Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
SVENSK LÄEARETIDMNÖ.
N:r 49
1. Han skaffar sig en stor s. k.
protokollsbok och antecknar däri samvetsgrant:
a) själfva skolans historia, stödd på
tillgängliga handlingar i pastorsarkivet o. s. v.
samt på uppgifter af trovärdiga personer
(hänvisning till källskrifterna göres alltid);
b) åtminstone närmast företrädande lärare
biograferas opartiskt, karakteristiskt och sant;
c) beskrifvas de ändringar af platsens
skolväsen, som ske under lärarens egen tjänstetid,
samt anmärkes på hvilket initiativ desamma
tillkommit ;
d) skildras skolstrider, intriger, interiörer
o. s. v. och redogöres för skolgången,
skol-tillsynen o. d. ;
e) angifvas medelst planritningar och
teckningar ändringar af skolhuset, trädgården,
uthusen o. s. v.
f) föres register med datering öfver köp af
ny materiel;
g) antecknas de hufvudsakliga svårigheter,
med hvilka läraren själf haft att kämpa, samt
meddelas praktiska råd åt efterträdaren o. s. v.,
o. s. v.
2. Läraren anskaffar och upphänger inom
glas och ram i skolsalen åtminstone närmast
företrädande lärarens porträtt i stort format
med anteckning inunder bilden af namn,
födelseår, examensår, till- och afträdesår samt
dödsår.
3. Anteckningsboken förvaras samvetsgrant
för att öfverlämnas till efterträdaren, men må
icke under författarens lifstid utan hans eget
medgifvande hållas tillgänglig för
allmänheten.
Efterspel till skoldebatten i Sä-
ter. Den i n:r 44 af denna tidning
refererade skoldebatten i Säter tyckes hafva
upprört det lilla samhället särdeles djupt.
Läraren Chronvall inbjöd till ett möte,
därvid han i ett föredrag bemötte de under
kyrkostämman gjorda angreppen mot
skolan, hvarefter ett par frågor, sorn därtill
anslöto sig, blefvo diskuterade. Ingen af
oppositionsmännen hade antagit inbjudningen
till mötet, utan de närvarande, till ett 30-tal
uppgående mötesdeltagarne, de flesta
tillhörande samhällets mera framstående
personer, voro eniga i att beklaga angreppen.
En for skolan varmt intresserad person
skaffade genom frivilliga bidrag på kort tid den
behöfliga summan - och det ett par
gånger. Sedan beloppet öfverlämnats till
skolrådets ordförande, utlystes den 27 november
ny stämma, då enhälligt beslöts, att
fortsättningsskola äfven nästa år skall
anordnas.
En annan följd af sagda skoldebatt var
ett föräldramöte, hvarvid diskuterades
frågan: »Har folkskolan uteslutande varit till
nytta för vårt land?»
Brukspatron Lagergren ansåg sig kunna
obetingadt svara ja på denna fråga och
framställde åtskilliga bevis härför. Med honom
instämde
borgmästaren Anderstedt, som ej kunde
förstå, att personer funnes som uttala sig i
motsatt riktning. Han framhöll det oriktiga i
att yrka på öfverdrifven sparsamhet, då det
gäller folkundervisningen.
Hr Pettersson vände sig särskildt mot den
beskyllningen, att folkskolan skulle alstra
högfärd hos det uppväxande släktet, så att
flickorna kläda sig i hatt och ingen vill tjäna
som bonddräng. Kläder sig ungdomen bättre
nu än förr, så beror det af landets
ekonomiska välstånd. Det kan väl vara sant, att
jordbrukaren kan ha svårt att få arbetare,
men detta har sin grund i konkurrensen
mellan jordbruket och industrien, hvilken senare
kan betala bättre. Folkskolan har nog
bidragit mycket till arbetarens duglighet, men
att hon är s^kuld till att så stor arbetskraft
drages från jordbruket, är ett orimligt
påstående.
Mjölnaren Sundman ansåg skolan verka
mera godt äri man förstode att uppfatta och
uppskatta och
fabrikör Dikman betonade, att folkskolan,
som meddelar undervisning till det
ojämförligt största antalet af vårt folk, också
nödvändigt måste gagna mer än någon annan
undervisningsanstalt. I andra länder med
mindre civilisation såge man, att det
materiella välståndet stiger med ökad
folkupplysning.
Fabrikör Sätterström önskade att framföra
sitt tack till kyrkoherden Alin för det han
ville befrämja folkundervisningen.
Som svar på frågan antogs följande
uttalande: »Mötet anser enhälligt, att
folkskolan i allmänhet varit till stort gagn för
vårt land.»
Åkerbrukskolonien Hall. Från
trycket har utkommit en af styrelsen för
föreningen till minne af konung Oskar I
och drottning Josefina afgifven berättelse vid
allmänna årssammankomsten den 29
november detta år.
Vid förvaltningsårets början utgjorde
elevantalet vid kolonien 175, det högsta antal,
som samtidigt må vårdas vid kolonien. Under
året afgingo till dem beredda
tjänsteanställningar 44 och l afled. Som 30 tillkommo,
utgjorde sålunda elevantalet vid årets slut
160. Då medeltalet elever, som under
föregående femårsperiod lämnat kolonien,
varit 30, hafva alltså 1897-98 de utskrifna
varit ovanligt många, hvadan äfven en del
inträdessökande gossar kunnat fortare få
plats vid kolonien.
