Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (888.) 4 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
8VEN8.K LÄRARETIDNING
derkastelsekrafvet är det högsta krafvet,
där är ock blind underkastelse den högsta
pliktuppfyllelsen, själfva idealet.
På samma sätt med det som skulle
in-öfvas: mekanisk öfning bit för bit i
fastslagen systematisk ordning, med begripande
eller utan begripande, med lust eller med
olust (»Barn ha just godt af o. s, v.»),
ända tills handgreppsmässig färdighet var
vunnen.
Det var en lätt och simpel sak att
undervisa efter sådana principer. Korporalen
var den duktigaste läraren.
Men så kom det ett omslag i lifs- och
samhällsuppfattningen. I stället för absolut
auktoritet och blind underkastelse sattes
tillägnelse, öfvertygelse och själ f bestämmelse
såsom det högsta.
Därmed var det gamla uppfostrings- och
undervisningssystemet helt och hållet vändt
upp och ned - i princip.
Den nya uppfattningens konsekvens blir
nämligen den, att den enskilde måste
uppfostras och uppläras att tillägna sig
sanningen, att bilda sig själf en tro och en
öfvertygelse och att bestämma sitt eget
handlingssätt, så att han kan blifva i stånd att
underordna sig gudomlig ock mänsklig lag
och sed af fri vilja, icke blindt.
Undervisningsstoff, lärogång,
framställningssätt, inöfningsmetod - vid allt detta
måste man nu lägga an på att utveckla
personligheten. Man måste på det
omsorgs-fullaste taga hänsyn till hvad barnet kan
uppfatta och tillägna sig, ja hvad det kan
intressera sig för och finna sin glädje i, ty
endast i sådant finner man användbar
drifkraft för det intensiva arbete, som för
utvecklingen är oumbärligt. Det är
visserligen en tämligen utbredd tro, att det nya
undervisningssättet skulle kräfva litet eller
intet arbete af barnen. Men detta är ett
stort missförstånd och därtill ett mycket
farligt - liksom äfven det, att den nya
uppfostringsprincipen icke skulle kräfva godt
uppförande. I båda afseenden a är krafvet
skarpare än förr. Men synpunkten och
grundvalen är en helt annan.
Där det nedärfda undervisningssystemet
ställer sig i vägen för det nya
uppfostrings-krafvet (och så gör det ofta), där måste
detta system uppgifvas eller omdanas.
Det nämda omslaget i lifs- och
samhällsuppfattningen, hvilket nu gör sig
gällande i hela vårt lif, är icke längre nytt,
men dess konsekvenser för undervisningen
äro ännu icke på långt när genomförda.
Det gamla systemet har för länge sedan
förlorat sitt grundfäste, men det har hållit
sig kvar med en otrolig seghet. Ännu den
dag som i dag är finnes mycket däraf i
vår skolpraxis. Ja, månne man icke i |
själfva verket kan säga, att det fortfarande j
är härskande, trots alla modifikationer? j
Mycken förvirring har detta åstadkommit, j
mycken missuppfattning, många förtviflade
försök att gjuta nytt vin på gamla flaskor,
att sätta nya klutar på det gamla klädet,
mycket förfuskande af både det gamla och
det nya, mycken slapphet där det dock hade
tarfvats långt mera arbete från barnens sida
än någonsin förut. Dock – den sega
konservatismen har väl haft sina goda sidor,
den ock; i alla händelser vill’jag icke nu
närmare inlåta mig på det kapitlet.
Så mycket må emellertid slås fast, att
då man nu måste så att säga dag för
dag-arbeta på att reformera undervisningssättct,
så är egentliga orsaken härtill den, att detta
undervisningssätt icke står i samklang med
den nu rådande, allt genomträngande
grundåskådningen af det mänskliga lifvet och
det mänskliga samhället samt af hvarje
enskild människas förhållande därtill, med
andra ord däruti, att det ännu ej med
full konsekvens lägger an på att
uppfostra personligheter. Och det bör man
hafva klart för sig, att då man
konsekvent bekämpar det nya och vidhåller det
gamla, då är det ett rotlöst träd, som man
söker sätta stöttor under, samt att det icke
blir och icke kan blifva fred och rö, för
än detta har gifvit rum för sådant sorn har
lefvande rot i lifvet - det lif som nu är.
Men gärna skall det medgifvas, att
mycket som hetes vara nytt är rotlöst, äfven
det. Därför måste man ock pröfva innan
man dömer.
En sak är det, som är gemensam för
allt det nya, som verkligen är äkta: det gör
lindervisningen arbetsammare för läraren,
ofta mycket arbetsammare. Ty detta att
taga ständig hänsyn till undervisningsstoffets
natur och till barnets natur samt att rätta
allt sitt görande och låtande därefter, det
är verkligen arbetsamt.
Men detta är omöjligt, säga somliga;
de komma ingen vart, om de icke få ta
saken på det gamla rakliniga maneret, säga
de.
