Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
779
Liksom föregående åren utjämnas
beloppet till en rund summa, beroende
på det antal exemplar, som af
tidningarna rekvireras direkt under början af
denna månad.
Slutsiffran den 30 november detta
år är i det närmaste densamma som
i fjor, då den var 1,489 kr. 45 öre.
Medan sålunda det antal, som för
skolornas räkning rekvireras direkt, håller
sig vid ungefär samma siffra, har
denna gång bokhandelsupplagan stigit högst
väsentligt. År efter år synes
Jultomten förvärfva sig allt flera vänner bland
den publik, som i bokhandeln köper
sina jultidningar.
Svensk Läraretidnings
julpublikationer utgå också i år i sammanlagdt
30,000 ex. större upplaga än närmast
föregående år, och tryckningen af
Jultomten har i år tagit en tid af icke
mindre än sju veckor, trots att
öfver-tidsarbete dagligen förekommit.
Sättet för anskaffande af
undervisningsmateriel har föranledt en
anmärkning af årets statsrevisorer. I
afseende å användningen af det på åttonde
hufvudtiteln uppförda anslaget till inköp af
undervisningsmateriel hafva nämligen
statsrevisorerna ifrågasatt, huruvida icke vid
hithörande anskaffningar leveransen kunde
utbjudas till täflan i stället för att, som nu
äger rum, allt jämt kontraheras med samma
firma (P. A. Norstedt & söner). En del
af det, som sålunda beställts hos sagda
firma, har utförts å ett statens
etablissement för firmans räkning. Detta senare anse
revisorerna ha varit en något onödig omväg
Folkskollärareseminarierna. An
talet elever i fjärde klassen uppgår
innevarande termin vid lärareseminarierna till
sammanlagdt 187 och vid
lärarinneseminarierna till 116 eller tillsammans således
303. Med ungefär detta antal kommer alltså
rikets examinerade folkskollärarekår att vid
nästa vårtermins slut ökas.
Hela elevantalet vid rikets
folkskollärare-och lärarinneseminarier uppgår innevarande
läsår till 1,220 mot 1,203 under läsåret 1897
-98. Vid de sju lärareseminarierna finnas
nu 738 och vid de fem
lärarinneseminarierna 482 elever. Medeltalet elever vid de
manliga seminarierna uppgår således till 105
mot 96 vid de kvinnliga. Af
lärareseminarierna har Lunds högsta elevantalet eller
125, under det att Hernösands har lägsta
eller 89. Högsta elevantalet af
lärarinneseminarierna har Skara, där det är 113;
lägsta har Falun, där det är 72.
Luthers större katekes. Senaste
kyrkomöte beslöt som bekant att hos k. m:t
göra framställning om, att såsom
komplement till k. cirkuläret af 11 oktober 1878
måtte utfärdas ett cirkulär därom, att vid
den påbudna katekesförklaringens
användning såväl i folkskolan som framför allt vid
konfirmationsundervisningen Luthers större
katekes, så vidt ske kunde, måtte användas
soni läsebok.
Strängnäs domkapitel har afstyrkt
framställningen, enär Luthers större katekes
egentligen vore afsedd för lärare, och
genom densammas användande såsom läsebok
kunde bibelläsningen komma att lida intrång.
Lönereglering. Hakarps församling
har vid kyrkostämma reglerat lönerna för
lärarepersonalen i Huskvarna på följande
sätt (uppflyttning i högre lönegrad hvart
femte år):
folkskollärare: 1,200, 1,400 och 1,600 kr.;
folkskollärarinna: 1,000, 1,150 och 1,300 kr.;
småskollärarinna: 500, 550 och 600 kr.;
e. o. folkskollärare och folkskollärarinna:
1,000 kr.
Folkskollärare utnämd till
folkskoleinspektör. Skolrådet i Eskilstuna
har enhälligt utsett Öfverläraren därstädes
P. Aug. Pettersson till inspektör för stadens
folkskolor. Lönen är 2,000 kronor.
P. Aug. Pettersson är född i Hassle-Bösarp
i södra Skåne 1851, aflade
folkskollärareexamen i Lund 1871 och blef efter att under
några år hafva tjänstgjort som lärare i Åhus
år 1877 anställd vid Enkilstuna folkskolor.
I början af 18bO-talet aflade han
studentexamen och förordnades sedermera till förste
lärare.
Förkortad undervisningstid. K.
m:t har medgifvit, att den årliga
undervisningstiden i Lima mindre folkskola inom
Siljansnäs församling må under åren 1899
-1901 inskränkas till 30 veckor, utan att
församlingen går miste om densamma eljest
tillkommande lönetillskott; åliggande det
dock vederbörande lärare att under den del
af den stadgade undervisningstiden, då
skolan icke är i gång, enligt skolrådets
bestämmande meddela undervisning åt de i
skolåldern varande barn, hvilkas målsmän
sådant önska.
