Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
834
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
Som vanligt hafva i sammanhang
med utnämningarna åtskilliga
inspektionsdistrikt undergått förändring. De
mest anmärkningsvärda äro följande:
Uppsala stift: Rektor Lundgrens distrikt
har delats på d:r Laurell och rektor
Bergendal. Den sistnämde har tillika fått en
del af d:r Laurclls hittillsvarande område.
Linköpings stift: På grund af lektor
Beckmans afgång utan att annan inspektör
förordnats inom stiftet har en helt och
hållet ny indelning af inspektionsdistrikten ägt
rum - så fullständigt ny, att t. ex.
kyrkoherden Sundell icke har kvar ett enda af
sina hittillsvarande kontrakt.
Göteborgs stift: Eektor Leidesdorff k
var-stannar som inspektör endast i nordligaste
Bohuslän. Återstoden af hans område
äfvensom Göteborgs stad har tilldelats
komministern Cervin, under det
seminarieadjunkten Hultqvist fått den del af stiftet,
som tillhör Älfsborgs län.
Hernösands stift: Äfven här hafva
delvis stora förändringar vidtagits. Hr Kjellin
behåller som hittills Härjedalen och
Jämtland ; hr Nordlander har tilldelats Medelpad,
hr Bucht liksom förut trakten kring
Hernösand, hr Nordell återstoden af
Västernorrlands län, hr Holmvall större delen af
Västerbottens län, hr Frykholm liksom förut
ett kontrakt i södra Lappmarken, hr Ohlson
har fått hufvudsakligen samma distrikt som
förut innehades af adjunkten Nordlander,
d. v. s. från Piteå och Luleå upp till norska
gränsen, samt hr Grape liksom förut från
Haparanda upp till norska gränsen.
Inom öfriga åtta stift äro
förändringarna i distrikten få eller inga. Det
enda, som förtjänar antecknas, är, att
rektor Arcadius behåller blott det ena
af sina kontrakt och lämnar det andra
till hr Franzén, som sålunda får hela
Växjö stift utom Allbo kontrakt.
*.
En fråga, som osökt tränger sig på en,
då man genomläser
inspektörsförteckningen, är denna: huru skall under
närmast följande sex år undervisningen
vid Uppsala folkskollärareseminarium
upprätthållas? Medan vid öfriga
seminarier blott en eller högst två lärare
förordnats till folkskoleinspektörer och
detta i regeln i helt små distrikt, hafva
icke mindre än tre af de fem
ordinarie hufvudlararne vid Uppsala
folkskollärareseminarium förordnats till
inspektörer för nästa sexårsperiod, och hvar
och en af dem har ett ganska stort
område. Att lärareutbildningen härpå
kommer att blifva lidande, ligger i
öppen dag, och det vill förefalla oss, som
om med god vilja en för
folkundervisningen i det hela bättre anordning
skulle kunnat komma till stånd,
#
Såsom förut meddelats skola vi i
närmast kommande nummer af
tidningen börja införa porträtt af så vidt
möjligt samtliga inspektörerna -
såväl de nu förordnade som de afgående.
I sammanhang härmed meddela vi
korta biografiska uppgifter till porträt-
ten. Det hela blir sålunda en
illustrerad matrikel öfver rikets
folkskoleinspektörer.
Agrar-pedagogikens målsmän
hafva under det nu snart
tilländagångna året med en ifver, som vore en
bättre sak värd, fullföljt det befrielsekrig
mot »folkskoletyranniet», som de redan
under föregående år inledde eller, rättare
sagdt, återupptogo.
För mången, som på afstånd åskådat
de förnyade stormlöpningarna, kunna
dessa förefalla skäligen ofarliga, ty trots
allt smällande och skramlande gå skotten
alltid på sidan om sitt mål, och de
väldigt menade huggen träffa regelbundet
i vädret. Men så oskadligt som den
sakligt pröfvande fackmannen kan tycka
torde det myckna fäktandet emellertid
icke vara. Hvad som framkallat
attackerna är nämligen i grunden icke
någon pedagogisk öfvertygelse, efter
hvilken man vill se vårt skolväsende
omgestaltadt, utan det är i främsta
rummet ett ekonomiskt klassintresse, för
hvilket folkskolan förmenas stå i väggn
och för hvars tillgodoseende hon
därför önskas trängd tillbaka. Hvad det
här gäller är icke att öfvertyga
fackmännen, i hvilket fall skäl och bevis
skulle vara oumbärliga, utan endast att
för allmänheten utpeka folkskolan
såsom den sannskyldiga orsaken till
hvarjehanda tryckande olägenheter, för
hvilket ändamål påståenden anses kunna
göra tillfyllest, blott de upprepas nog
ihärdigt samt i tillräckligen starka ord
och med fullt tvärsäker ton.
