Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
765
ett så stort öfverflöd på lärare, att icke
minsta svårighet yppades att få fullständigt
förslag äfven till tämligen oförmånliga
platser. Om anledningarna till den nu rådande
knappare tillgången på lärare har åtskilligt
talats och skrifvits, och olika utvägar ha
blifvit föreslagna för bristens af hjälpande.
En förordar upprättande af nya seminarier,
en annan inrättande af parallellkurser vid
några af de redan befintliga.
Dylika åtgärder skola måhända hjälpa för
en tid, men i längden komma de antagligen
att visa sig tämligen overksamma; ty i
samma mån våra mindre bemedlade
ynglingar lyckas få klart för sig, hvilka
framtidsutsikter i ekonomiskt hänseende
lärarebanan i verkligheten oftast erbjuder, skola
de sannolikt mera noga än hittills betänka
sig, innan de besluta sig för att välja
densamma. En duglig skomakare, skräddare,
snickare eller annan handtverkare kan
vanligen utan svårighet skaffa sig större årsinkomst
än en folkskollärare och detta med bra
mycket mindre hufvudbry. Likväl kostar
handt-verkarens daning för sitt yrke i regeln rakt
ingenting, under det den blifvande
skolläraren måste för sin utbildning påkosta sig,
lågt beräknadt, c:a 1,500 kr. Äro därtill
dessa penningar lånade, såsom mycket ofta
torde vara händelsen, så är den unge
lärarens ställning ingalunda afundsvärd. Under
åtminstone fem tjänsteår måste en
folkskollärare på landet nöja sig med en kontant
årslön af 620-640 kr. Nödgas han därtill för
amortering af en studieskuld om 1,500 kr.,
löpande med 4 % ränta, under de tio första
tjänsteåren utbetala 185 kr. om året, så
utgör återstoden af hans lön föga mera än en
statkarls årsinkomst. En ungkarl med
synnerligen blygsamma anspråk på lifvet kan
visserligen under dylika förhållanden taga
sig fram - åtminstone så framt han icke
har att erlägga några drygare
lifförsäkrings-premier -, men för en familj torde det
falla sig ganska svårt.
Till upplysning för unga lärare, hvilka
icke kunna förutsättas äga någon närmare
kännedom om hvad ett torftigt underhåll
af en familj på landet, bestående af man,
hustru och 5 minderåriga barn, årligen
kostar, meddelas här en uppgift däröfver,
grundad på egna noggranna anteckningar under
de fem åren 1893-97:
A. Födoämnen.
Rågmjöl 400 kg............. kr. 50
Hvetemjöl 125 » ............ » 27
Gryn 26 » ............ » 7
Kött 70 »............ » 42
Fläsk 65 )> ............ » 54
Sill 65 » ............ » 17
Smör 20 » ............ » 32
Ost 16 » ............ » 20
Ägg 10 tjog............ » 9
Fisk 27 kg............. » 11
Mjölk 1,043 liter............ » " 57
Kaffe 10 kg, ............ » 18
Socker 34 »........... » 21
Öfriga födoämnen: potatis,
kryddor m. m................ » 152 ^r 5^7
B. Klädespersedlar.
l vinteröfverrock hvart
femte år, pr år .................. kr. 9
l sommaröfverrock dito...... » 7
l vinterkappa dito...... » 8
l sommarkappa dito ...... kr. 6
l kostym årligen ..... .. ........ » 35
l klädning » .......... _____ » 18
Diverse billiga klädesplagg... » 24
Kläder till barnen (mest hem-
väfda) ........................... » 77
Hufvudbonader .......... _ ....... )> 19
Strumpor och andra ylleklä-
der ......... .. ........... _ ....... » 15
Skodon .................. .. ........ » 50
Liiinevaror och sängkläder... )> 16 kr> 284
C. Husgeråd och dess underhåll » 30
D. Tvål, såpa, fotogen, ljus m. ni. » 24
E. Öfriga utgifter.
Läkarevård och medicin. ...... kr. 12
Tidningar, böcker och skrif-
materiel ................... _____ » 23
Resor (till läraremöten m. m.) » 13
Lejd hjälp (vid tvättning
m. m.) ....................... ____ » 11
Skatter ......... . .................... » 65
Änke- och pupillkassa ......... » 23 ^r ^47
Summa kr. 1,002
Såsom synes, hafva utgifterna
öfverskridit 1,000 kr. om året, och detta ehuru den
största sparsamhet blifvit iakttagen samt
alla inköp skett kontant, hvarigenom varorna
naturligtvis blifvit billigare än om det
ruinerande kreditsystemet anlitats.
Hvad födoämnena beträffar, hvilka
kräfva de största utgifterna, är visserligen sant,
att en folkskollärarefamilj på landet i
allmänhet icke får anses ha råd att hålla sig
med så läckra och dyrbara saker som smör,
ost, ägg och fisk, åtminstone icke i
hvardagslag, men då befolkningen gärna vill
hos prästen och skolläraren finna en viss
grad af gästfrihet, torde den senare icke
alldeles kunna undvika detta lilla »slöseri»
med penningar. Genom att nöja sig med
3 liter skummad mjölk om dagen - hvarje
söndag likväl 2 liter oskummad - har man
lyckats få den af församlingen lämnade
kofodersersättningen (55 kr. 65 öre om året)
att i det närmaste räcka till mjölkpenningar.
