Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (889.) 11 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
.SVENSK LÄRAEETIDN1N&
19
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor,
inhämta kännedom om deras tillstånd och
behof, vaka öfver, att gällande författningar
rörande folkskoleväsendet efterlefvas, samt
söka främja folkskoleväsendets utveckling.
2. Inom hvarje till inspektionsområdet
hörande skoldistrikt bör han tillse, att där
finnas tillräckliga lärarekrafter och tjänliga
skolrum samt erforderlig
undervisningsmateriel, att distrikt med flera skolor indelas
i lämpliga skolområden, att de flyttande
skolornas områden delas i lämpliga
skolro-tar samt att förhållandet mellan småskolor,
folkskolor samt olika slag af
fortsättningsskolor riktigt ordnas.
3. Vid besöken i skolorna bör han taga
noggrann kännedom om anordningen af
skolan och läroplanen, undervisningen och
ord-Dingen, vården om barnens seder,
sundhets-förhällan den och allt, som i öfrigt angår
skolväsendet, samt med undantag af det fall,
som i § 2 mom. 2 här’ nedan omförmäles,
gifva lärare och lärarinnor nödiga råd och
anvisningar i dessa hänseenden.
4. När han anser det ändamålsenligt,
äger han att till närvaro vid besöken kalla
lärare och lärarinnor från närgränsande
skolor för rådplägning angående frågor, som
röra undervisningen, ordningen och tukten
i skolorna, samt till af hörande af
undervis-ningsprof af lärare och lärarinnor, som han
därom anmodar.
1. Anmärkas brister i distriktets
skolväsende vare sig i dess anordning i det hela
eller i de särskilda skolorna, skall
inspektören därom samt om de ändringar och
förbättringar, som anses nödiga, dels gifva
skolrådet eller dess ordförande äfvensom
med undantag af det fall, som i närmast
följande mom. omnämnes, vederbörande
lärare och lärarinnor muntligt meddelande,
dels ock, där så finnes behöfligt, inom tre
månader efter inspektionsförrättningen
tillsända skolrådet skriftlig promemoria i
ämnet. Där rättelse icke sker i de af
inspektören sålunda anmärkta förhållanden, bör
han, då så nödigt pröfvas, därom göra
anmälan hos vederbörande domkapitel.
2. I skoldistrikt, i hvilket, enligt § 8
niom. 4 i förnyade nådiga stadgan angående
folkundervisningen i riket den 10 december
1897, särskild folkskoleinspektör eller
öfverlärare är anställd, och som, enligt för
ho-noin utfärdad och vederbörligen fastställd
instruktion, har att öfvervaka och leda
undervisningen och ordningen i distriktets
skolor, vände sig statens folkskoleinspektör med
sina anmärkningar rörande såväl
undervisningen och ordningen i skolan sona
bristerna uti anordningen af distriktets
folkskoleväsende, äfvensom med sina råd och
anvisningar till de anmärkta bristernas
af-hjälpande antingen, såsom i mom. l sägs,
till skolrådet (skolstyrelsen) eller dess
ordförande eller ock till folkskoleinspektören
eller Öfverläraren i distriktet.
§ 3.
1. I afseende på de berättelser om
skolväsendet, som af skolråden årligen afgifvas
för att insändas till ecklesiastikdepartemen-
tet, har inspektören att ställa sig till
efterrättelse hvad därom är föreskrifvet.
2. Skolrådens ansökningar hos k. m:ts
befallningshafvande om bidrag af
statsmedel till bestridande af kostnaderna för
folkskoleväsendet inom skoldistrikten skall
inspektören granska, och åligger det honom
därvid tillse, alt föreskrifna uppgifter blifva
lämnade samt att, örn anledning ej finnes
till anmärkning, vitsorda uppgifternas
riktighet.
3. Då nytt folkskolehus skall uppföras,
bör inspektören afgifva yttrande såväl
öfver skolhusets läge som ock öfver de
särskilda lokalernas och lekplatsens lämplighet
för sitt ändamål.
§ 4. ’
Inspektören skall om sin verksamhet
afgifva berättelse dels i korthet efter hvarje
af de fem första årens förlopp till
domkapitlet, innehållande uppgift om såväl de
skoldistrikt och de skolor i dessa, i hvilka
han under året anställt inspektion, som de
dagar, när inspektionen förrättats, samt om
det hufvudsakliga af hvad han därvid
funnit att anmärka, dels utförligare och i ett
sammanhang efter sex år till
ecklesiastikdepartementet. Denna sistnämda berättelse
skall med särskild hänsyn till skolväsendets
utveckling under inspektionsperioden
innehålla redogörelse rörande:
1. Anstalter för folkundervisningen och
deras anordning enligt gällande reglementen.
