Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (888.) 4 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:r 1
SVENSK LÄRARETIDNING.
- Minnesgåfvor utdelades vid examina före
julhelgen till folkskollärarne P. O. Löfgren i
Kärråker, V. Eurén i Hörken, A. Carlén i
Stjärnfors, E. Pettersson i Dalkarlsbo, J. L.
Johansson i Odensvi, J. A Hellqvist i
Matteröd, Krist.; folkskollärarinnorna Matilda
Zeidlitz i Hjuljärn, Hanna Jönsson i Hörken;
lärarinnan vid mindre folkskolan i Bromö
Hildur Sjögren samt småskollärarinnorna
Maria Kellgren i Lohärad, Hanna Nilsson i
Sällsjö, Hanna Krantz och Frida Krantz i
Vallentuna samt Agnes Ifvarsson i Vaplan, Jmtl.
- Solna skolhus i Hagaparken, uppfördt i
somras för en kostnad af cirka 30,000
kronor, står färdigt att mottaga skolbarnen. Det
är beläget i den vackra furudungen till höger
innanför Karl Johans port på mark, som
konungen till en areal af två tunnland upplåtit
åt församlingen. Planteringsland, gräsmattor
och lekplaner komma att omgifva den i
italiensk villastil af sten uppförda
skolhusbyggnaden. Denna innehåller tre större skolsalar
och en mindre utom bostadslägenheter åt
lärare och lärarinna.
- Södermanlands lärarekårs sjukhjälpsförening
hade den 29 december årsmöte i Nyköping.
Afgående styrelseledamöterna, P. hrr Lagerblad i
i Tumba, C. Person i Malmköping, A. V.
Hallqvist i Katrineholm och Otto Bejbom i
Strängnäs, återvaldes, och nyvald blef E.
Östergren i Södertälje (efter P. Sörlin, som
afsagt sig). Kassan hade i följd af stor
sjuklighet under året nedgått från 616 kr. 70 öre
till 435 kr. 58 öre, Sjukhjälp hade utdelats
till 9 medlemmar med 579 kr. Medlemsantalet var
vid årets slut 74. Nästa års
utdebitering bestämdes till 10 kr. för ledamot i
högsta och 5 kr. för medlem i lägsta klassen.
Man beslöt att genom cirkulär söka
åstadkomma allmännare tillslutning af
småskolornas lärarepersonal till sjukhjälpsföreningen.
- Skolväsendet är en byggnad, sades det vid
det af folkskoleinspektören J. A. Thunberg
sammankallade mötet i Vansbro den 16 och
17 december. Småskolan är grunden,
folkskolan väggarne, den fortsatta undervisningen
är taket med eller utan torn och prydnader.
Det vore dåraktigt att beräkna kostnaden så
illa, att man ej hade råd att lägga på tak.
Då finge man bo i takdropp - det klander
och den ringaktning, som skolan ådroge sig
genom att försumma barnen under öfvergångs-åldern.
Billigaste taket gåfve § 5 mom. 2 af
folkskolestadgan anvisning på. Tak måste
finnas, men församlingarna ha frihet att pruta
på dess höjd. Öfre Dalarnes s. k.
repetitionskurser är en af omständigheterna skapad
skolform, som kan sägas vara en tillämpning af
§ 5 mom. 2. De borde omhuldas och
utvecklas till lagstadgade fortsättningsskolor men
framför allt skonas från minimiläsare. I dessa
tankar af inledaren af frågan om
repetitionskurserna, hr P. Skoglund i Myrbacka,
instämde flera talare under den lifliga diskussionen.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Centralstyrelsens årsmöte
tog sin början sistlidna gårdag. Närvarande
voro centralstyrelsens samtliga ordinarie
ledamöter, nämligen E. Hammarlund, J. G.
Söderberg, J. J. Dalström, Fridtjuv Berg,
Alfr. Dalin, Joh:s Johansson, J. Franzén,
fröken Hulda Lundin samt den nyvalde
centralstyrelseledamoten Alex. Jonsson,
hvilken sistnämde af ordföranden hälsades
välkommen.
Vid det konstituerande sammanträdet valdes enhälligt
till centralstyrelsens sekreterare hr Alex. Jonsson.
På grund af afsägelse uppskötos öfriga val till en följande
dag.
Icke mindre än sju kommittéer tillsattes,
och äro dessa nu som bäst sysselsatta med
att förberedelsevis utreda de viktigaste af
programmets punkter.
Sammanträdet torde komma att pågå hela
denna vecka.
Lärareveteraner.
4.
