Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄKAEETIDNING.
683
(»Tomtarnes julnatt»), och slutligen har
And. Lindén upptecknat en lustig
värmlandsmelodi till den icke mindre lustiga
texten »Bonden och kråkan» (hvartill
Elsa Maartman-Beskow lämnat
öfverdådigt roliga teckningar). Alla tre
sångerna komma nog att blifva mycket
populära bland småttingarna.
Skrif tydligt!
En och annan meddelare söker
förgäfves i tidningens spalter efter af
honom välvilligt insända uppgifter från
kyrkostämmorna. Detta antingen af
det skäl, att meddelandet saknat
allmännare intresse (såsom t. ex. att
slöjd-eller fortsättningsskolan skall fortfara
äfven nästa år o. s. v). Eller ock af
den anledning, att vi af meddelandets
form ej lyckats vinna klarhet,
huruvida församlingen verkligen beslutat
en löneförhöjning eller ej. Sådana
meddelanden som att »lönen höjdes
med 100 kr.» äro för oss
oanvändbara, ty däraf får man intet som
helst besked om, huruvida
församlingen gått längre än hvartill den
är skyldig eller ej. Det är endast i
det fall, att lönen bestämts till högre
belopp än den lagstadgade, som vi
finna skäl att införa meddelande
härom. Enligt lag skall ju hvarje lärare
med 10 ordinarie tjänsteår hafva 800
kronors lön, så att därom behöfva
församlingarna icke ens besluta.
Beloppet upptages hest enkelt i utgiftsstaten.
Löneregleringar äro ifrågasatta i
flera andra städer än de af oss förut
om-Dämda.
Så hafva lärarne i Linköping till
skolrådet inlämnat en petition, att lärare eller
lärarinnor vid folkskola, hvilka i 10 år
oför-vitligen tjänstgjort som ordinarie, må
komma i åtnjutande af de 100 kronor, som
riksdagen under sådana villkor beviljat.
- I Helsingborg har skolrådet beslutat
förorda lärarnes ansökan om löneförhöjning,
så att lärarelönerna höjdes till 1,500, 1,750
och 2,000 kr., hvarjämte en fjärde lönegrad
om 2,250 kr. skulle inrättas, dock med
villkor att förhöjningen skulle inträda efter
5 års oförvitlig tjänstgöring och att lärare
icke må hafva någon verksamhet, som kan
störande ingripa i hans lärarekall. Ät
lärarinnorna tillstyrkes 100 kr;s förhöjning i
hvarje lönegrad.
- För lärarne i Örebro föreslås en
fjärde lönegrad å 1,800 kr. att tillämpas efter
15 års tjänstgöring. Folkskollärarinnornas
lön skulle börja med 1,000 kr. och hvart
femte år höjas med 100 kr.? så att högsta
lönegraden blefve 1,300 kr.
Småskollärarinnornas lön skulle höjas från 550 till 600 kr.
Folkskoleinspektörer i de större
Städerna. Allt flera städer börja anställa
särskilda folkskoleinspektörer. I måndags
beslöt kyrkostämman i Lund tillsättande af
en folkskoleinspektör för staden, till en
början för tre år. Skolrådet hade begärt ett
anslag af 1,500 kr. för anställande af ett
biträde åt rådet, men församlingen ansåg
lämpligast taga steget fullt ut.
Äfven i Eskilstuna är särskild
folkskoleinspektör ifrågasatt.
Tvångsuppfostringskommittén,
hvars ordförande som bekant är biskop
Billing, har ånyo upptagit sina arbeten.
Kommitténs första afdelning, som har att
verkställa utredning af frågan om åtgärder för
beredande af lämplig uppfostran åt
minderårige förbrytare, har sedan den 15 dennes
varit samlad i hufvudstaden. Denna
afdelning kan redan i denna vecka väntas
afsluta sina arbeten.
Kommitténs andra afdelning, som har att
verkställa utredning af frågan om åtgärder
för beredande af lämplig uppfostran åt
vanartade och i sedligt afseende försummade
barn, är kallad till sammanträde i morgon.
l denna afdelning sitta som bekant tre
skolmän, nämligen folkskoleinspektören G.
Insulander, seminarierektor J. Vickbom och
folkskolläraren Fridtjuv Berg. När denna
afdelning kan väntas afsluta sina arbeten
är ännu ovisst.
Nordiskt folkhögskolemöte i
Västerås kommer att på inbjudning af
direktör Teodor Holmberg hållas nästa år under
tre dagar i augusti månad med en eftermiddag
vid Tärna folkhögskola. Framstående
intresserade personligheter såväl från Sverige
(utom från folkhögskolans egen kår
biskoparne v. Schéele och Ekman, domprosten
P. Eklund, professor Harald Hjärne m. fl.)
som ock från våra tre grannländer hafva
lofvat att medverka, och tongifvande män
inom. Västerås samhälle komma att skänka
företaget sitt stöd. Stor anslutning
förväntas både från stad och landsbygd.