Ä . nej, omöjligt är det lyckligtvis icke,
men nog kräfver det hos läraren godt
omdöme, god vilja och seg ihärdighet, kort
sagdt just de egenskaper, som vi vilja f
ram-älska hos våra barn. Korporalen räcker
icke längre till. Tänk blott på alla de
öfver-vägaaden och val, som man nu har att göra!
Förr hade man icke alls något val (man
skulle bara hafva försökt!), men nu måste
man väga och välja hvarenda timme. Nej,
korporalen förslår icke längre; nu är det
lärareduglighet, som är af nöden, mycken
lärareduglighet, lärarepersonlighet.
Krafvet är stort, men så ha vi också
något att sträfva och arbeta för. I det
afseendet lida vi sannerligen ingen brist.
Så långt den norske skolmannen.
Äfven i vårt land lefva vi nu under
en brytningstid mellan det gamla och
det nya åskådningssättet. Äfven hos
oss börjar det medvetandet omsider
tränga sig fram inom de breda lagren,
att de stora pedagogiska grundsatserna
icke äro till blott för att lefva på
papperet, utan att en genomgripande inre
omdaning är af nöden, som förvandlar
den gamla plugg- och dressyrskolan
till en verklig uppfostringsskola.
Många tecken tyda på, att frågan om
en sådan inre reformation allt mer
kominer att tilldraga sig den allmänna
uppmärksamheten. Men samma tecken
visa därjämte, att föreställningarna om
denna reformations väsende och
riktning ännu på många håll äro
synnerligen dunkla och själfmotsägande.
Under sådana omständigheter torde den
norske pedagogens tankeväckande
nyårsbetraktelse vara ett ord för dagen.
Folkskollärarinnelöner i 25
svenska städer.
Förra numret innehöll en uppgift å
folkskollärarelöner i 25 svenska städer,
ordnade med hänsyn till
maximilönernas storlek.
I nedanstående tabell äro
minimilönerna för ordinarie folks kollar ar innor
angifna äfvensom de maximilöner, till
hvilka hvarje lärarinna kan komina
efter 10 ä 15 års oförvitlig tjänstgöring.
Beloppen äro angifna sådana de, enligt
meddelanden till denna tidning, utgå
från innevarande års början. Städerna
äro här ordnade liksom i förra numret,
d. v. s. ined hänsyn till
maximilönernas storlek, enär nämda lönebelopp är
det som i regeln utgår den längsta
tiden. Där maximilönerna äro lika
stora, har minimilönen fått blifva den
bestämmande i fråga om ordningen.
Till jämförelse medtagas ett par
landsbygdsförsamlingar, i hvilka
lönereglering genomförts efter enahanda
grunder som i städerna.
Tabellen får i fråga om
folkskollärarinnornas löner följande utseende:
kr.
Helsingborg __
_____ 1,200-1,650
Kristianstad .. .......
_____ 1,200-1,600
Ystad ___ ..... ___
... ____ 1,025-1 587
Malmö -_ .......... __
_____ 1,200-1,500
Göteborg _____
_____ 1,200-1,450
Borås __. .. ...... .. .
.... ..... 1,100-1,400
Gäfle ___________
___ ... 1,100-1,400
Norrköping __ ____
_____ 1,100-1,400
Halmstad _______
_____ 1,000-1,400
Lund .- ..... _______
... ...... 1,000-1,400
Stockholm ________
_____ 1,100-1,300
Falun ____________
_____ 1,100-1,300
Uppsala __________
.. ..... - 1,100-1,300
Huskvarna ________
. ..... .. 1,000-1,300
Lan d s krona ––––––
_____ 1,000-1,300
Örebro _______ ..... ...
... ...... 1,000-1,300
Hernösand . - ..... _.
_____ 1,000-1,266,67
Östersund ________
...... .. 1,000-1,266,67
Västerås __________
_____ 1,055-1,255
Eskilstuna ________
.. ..... .. 1,050-1,250
Nyköping __________
_____ 1,050-1,250
Köping _________ .....
_____ 950-1,250
Arboga _________ .....
_____ 925-1,225
Jönköping ....... ___
.. ...... .. 1,000-1,200
Kalmar _____ ..... ...
_____ 1,000-1,200
Sundsvall ________
_____ 1,000-1,200
Nvfors, Södm. ____
.. ..... .. 1,000-1,200
Hyllie, Mim. ______
_____ 900-1,200
Anmärkas bör, att för ett mindretal
lärarinnor i Stockholm finnes en högre
honnörsgrad, nämligen å 1,400-1,600
kronor. Flertalet lärarinnor kan
emellertid ej komma upp till högre lön än
1,300 kronor, hvadan här liksom i fråga
om folkskollärarelöner hufvudstaden i
stort sedt intager lire rummet. I 10
andra städer kunna nämligen alla
folkskollärarinnor komma upp till 1,400 ä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
