Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (889.) 11 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
23
och för de pedagogiska erfarenheter, han
därunder samlat. Efter föredragets slut utförde
en kvartett af folkskollärare ett par sånger
och därpå tackade skolrådets ordförande å
egna, skolrådets, föräldrars och barns vägnar
läraren för en sällspordt nitisk, skicklig,
plikttrogen och framgångsrik lifsgärning och bad
honom medtaga generationers välsignelser
såsom minne från den skola han nu lämnade.
En skolrådsledamot tackade äfvenledes i ett
högstämdt tal.
- Om höjda statsbidrag ti/l folkhögskolorna
har framställning gjorts hos k. m:t med
anledning af sjunde svenska folkhögskolemötets
i Göteborg fattade beslut. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län har uti infordradt yttrande
uttalat, att folkhögskolemötets ombud först
bort vända sig till landstingen och enskilda.
Men då länsstyrelsen gärna unnar
folkhögskolorna allt det understöd och all den
uppmuntran, som en hvar af dem må förtjäna,
har länsstyrelsen intet att invända däremot,
att möjlighet beredes till höjning af
folkhögskolornas statsbidrag, såvida åtgärd anses
böra för sådant ändamål vidtagas, innan man
genom inhämtande af landstingens och andra
vederbörandes yttrande förvissat sig om, att
bidrag verkligen kunna komma att utgå till
förhöjda belopp.
- En öfverraskning af angenärnste slag
bereddes nyårsdagen folkskolläraren J. H.
Karlen och småskollärarinnan fru Inga Nilsson i
Mossebo. Med anledning däraf, att den förre
den dagen kunde fira sitt 25 årsjubileum som
lärare i församlingen och att den senare
ännu något längre tjänstgjort därstädes, hade
församlingsbor och f. d. lärjungar genom
sammanskott anskaffat värdefulla gåfvor, hvilka
i Mossebo kyrka efter gudstjänstens slut
genom kyrkoherden Hellberg öfverlämnades till
jubilarne. Härvid framhöll kyrkoherden det
i vår tid alltmer framträdande behofvet af
samförstånd mellan olika folkklasser och
mellan personer med olika verksamhetsfält samt
af förmågan att uppskatta annat slag af
arbete än det man själf hade att utföra.
Såsom ett glädjande vittnesbörd om att i
Mossebo dylik uppskattningsförmåga förefinnes
betraktade talaren de hedersskänker han fått det
angenäma uppdraget att till församlingens
afhållne lärare och lärarinna öfverlämna.
Dessa utgjordes af en större kaffeservis med
bricka utaf nysilfver jämte teskedar af äkta
silfver och ett präktigt salsur till läraren och
till lärarinnan en kaffeservis, likaledes af
nysilfver och bricka af nickel.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Centralstyrelsens årsmöte
pågick från tisdagen i förra veckan till
och med lördagen och afslöts först kl.
8 e. m. sistnämda dag. Omkring 60
olika ärenden behandlades. En
sammanträngd redogörelse för de viktigaste
vid sammanträdet behandlade ärendena
lämnas här nedan. Till ett och annat
skola vi återkomma utförligare
framdeles. |
a) Allmänna ärenden. \
Skolorganisationsfrågor. l
i
Centralstyrelsen beslöt i afseende härå:
1) att under innevarande år med samma
uppmärksamhet som under de föregående
beakta och motverka alla sådana inflytelser,
som kunna ställa sig hindrande i vägen för
folkskolans utveckling till en för alla
samhällsklasser gemensam barndomsskola samt i
öfverensstämmelse härmed bekämpa de gång
på gång uppdykande förslag, hvilka hafva till
syfte att vid sidan af folkskolan och det
nuvarande allmänna läroverket få till stånd ett
nytt slags undervisningsanstalt, som
väsentligen skulle blifva en för medelklassens barn
afsedd parallellskola till den egentliga
folkskolan ;
2) att motarbeta de pågående reaktionära
sträfvanden, hvilka afse att inskränka
folkskolekursen från 6 till 5 eller 4 år eller att
beröfva folkskolan något eller några af de
bildningsmedel, hon för sin uppfostrande
verksamhet behöfver;
3) att i motsats härtill verka för det målet,
att vårt folks barn i allt vidsträcktare
omfattning måtte komma i åtnjutande af den
intellektuella och moraliska vård, som
folkskolan har till ändamål att gifva och som det
är samhällets skyldighet att tillförsäkra hvar
och en af sina blifvande medborgare;
4) att främja de sträfvanden, hvilka afse
beredande af tillfälle till fortsatt praktisk
undervisning på den i folkskolan lagda
grunden genom upprättande af olika slags
Öfverbyggnader på den egentliga folkskolan:
fort-sättningsskolor, högre f olkskoleaf delningar,
högre folkskolor, yrkesskolor o. d, ;
5) att främja beredandet af särskildt för
ändamålet afpassad undervisning åt sådana
barn, som efter omsorgsfull sakkunnig
pröfning befinnas vara i intellektuellt afseende
så bristfälligt utrustade, att de ej med fördel
kunna undervisas tillsammans med normalt
begåfvade; samt
6) att verka för anordnande af lämplig
uppfostran åt sedligt försummade och
vanartade barn.