Skolhusbyggnadsplaner i
Stockholm. Den ständigt fortgående ökningen
af barnantalet vid Stockholms folkskolor har
vållat, att inom flera af hufvudstadens
församlingar de nuvarande skollokalerna äro
alldeles otillräckliga. Nya skolhus äro ock
redan beslutade eller ifrågasatta inom fyra
församlingar.
Kungsholms församling, som år 1889 vid
Fleminggatan uppförde ett nytt folkskolehus
för 2,000 barn, är redan i färd med att
bakom det förra skolhuset uppföra ett nytt
sådant, likaledes för 2,000 barn och
beräknadt att kosta 455,000 kronor.
Östermalms församling inköpte nyligen
af staden en skolhustomt för 401,964 kronor.
Sistlidna torsdag beslöt församlingen att å
denna i närheten af östra järnvägsstationen
belägna tomt uppföra ett folkskölehus
fölen beräknad kostnad af 841,345 kronor och
afsedt att rymma 2,472 skolbarn, fördelade
på 60 lärosalar. Beslutet föregicks af en
längre diskussion, därunder ifrågasattes
åter-remiss för närmare utredning. Yrkandet
härom återtogs dock, hvadan församlingen
enade sig om att godkänna de framlagda
ritningarna. För inköp af tomten m. m.
har förut upptagits ett amorteringslån å
500,000 kronor. Nu beslöts att för
skolhusets uppförande låna ytterligare 775,000
kronor, alltså inalles 1,275,000 kronor -
helt visst det dyraste folkskolehus i norden.
Adolf Fredriks församling uppförde år
1886 vid Karlbergsvägen ett nytt skolhus
för 1,200 barn. Kostnaden var omkring
350,000 kronor. Genom byte med staden
har församlingen förvärfvat sig en utmärkt
skolhustomt i hörnet af Norrtullsgatan och
Vanadisvägen, Sammansatta kyrko- och
skolrådet beslöt i onsdags att föreslå
församlingen att å denna tomt uppföra ett
folkskolehus för omkring 2,000 barn, beräknadt
att kosta 612,000 kronor. Kyrkostämma
härom kommer att hållas den 7 inst.
november.
Jakobs och Johannis församling äger vid
Roslagsgatan ett nytt skolhus, byggdt år
1890 och rymmande 1,400 barn. Vid
kyrkostämma sistlidna maj beslöts att för 217,000
kronor inköpa en tomt invid detta skolhus
för att där uppföra ett nytt.
Statsbidrag kan vägras iör
oduglig småskollärarinna. Skolrådet i
Litslena församling begärde hos
länsstyrelsen i Uppsala län att för år 1898
utbekomma lönetillskott af allmänna medel till
belopp af 200 kr. för småskollärarinnan i
församlingen Johanna Matilda Karlsson.
Vederbörande folkskoleinspektör anförde,
att då Litslena församlings skolråd vägrat
att entlediga bemälda lärarinna, hvilken icke
vore duglig att sköta sin skola, fann
inspektören sig förhindrad vitsorda ansökan
om lönetillskott af allmänna medel till hennes
aflönande. Som folkskoleinspektören icke
vitsordat riktigheten af de utaf skolrådet för
statsbidrags erhållande lämnade uppgifter,
fann länsstyrelsen det sökta statsbidraget
icke kunna beviljas.
Skolrådet klagade hos k. m:t, som den 7
dennes, »enär med hänsyn till hvad i målet
blifvit upplyst församlingen icke kan anses
vara berättigad att för ifrågavarande lärarinna
utbekomma det sökta statsbidraget», ej funnit
skäl att i länsstyrelsens öfverklagade
resolution göra ändring.
Tjänsteårsberäkning från
examensdagen. Folkskolläraren i Risinge
församling G. J.’ A. Sanderholm har hos
k. m:t anhållit, att han, utan hinder däraf
att han blifvit till sin innehafvande
lärarebefattning vald innan han aflagt fullständig
folkskollärareexamen, måtte förklaras vara
behörig delägare såväl i folkskollärarnes
pensionsinrättning som i folkskollärarnes
änke- och pupillkassa.
I afgifvet utlåtande har direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning anfört,
att af handlingarna inhämtades, att S., som
den 7 och 8 juni 1869 vid
folkskollärareseminariet i Linköping aflagt godkänd teoretisk
examen men lämnat seminariet utan att hafva
aflagt fullständig afgångsexamen, blifvit å
kyrkostämma med Eisinge församling den
25 februari 1872 vald till folkskollärare i
församlingen, och att, sedan k. m:t genom
beslut den 26 september 1873 medgifvit S. att,
utan undergående af förnyad teoretisk examen
vid seminariet, anmäla sig till praktisk
afgångs-pröfning, S. den 4 juni 1874 vid seminariet
aflagt godkändt praktiskt undervisningsprof;
och har direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning, då, med undantag af det
anmärkta förhållandet att S. icke aflagt
fullständig folkskollärareexamen, valet i öfrigt ägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