Elevernas medelålder utgjorde vid årets
början 15,37 och vid dess slut 15,06. De
intagnes medelålder vid ankomsten till
kolonien 12,14 och de utskrifnes 17,84 år.
Af de nykomna tillhörde 12 Stockholms
stad, 3 Uppsala län och 2 Stockholms,
Södermanlands, Jönköpings, Västmanlands och
Kopparbergs, l Östergötlands,, Blekinge,
Göteborgs, Värmlands och Gäfleborgs. Af de
afgående tillhörde 15 Stockholms stad, 5
Södermanlands, Göteborgs och Gäfleborgs län,
3 Stockholms och Värmlands, 2
Östergötlands, Örebro och Kopparbergs samt l
Uppsala, Malmöhus och Västmanlands län.
Från koloniens grundläggning i januari
1876 hafva 662 gossar mottagits och 502
afgått. Af de intagna voro från
Stockholms stad 267 eller 40,3 X, från öfriga
städer 262 eller 39,6 % och från
landsbygden 133 eller 20,1 %.
De nyintagna eleverna hafva till största
delen varit beträdda med olofliga tillgrepp
upprepade gånger - 27 af de 30 nyintagna.
18 hade dömts att i allmän
uppfostringsanstalt insättas.
Af de utskrifna blefvo 17 drängar vid
jordbruk, 8 handtverkare i stad, 6
ladugårdsdrängar och 4 handtverkare å landet.
De från början af koloniens verksamhet
till senaste förvaltningsårets slut utskrifna
eleverna voro 444. Af dessa blefvo 176
drängar vid jordbruk, 84 handtverkare i stad,
ladugårds- och trädgårdsdrängar 66,
handtverkare å landet 35. 81 % hafva uppfört
sig tillfredsställande, 12,9 % blifvit lagförda
för brott eller dömts till tvångsarbete och
5,5 % uppfört sig mindre tillfredsställande.
Elevernas uppförande har i allmänhet
varit godt.
Hälsotillståndet var synnerligen
tillfredsställande. Hädanefter skall
läkareundersökning äga rum en gång om året.
Kostnaderna för uppfostringsanstalten
utgjorde 63,372 kronor eller om värdet af
elevernas arbeten m. m. afräknas, 55,164
kronor. På hvarje elev utgör detta årligen
336 kronor. Högsta siffran kommer på
1876 med 453 och lägsta på 1893 med 295
kronor.
En donation å 100 kronor har den 5
augusti tillfallit föreningen. . Till en
kapellbyggnadsfond ha influtit 2,504 kronor, och
anses 13,000 kronor ytterligare erforderliga,
hvadan styrelsen inbjuder till teckning af
bidrag för detta ändamål.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till klockare- och
organistbefattningen i Träne, Krist.: 1) folkskolläraren
S. G. Rignell därstädes, 2) hr Blennow i
Ham-menhög, 3) H. Åstrand i Höxeröd. (22
sökande.)
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Sala landsförsamling: A. E.
Larsson i Guldsmedshyttan (enhälligt).
- Till folkskollärare i Åryd, Blek.: J.
Lindstedt i Motala.
- Till folkskollärare i Ljusdal, Gflb.: Per
Holmgren.
- Till vik. klockare och organist i
Ljusdal, Gflb.: E. S. Medelberg.
- Till vik. lärare vid Sandbacka folkskola,
Högbo, Gflb.: H. Colléen i Sala
landsförsamling. (16 sökande.)
- Till vik. lärare vid Toltorps folkskola,
Ö. Vingåker-, Södm.: O. Davidsson i Orlunda.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola
i Njurunda, Vnrl.: Jenny ^stman i Stode.
Guldbröllop firades den 26 november af
75:årige folkskolläraren och organisten P. G.
A. Dahlgren i Nerkes Bo och hans maka.
- 19 sökande hafva anmält sig till lediga
folkskollärare- och klockaretjänsten i Gudhems
pastorat.
- Ett nytt skolhus invigdes den 25
november i Lofsdalen, Linsell, Jmtl., med tal af
komminister E. Modin.
- Ett understöd om 50 kr. till hvardera har
k. m:t beviljat förra lärarinnorna Maria K. E.
Sjöblom i Karlskrona och Kristina T.
Söderlund i Göteborg.
- Till undervisning i slöjd vid den blifvande
folkhögskolan i Norrbotten invid finska
gränsen har styrelsen för Lars Hiertas minne
anslagit ett belopp af 2,000 kronor.
- För uppförande af en småskolebyggnad har
Vätö församling i Stockholms län fått k. m:t
tillåtelse att upptaga ett lån å 4,000 kronor
att återgäldas under 8 år.
- Pensionen höjdes från 60 till 100 kr. åt
f. d. småskollärarinnan Emma Almqvist i
Båstad af nyligen hållen kyrkostämma. Hon
hade. af gått, innan pensionsanstalten för
småskolans lärare inrättades.
- För undervisning i militäröfningar har k. m:t
medgifvit att under läsåret 1898-99 som
arvoden må utgå vid folkskollärareseminariet i
Lund 250 kr., i Göteborg 225 samt i
Linköping, Växjö och Karlstad 200 kr.
- Fröken Hulda Lundins slöjdkurs för
utbildande af handarbetslärarinnor afslöts för
höstterminen i går i Klara folkskola. I kursen
hafva deltagit 42 elever. Nästa kurs börjar,
enligt annons i dagens nummer, den 6
nästkommande februari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