Ett tal för folkskollärarne höll
domhafvanden inom As och Gräsene,
Häradshöfdingen T. Odencrants, vid en
subskri-berad festmiddag i Ljung, Älfsb., den 28
sistl. november, hvilken fest firades i
anledning af att Gräsene härads nyinredda
tingshus sagda dag högtidligen invigts för
dess ändamål. Y id denna middag, i
hvilken omkring ett 50-tal af ortens mera
framstående män deltogo, utbragtes flere skålar,
såsom för konungen, ortens riksdagsman,
häradshöfdingen, nämden i ortens häradsrätt
m. fl. samt äfven för folkskollärarne.
Häradshöfdingen Odencrants yttrade härvid
ungefär följande:
Att folkskollärarens kall är maktpåliggande,
känna vi för visso alla. Jag har i egenskap
af ledamot af Borås skolråd varit i tillfälle
att på nära håll göra mig förtrogen med
folkskollärarnes uppgift och därvid funnit,
hvilket kolossalt arbete de hafva att utföra, ett
arbete, som tarfvar stor möda och mycket
tålamod. Att detta deras arbete för vårt folks
uppfostran och bildning har en djupgående
betydelse är ju alldeles tydligt. Jag föreslår
en skål för folkskollärarne!
För den sålunda utbragta skålen frambar
folkskolläraren A. T. Engstrand i Broddarp
ett tack.
I hvilken riktning bör en
revision af katekesen gå ? Denna fråga
diskuterades vid Halmstadstraktens
skol-förenings möte den 3 dennes. Inledare var
kyrkoherden i Gretinge, f. d.
seminarieadjunkten A. Lundskog, som framlade
följande resolutionsförslag:
Då den nuvarande katekesen icke tager
tillbörlig hänsyn till den heliga skrift, Luthers
lilla katekes och det etiska, och då den dess
utom lämnar åtskilligt öfrigt att önska med
afseende på innehållets anordning och
begränsning äfvensom framställningens
enkelhet, tydlighet och åskådlighet, så bör den
blifvande revisionen af densamma gå i den
riktningen, att dessa brister blifva afhjälpta,
på grund hvaraf och för att ifrågavarande
revision icke måtte blifva uppskjuten till en
obestämd framtid, sådana åtgärder böra
vidtagas, att förslag till reviderad katekes måtte
af därtill utsedde kommitterade utarbetas och
för nästa kyrkomöte framläggas.
Allmänt erkändes under den långa och
lifliga diskussionen, att den nuvarande
katekesen har flera brister, hvaremot
meningarna voro delade om revisionens riktning
och utsträckning.
Så önskade folkskolläraren J, N.
Vetterstrand en tillbakagång till bibelordet, så
att det egentliga undervisningsstoffet i
katekesen blefve bibelspråk och hänvisning
till bibliska exempel. Frågeformen borde
öfvergifvas.
För frågans närmare utredning tillsattes
en kommitté, som har att till nästa möte
inkomma ined förslag till uttalande.
Medlemmar i kommittén blefvo
kontraktsprosten J. Vallinder, kyrkoherden Lundskog,
folkskollärarne Vetterstrand oeh K. Y.
Palmer samt fru Augusta Haellström, alla i
Halmstad.
Om den befarade
folkskollärarebristen och dess orsaker öf-
verlades vid Allbo lärareförenings
vintermöte i Liatorp den l dennes. Mötet, som
var talrikt besökt, enade sig efter slutad
diskussion om följande af hr P. Borgh i
Lekaryd föreslagna uttalande:
Om folkskollärarebrist uppstår, hvilket ännu
icke är konstateradt, så beror densamma
hufvudsakligen på följande omständigheter:
1. Ingen annan svensk ämbets- eller
tjänstemannakår på samma bildningsgrad och med
samma vikt för samhället är så njuggt
aflö-nad som folkskollärarekåren; och då det på
vanliga praktiska lefnadsbanor går lätt nog
att utan större förkunskaper tillkämpa sig
ekonomiskt oberoende, är detta omöjligt
ensamt genom en folkskollärarelön.
2. Folkskollärareyrket är allt för
ansträngande och hälsopröfvande, ity att för stort
barnantal vanligen undervisas i för små och
otidsenliga lokaler.
3. Dessutom åtnjuter folkskollärareyrket
för litet socialt anseende och röner sällan
uppmuntran och erkännande från
myndigheternas och allmänhetens sida.
Huru bevara hvarje folkskolas
historia? var ett af de diskussionsämnen,
som vid Allbo lärareförenings möte den l
dennes stodo på programmet. Enhälligt
antogs en af folkskolläraren P. Borgh i
Lekaryd formulerad, så lydande resolution:
Hvarje folkskolas historia kan och bör
bevaras genom nedanstående åtgärder från
lärarnes sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
