välja. Jag skall därför be att få yrka
afslag å motionärens förslag i det skick,
hvari det nu föreligger, och jag gör detta
utan att i ringaste mån uttala mig om
huruvida de åsikter, hvilka ligga till grund
för motionärens yrkande, äro riktiga eller
icke.
Hvad åter beträffar hr Lyttkens’ förslag,
har jag att anmärka, att det är oerhördt
svårt att under pågående debatt uppfatta,
huruvida ett yrkande, särskildt så
utförligt, som det hr Lyttkens här framställt, är
af beskaffenhet att kunna antagas. I fråga
om detta yrkande skulle jag därför vilja
erinra detsamma som i fråga om
motionärens, nämligen att om hr Lyttkens förslag
skall kunna bifallas, finnes ingen annan
utväg än att först besluta en återremiss.
I frågans nuvarande skede skall jag icke
göra annan framställning än att yrka afslag
å motionärens förslag, sådant detsamma är
i motionen formuleradt.
Biskop £ J. Keijser: Jag ber att till
alla delar få instämma med hr Vellander,
men jag tillåter mig tillika här framställa
den frågan, huruvida kyrkomötet verkligen
kan bifalla ett förslag, som innebär, att
kyrkomötet genom utsedda delegerade, eller
på annat sätt kyrkomötet finner lämpligt,
skulle ombesörja utarbetandet af en
katekesupplaga. Huru ställer sig ett sådant
yrkande till kyrkomötesförordningens
föreskrifter?
Biskop K. H. G. von Schéele: Herr biskop!
Till de skäl, som redan blifvit anförda mot
motionen, ber jag att få tillägga en erinran
örn det minst sagdt egendomliga uti, att
redan nu i förväg taga för afgjordt, att den
öfversättning af gamla testamentet, som
föreligger till detta kyrkomötes bedömande,
kommer att blifva så bedömd, att vi kunna
därtill hänvisa. Men hvad som uppkallat
mig att åter begära ordet är icke
motionärens förslag, hvarpå jag redan yrkat afslag,
utan det under diskussionen framkomna
förslaget af hr Lyttkens, hvilket i sak
visserligen går ut på alldeles detsamma, som
utskottet i sitt betänkande framhållit såsom
icke blott önskvärdt utan tillika själfklart,
men hvari jag likväl svårligen kan
instämma. Skälen härtill äro flera. Först och
främst synes mig en underdånig begäran,
sådan som den af hr Lyttkens föreslagna
5 eller kanske 10 år före den tid, som däri
afses, icke blott olämplig utan ock alldeles
obehöflig, då något uppskof med
verkställigheten icke lärer erfordras, när blott vår nya
bibelöfversättning en gång blir färdig. Till
denna öfversättning böra ock höra de
apokryfiska böckerna, som, oaktadt tre
katekesspråk från dem hämtats, i förevarande
förslag lämnats alldeles obeaktade, såsom
behöfde de icke räknas med till vår
evangelisk-lutherska bibel, en åsikt, hvaråt vi
icke indirekt få gifva stöd. Slutligen tänker
jag mig möjligheten, ja sannolikheten af, att
kyrkomötet vid den tidpunkt, som den
föreslagna underdåniga begäran afser, kan
komma att i afseende på katekesens
omarbetning önska långt mer än som nu skulle
begäras.
Jag vidblifver därför mitt yrkande på
bifall till utskottets förslag.
F. statsrådet P. J. von Ehrenheim: l sak
synas mig de åsikter, som blifvit uttalade
af hrr Personne och Lyttkens, så riktiga,
att jag icke kan underlåta att säga några
ord till deras försvar. Det synes mig
nämligen vara synnerligen orimligt att bibehålla
bibelspråken i katekesen i det skick, att de
icke öfverensstämma vare sig med
handboken eller med bibelöfversättningen. Detta
synes mig - hvad dessa herrar äfven
ådagalagt - komma att vid undervisningen
medföra de allra största oegentligheter.
Hvad nu emellertid hr Personnes förslag
beträffar, föreställer jag mig, att det
svårligen kan blifva föremål för kyrkomötets
beslut Ty att kyrkomötet själf skulle
ombesörja utarbetandet af en katekesupplaga,
det synes mig icke ligga inom kyrkomötets
befogenhet. Kyrkomötet skulle kunna för
sin del godkänna en katekesupplaga och
sedermera anhålla hos k. m:t att den blefve
antagen. Men icke kan kyrkomötet annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