Det är för de antydda ekonomiska
klassintressena, som agrarpedagogiken
drager i härnad, och det är på den
utomstående allmänhetens obekantskap
med de verkliga förhållandena, som
denna moderna riktning bygger sitt
hopp om seger. Den är alltså
ingalunda så planlös och obetänksam, som
man vid en pröfning af dess
underhaltiga och osammanhängande
argumentation lätt skulle kunna föreställa
sig. Härtill kommer dessutom, att den
på gammalt kändt manér söker fiska
i grumligt vatten genom att i sina
reaktionära satser och yrkanden inblanda
ett och annat, som är riktigt och
förståndigt, hvaraf den vinsten påräknas,
att de, som gilla detta senare, på samma
gång skola hålla till godo äfven med
det myckna oriktiga och oförståndiga,
hvari de fåtaliga sanningskornen
blifvit så att säga insmugglade.
Svenska folkskolans vänner hafva
sålunda all anledning att icke släppa
hrr agrarpedagoger ur sikte. Svensk
Läraretidning ämnar därför äfven
under det kommande året hålla
lärarekåren underkunnig om deras manövrer
samt vid behof underkasta deras
framställningar till allmänhetens förvillande
den belysning, som de i hvarje fall
anses tarfva.
Ett styf bar n
är nog folkskolan ännu inför åtskilliga
samhällsklasser inom en stor del af
våra samhällen. Visserligen låter det så
ofantligt vackert, då samhällets
framstående personer vid skolafslutningar,
kyrkostämmor, läraremöten eller andra
offentliga tillfällen utbreda sig öfver
och lofprisa folkskolans gagnande
verksamhet samt framhålla vikten af, att
d-en på allt sätt omhuldas, men då det
gäller att i handling gifva henne den
framskjutna ställning, som de med sina
fagra ord tillskrifvit henne, då - har
minnet fått ålderdomskrämpor och
folkskolan får hålla sig på–––-sin plats.
En illustration till folkskolan är
styfbarnet anföres i Nerikes Allehanda med
anledning af, att Örebro
stadsfullmäktige den 21 dennes beslutat att i
Oskarsparken vid Stortorget uppföra en
byggnad för stadens högre flickskola men
för två år sedan nekat folkskolan en
byggnadstomt alldeles intill vid sidan
af torget. N. A. säger härom:
Vi erinra, att det ej är länge sedan
stadsfullmäktige vägrade upplåta södra hörntomten
af Stortorget och Trädgårdsgatan till
folkskole-hus, ehuru ett äldre skolhus ligger tätt invid
och skolrådet framhöll bekvämligheten af att
för det påtänkta nya skolhuset på nämda,
ännu osålda Stortorgstomt samt för de äldre
skolhusen vid Trädgårdsgatan och Kungsgatan
erhålla gemensam skolplan, gemensamma
gymnastiklokaler, badrum m. m. Men då gick
det ej an att använda en så framstående plats
som en tomt vid Stortorget för folkskolans
räkning, man ville ej höra barnstoj o. s. v.
Nu fruktar man ej längre för barnstojet och
upplåter flickskoletomt alldeles invid, i själfva
parken.
Det är som synes hos stadsfullmäktige
skillnad på flickor och flickor. Folkskolebarnen
visades långt ut på väster, där de få ett
skolhus för sig.
Då frågan om tomt för folkskolan
var före för två år sedan, gjorde enligt
samrna tidning stadsfullmäktiges
ordförande följande inlägg i diskussionen:
Det vore ingen fördel för folkskolans barn
att vänja sig vid en elegans, som de sedan
måste vänja sig af med. De borde vänjas
vid ordning och snygghet, men något palats
borde de ej få. Ett skolhus bör ej ligga vid
allmänna rörelsen. Han hade stort intresse
för folkskolan, men detta förslag skulle skada
folkskoleundervisningen.
Det märkliga är, att då det nu gällde
ett skolhus för bättre mans barn, hade
ordföranden icke ett ord att säga om
läget »vid allmänna rörelsen».
Folkskollärarelöner i 25
svenska städer.
Stadsfullmäktige i Göteborg hafva
utan diskussion bifallit det i n:r 48
återgifna löneförslaget af
folkskolestyrelsen, hvarigenom högsta lärarelönen blir
2,100 kr. och högsta lärarirmelönen
1,450 kr. Därmed framträder ännu*
starkare än förut hufvudstadslärarnes
och lärarinnornas ogynnsamma
löneförhållanden.
I nedannämda tabell äro
minimilö-lönerna tör ordinarie folkskollärare an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