2. Läroämnen, lärokurser och läsordning.
3. Lärotider.
4. Lärjungar, deras intagning, skolgång,
flyttning och afgång.
5. Lärare, undervisning, ordning och
tukt samt skolförhör.
6. Undervisningsmateriel och
skolbibliotek.
7. Anteckningsböcker.
8. Lärorum, skolmöbler och
skolträdgårdar.
9. Tillsyn.
10. Kostnader för skolväsendet.
1. Det åligger inspektör att ordna sina
resor inom inspektionsområdet på
ändamålsenligt sätt och därvid särskildt iakttaga, att
de ej kornma att medföra högre kostnader
än erforderligt är; börande för den skull så
många skolor som möjligt under hvarje resa
besökas.
2. Inspektören äger att för sina
inspektionsförrättningar åtnjuta resekostnads- och
traktamentsersättning enligt fjärde klassen
i gällande resereglemente. Denna ersättning
äfvensom det arvode af statsmedel, hvilket
inspektör tillägges, må inspektören, sedan
af honom afgifven räkning undergått
behörig granskning, uppbära å det landtränteri,
som i hans förordnande angifves. Arvodet
utbetalas med hälften i juni månad och
andra hälften i december månad.
Hvilket vederbörande till underdånig
efterrättelse länder. Stockholms slott den 9
december 1898.
OSCAR.
NILS CLAESON.
Erfarenheter och
förväntningar på skolorganisationens
område.
Vid det sammanträde, som
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening under torra veckan
höll, lämnades bland annat följande
öfversikt af det förflutna årets
företeelser på skolorganisationens område
samt af de uppgifter, som med hänsyn
härtill under den närmaste tiden
föreligga den svenska folkskollärarekåren:
Det gångna året har visat, att den sedan
lång tid tillbaka på föreningens program
stående frågan om folkskolans plats i vårt
skolsystem fortfarande är en fråga för dagen,
som folkskolans vänner hafva allt skäl att
fortfarande följa med oaflåtlig
uppmärksamhet. Hvarje gång en läroverksreform
kommer på tal, brukar från reaktionärt håll det
förslaget framkomma, att vid sidan af
folkskolan och allmänna läroverket skulle
upprättas ett nytt slags undervisningsanstalt,
som väsentligen skulle blifva en för de mera
bemedlades barn afsedd parallellskola till den
egentliga folkskolan. Vid 1898 års riksdag
tog sig denna gamla tanke ett nytt uttryck
i form af förslag om upprättande af ett s. k.
försöksläroverk, som skulle förbereda sina
lärjungar till afläggande af en »allmänt
medborgerlig examen». Lyckligtvis blef detta
förslag med stort flertal förkastadt af andra
kammaren, som i stället antog ett af
statsutskottet förordadt uttalande, hvari bland
annat framhölls, att en lösning af den
folkskolans ställning nära berörande frågan om
första läroverksklassens indragning skulle »ur
flera, ofta angifna synpunkter vara önskvärd»,
och det fattades föga \ att detta uttalande
blifvit godkändt äfven af första kammaren.
Härigenom blef klart, icke allenast att andra
kammaren vidhöll sin förutvarande
uppfattning i läroverksfrågan, utan ock att denna
uppfattning vunnit ökad terräng äfven inom
medkamniaren.
Det efter riksdagen försiggångna ombytet
af ecklesiastikminister och de uttalanden i
frågan, som den nye ecklesiastikministern
låtit komma till allmänhetens kännedom,
hafva visat, att regeringen ämnar taga
initiativ i denna riktning, och att skolväsendets
högste chef numera icke utan vidare afvisar
såsom oberättigadt det i samband med första
läroverksklassens indragning stående
spörsmålet om folkskolan såsom bottenskola, utan
inser och erkänner, att detta spörsmål är
betydelsefullt. Vid förberedelserna till den
blifvande läroverkspropositionen torde ock
komma att visa sig, att en reform i den
af andra kammaren yrkade riktningen redan
af ekonomiska skäl svårligen låter sig
genomföra utan i samband med första
läroverksklassens och de s. k. småläroverkens
indragning. Det blir emellertid först 1900 års
riksdag, som kan få denna proposition sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