En åttioåring torde med allt skäl kunna
försvara sin plats i detta galleri. Det
är »Mäster Hansson» i Södra Villie af
Malmöhus län, hvilken nu om fredag fyller
sitt 80:e år.
Född 1819 i Sandby är Jöns Hansson
en bland de skollärare, som hade att bryta
upp den nya mark, som 1844 års skolstadga
utvisade. Sin examen tog han i Lund 1845
med till och med för den tiden ovanligt
höga vitsord. Efter att någon tid hafva
tjänstgjort i Värpinge invid Lund sökte
han och erhöll 1849 anställning vid Magnus
Hallenborgs skola i Södra Villie, där han
arbetade i 28 år - till den 1 oktober 1877,
då han afgick som pensionär. Flertalet af
de äldre och i församlingen bofasta hafva
varit hans lärjungar, hvarigenom den ofvan
nämda titeln blifvit personlig.
En ihärdig verksamhet och ovanlig
arbetsförmåga har han visat ända in i ålderns
dagar. Sedan han afgått från folkskolan, har
han handhaft flera kommunala uppdrag.
Skolundervisning har under hela århundradet
varit föremål för hans egen eller
familjemedlemmars verksamhet. I början af
århundradet var hans fader kringgångs-lärare,
och äger H. nu tvänne söner, som arbeta
i skolans tjänst. Den ene af dessa är
Sveriges allmänna folkskollärareförenings
länsombud i Kristianstads län,
folkskolläraren Joh. Magn. Hansson å Lärkesholm.
Kulturhistoriens ställning,
sådan den borde vara vid
historieundervisningen i våra skolor,
var ämnet för ett föredrag af adjunkten d:r
Aron Rydfors vid Humanistiska förbundets
senaste sammanträde härstädes.
Föreläsaren definierade först begreppen
politisk historia och kulturhistoria och
visade därpå, hurusom den förra alltid suttit
dominerande i högsätet vid den historiska
undervisningen. Det är nämligen först vår
tid som börjat gifva kulturhistorien en
vetenskaplig form. Så har det varit äfven i
skolan, ehuru redan Comenius insett
ensidigheten i ett dylikt åskådningssätt.
Vår tid hade fått öppna ögon för
kulturhistoriens betydelse, som allmänt erkännes.
Skolan har i en del kulturstater följt
vetenskapen och uti dessa länders skolordningar
ingår kulturhistorien som ett väsentligt
element i historieundervisningen. I vårt land
hade skolordningen i detta fall ingenting att
säga, och dessutom vore vår kulturhistoria
föga bearbetad.
Emellertid förspörjes ett varmt intresse
för kulturhistorien. Det beror af en ny
riktning inom pedagogiken: sträfvandet efter
vetenskaplighet i pedagogiken med
koncentration och fördjupning i vetenskapens föremål
i motsats till ett ytligt mångvetande.
Kulturhistorien tilltalar vår tid genom ett
humanitärt-demokratiskt stoff, som tror sig
kunna uppnå vissa praktiskt-politiska och
sociala motiv. Då all tendens vore skadlig,
behöfdes kulturhistorien, enär den politiska
historien gåfve en vrångbild af
utvecklingens gång. Kulturhistorien, den allmänna
historiens exeges och kommentarie, skulle
ge individualitet och lif åt historien.
Kulturhistorien har till uppgift icke blott
att bidraga till fördjupande uti den politiska
historiens rätta uppfattande utan också
särskildt framhäfva sådana moment af
utvecklingen, hvilka vid första påseendet ej synas
äga något sammanhang med statshistorien,
men hvilka icke desto mindre vid
grundligare betraktande kanske befinnas vara på
det mest intima sätt med densamma
förbundna.
Den historiska undervisningens mål vore
att förklara verkligheten i samtidens såväl
offentliga som privata lif; nu gåfve man
dock faktiskt endast en smal remsa i stället
för utvecklingens hela bredd.
Den politiska historien måste gå före -
den är den fasta ramen för skildringen af
hela utvecklingen; alltså kan ej den politiska
historien skjutas åt sidan. Då det å andra
sidan ej vore möjligt att vinna någon
ökning i timtalet till historiens förmån i våra
skolor, så ville föreläsaren angifva, huru
man under nuvarande förhållanden skulle
kunna se kulturhistorien till godo i skolan.
Målet skulle enligt föreläsarens åsikt kunna
vinnas:
1) genom bortkastande af en del mindre
värdefullt gods och genom att i krigs historien
inskränka sig till angifvandet af den
hufvudsakliga gången och oftast endast sjelfva
resultatet; bragden vore nämligen medel ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