Beträffande motiveringen för de 4 första
punkterna i detta beslut hänvisas till
artikeln under »För dagen».
En begynnelsekurs i tyska språket
vid våra seminarier står fortfarande som ett
ouppnådt önskemål. Det senast förflutna
året synes icke hafva fört oss närmare detta
mål. A andra sidan hafva tilldragelserna
under detta år lämnat nya bevis för det
pedagogiska värde, som kännedomen just
om tyska språket äger, i det icke blott de
förnämsta af nyare engelska, amerikanska
och franska pedagogiska arbeten
öfverflyttats till tyska språket, utan äfven den för
kort tid sedan startade »Zeitschrift fur
aus-ländisches Unterrichtswesen» lämnat
ganska fullständiga och intressanta redogörelser
för skolväsendet i alla icke tyska länder.
Centralstyrelsen beslöt därför att
fortfarande fästa uppmärksamheten på den stora
betydelsen af att så många lärare som
möjligt själfva förskaffa sig nödig insikt i tyska
språket, samt på det önskvärda uti att man
vid valet af ämnen för de särskilda
fortbildningskurserna tager hänsyn till
lärarekårens behof af en kurs i nämda
Den pedagogiska litteraturen.
Centralstyrelsen tillsatte vid sitt
årssam-manträde 1897 en litteraturkommitté med
uppdrag att ombesörja utgifvandet af
pedagogisk litteratur. Kommittén hade till 1898
års tidningstaxa anmält till prenumeration
»Pedagogiska skrifter, utgifna af Sveriges
allmänna folkskollärareförenings
litteratur-kommitté*. Skrifterna utgåfvos från Lund
till ett pris af 3 kr. 30 öre pr år för
postprenumeranter och 4 kr. 75 Öre för
subskri-benter. De fyra arbeten, som höra till
årgången 1898, äro:
Undersökning af barnets föreställningskrets
såsom den första undervisningens naturenliga
grundval af Berthold Hartmann.
Frågans formulering vid undervisningen ur
psykologisk, logisk och språklig synpunkt af
d:r B. J. Bergqvist.
Filantropinismen, en skolreform i slutet af
förra århundradet af fil. kand. B. Sjövall.
Askådningspsykologi med tillämpning på
uppfostran af E. Martig.
De tre förstnämda äro utkomna, och det
fjärde utkommer inom kort.
Kommittén erhöll förnyadt uppdrag, och
till ledamöter af kommittén återvaldes
centralstyrelseledamoten J. Franzén i Lund
(ordförande), lektor B. J. Bergqvist i Lund
samt folkskollärarne M. Nelander i
Norrköping, N. O. Bruce i Åkarp och C. L.
Lohmander i Helsingborg.
Till revisorer att granska
litteraturkommitténs räkenskaper för 1897 och 1898
valdes folkskollärarne Nils Lundahl i Lund
och Julius Hammarlund i Malmö.
Enär antalet prenumeranter under år 1898
icke uppgått till det beräknade
minimiantalet, beslöt centralstyrelsen utfärda
inbjudning till bildande inom föreningen af ett
särskildt sällskap för utgifvande af
pedagogisk litteratur.
Lärarebibliotek.
En af J. Franzén utarbetad förteckning
öfver pedagogisk litteratur, afsedd att tjäna
till ledning vid* upprättande af
lärarebibliotek, kommer att under året utgifvas såsom
ett särskildt häfte af årsskriften samt
tillställas föreningens ledamöter. Manuskriptet
förelåg i det närmaste färdigt.
Lättare tillfälle; för iärarekåren att genom resor
lära känna vårt land.
Genom de under senaste tiden framkomna
förslagen om zontariff har denna fråga
delvis inträdt i ett nytt skede, och därför
beslöts att afvakta utgången af dessa förslags
behandling samt sålunda göra ärendet
hvilande.
Rättstafningsref ormen.
Centralstyrelsen beslöt göra sig
underrättad, om och på hvad sätt andra allmänna
föreningar, som hafva en reform af
rättstaf-ningen på sitt program, kunde vara villiga
att för åstadkommande af ett gemensamt
uppträdande samverka med S. A. F. såsom
folkskollärarekårens representant.
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Enligt till centralstyrelsen ingångna
protokoll har frågan om trädgårdsskötseln i
folkskolan under det gångna året blifvit
behandlad af 193 kretsföreningar.
Af dessa hafva 154 ansett, att
trädgårdsskötseln bör erhålla en mera framskjuten
plats bland folkskolans läroämnen, än hvad
den hittills haft, hvarvid dock 32 gjort det
tillägget, att ingen ytterligare lagstiftning
vore behöflig. 25 kretsar hafva däremot
ansett, att trädgårdsskötseln icke bör erhålla
en mera framskjuten plats i folkskolan än
hittills, och 14 hafva lämnat obestämda
svar.
Angående hvilka åtgärder, som borde
vidtagas för att främja trädgårdsskötseln i
folkskolan hafva meningarna varit mera delade.
133 kretsar anse, att församlingarna borde
anskaffa och underhålla ett tillräckligt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