Såsom man lätt finner, har kostnaden för
samtliga födoämnen uppgått till tjugo (20)
öre pr dag och person, och blott
undantagsvis lärer väl folkskollärarens på landet
inkomster medgifva större vällefnad. Att
»kalasa» upp 50 öre på dag och person,
såsom vissa skånska lärare tyckas önska,
och en massa landtbrukare och mycket
annat godt folk verkligen göra, bär sig icke
i längden för en skollärare. Grenom en
dylik »gödning» skulle han ju snart för fetmas
skull bli oförmögen till den intensiva
verksamhet, som vår jäktande tid kräfver af
folkskolläraren. Olle Cervus.
Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och skolvän ner!
Fås gratis och portofritt.
Dödsfall.
O. P. Andersson f. Efter
genomgången operation för en svårare
lefversjuk-doin afled den 17 dennes i sårfeber å
Serafimerlasarettet i Stockholm folkskolläraren
i Sura, Vstm., Oskar Fredrik Andersson.
Han var född 1861 i Finnerödja och tog
1882 folkskollärareexamen i Karlstao.
Samma år blef han ordinarie lärare i Sura. Han
var känd för plikttrohet och skicklighet i
utöfvandet af sitt kall.
E. 2VL Viständer f. Den 19
dennes afled i Tossene efter en längre tids
sjukdom folkskolläraren och organisten Edvard
Melek Vislander. Han var f ödd i Solberga 1864
och kunde redan 1882 aflägga organist- och
kyrkosångareexamen. Sedan han 1888 tagit
folkskollärareexamen, erhöll han samma år
anställning i Tossene. Under de 10 år, som
det vardt honom förunnadt att troget och
träget verka för folkupplysningen, tillvann
han sig allas aktning och tillgifvenhet,
liksom han som enskild person var mycket
vänsäll.
FRIA ORD.
Valen i S. A. F.
Herr Redaktör!
Gjord gärning har ingen återvändo, och
man skall i allmänhet icke tala om den snö,
som föll - i fjor, heter det helt kategoriskt.
Men har man någonting att lära af en gjord
gärning, så låt gå!
Den i viss mån energiskt bedrifna
valkampanjen är till ända. Så synnerligt blodigt
var icke detta slag, om ock dess resultat är
ett slag i ansiktet på alla rättrogna
norrlän-dingar - tack vare i första hand
norrlän-dingarne själfva. Vi syfta nu ingalunda på
»Norrländingar med urskillning». Ånej, en
svala gör ingen sommar. Utan vi syfta på
det egendomliga tillvägagångssättet vid valen
inom kretsarna - ett sätt, sona har sin rot
icke i bristande intresse för valen - ånej,
man intresserar sig vådligt mycket, fast
alldeles in i det absurda - utan i okunnighet
och själsfrånvaro, när det gäller. Man har
och tar icke reda på, hvem man skall välja
på. Och huru skulle man det, då man icke
läser Svensk Läraretidning, ja då man icke
skaffar sig detta, vi höllo på att säga, enda
för lärare och äfven för lärarinnor
nödvändiga uppfostringsmedel. Därför, huru många
röster hafva ej på grund af okunnighet
kastats bort på personer, som icke hafva utsikt
att bli centralstyrelseledamöter!
Man har kanske af vissa skäl kommit
öfverens om X. Denne föreslås också jämte
Y., X:s motståndare. Det är ju klart, att det
icke kan vara full enighet. Nå, den som nu
vet hvarför han röstar på X, ban röstar på
honom, men den som icke har en aning
därom, ja, ban, och i synnerhet hon, röstar också
på X, därför att kamraten gör det. Men i
de flesta fall röstar hon på Y, ty man ska’
ju vara själfständig.
Men det gifs också fall, då det visar sig,
att X och Y icke duga, utan man ska’ hafva
hrr -r och -p. Hvarför? Jo, dessa
herrar ska’ in och motverka - radikalism!
Norrländska intressen! Hvad är det mot den
heliga plikten att bekämpa radikalism! - Åjo,
i sanningens namn må framhållas, att
känslorna för hemortsintressen kunna flöda öfver
någon gång. Det gällde nämligen en gång
val af fem ledamöter i centralstyrelsen. En
valsedel befanns innehålla namn på fem -
norrländingar. Den kom från en, som »höll
styft på norrländingarne», som hon stolt
yttrade.
Hade emellertid alla norrländingar varit
vakna i år, förvisso hade vi med den
tacknämliga hjälp, vi haft landet rundt, kunnat
samla ihop några och sjuttio röster och
sålunda förskonats från nesan att se slaget
förloradt för kanske lång tid. - Man har sagt
tröstande: »en annan gång». Denna är alltid
en skälm. Och en annan gång är icke nästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
