Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (889.) 11 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
25
En höjning af grundlönen vore med de nu |
stegrade prisen på alla förnödenhetsartiklar i
en fråga, som med det snaraste trängde sig
i förgrunden.
Ett par kretsar hade yrkat, att
kofodersfrågan skulle under året utsändas till
allmän behandling. Centralstyrelsen ansåg
emellertid, att därmed ej något nämnvärdt
skulle vinnas. Kofodersfrågan borde -
därest icke riksdag och regering
dessförinnan enade sig om en lösning - lämpligast
lösas i sammanhang med frågan om en ny
och fullständig lönereglering. Man kunde
t. ex. tänka sig, att kofodret borttoges och
att minimilönen sattes till åtminstone 800
kr. samt att härtill fogades två, helst tre
ålderstillägg. Men då med upptagandet af
denna fråga borde anstå åtminstone ännu
ett år, beslöts att låta såväl kofodersfrågan
som ock frågan om ny lönereglering hvila.
Pensionsfrågan.
Införandet af ett andra ålderstillägg har
haft till följd, att pensionen för hädanefter
afgående lärare blir högre, likaså
änkepensionen. Äldre pensionerade lärare hafva
begärt att likaledes få sina pensioner höjda.
I den mån dessa önskningsmål vore
möjliga att realiseras, borde de från föreningens
sida understödjas. Likaledes borde man
söka förverkliga det gamla önskemålet att
få de små änkepensionerna på 80 till 100
kr. höjda i enlighet med förslag från
änke-och pupillkassans revisorer.
Det andra ålderstillägget hade visserligen
medfört, att mmm-delaktighetsbeloppet i
folkskollärarnes pensionsinrättning blifvit
höjdt från 700 till 800 kr., men
maxinii-delaktighetsbeloppet vore fortfarande
detsamma som år 1867 eller 1,000 kronor. En
höjning af detta belopp vore en nödvändig
konsekvens af riksdagens fjorårsbeslut, och
uttalade sig centralstyrelsen för en dylik
höjning, så att stadslärarnes pension kunde
komma att stå i bättre proportion till lönen
än hvad nu är fallet.
Lärarnes rättsliga ställning.
Centralstyrelsen beslöt att ännu en gång
fästa uppmärksamheten på vikten af att i
skolreglementena inryckas bestämmelser
därom, att lärarepersonalen tillförsäkras rätt att
utan hinder af tjänstgöring fullgöra sina
medborgerliga skyldigheter.
Likaledes ville centralstyrelsen ånyo fästa
lärarekårens uppmärksamhet på den
möjlighet, som genom § 24 i nya
folkskolestadgan blifvit beredd småskolans lärarepersonal
att erhålla fastare anställning, så att
lärarekåren, söker få in bestämmelser härom i
reglementena och i sammanhang härmed
bestämmelser om lönebidrag vid sjukdomsfall,
såsom redan nu på en del ställen är
genomfördt.
Stadgan för organister och klockare.
Allbokretsen hade uti en till
centralstyrelsen ingifven motion yrkat, att de
föråldrade och otidsenliga bestämmelserna
angående organister och klockare borde ändras.
Särskildt fäste kretsen uppmärksamheten
därpå, att de nuvarande bestämmelserna »icke
kunna synas stå tillsammans med den vär-
dighet och det sociala anseende, innehafvare
af förenade folkskollärare- och
klockaretjänster böra såsom folkuppfostrare intaga i
samhället».
Centralstyrelsen beslöt att uppdraga åt en
kommitté att inkomma med förslag om hvad
som från föreningens sida kan och bör i
saken åtgöras. Till ledamöter i kommittén
valdes kontraktsprosten, riksdagsmannen A.
T. Pettersson i Österhaninge,
folkskolläraren, klockaren och organisten i
Västerhaninge Gust. A. Vesterut samt
folkskolläraren, klockaren och organisten i Danderyd
K. A. Thörnborg - alltså representanter
för såväl kyrka som skola samt från båda
de stift, soni ligga närmast hufvudstaden.
}>) Speciella föreningsärenden.
Förändring af arbetssättet inom Sveriges
allmänna folkskollärareforening.
Med anledning af motion från Gräfle,
Hille och Valbo krctsföreniDgar om
förändring af föreningens arbetssätt i den
riktning, att vissa funktioner, som nu
tillkomma kretsföreningarna och centralstyrelsen,
öfverflyttades till ombudsmötet, hade
centralstyrelsen utsändt detta ärende till
kretsarnas pröfning och därvid till besvarande
uppställt följande frågor:
1. Anser kretsen, att en förändring af
arbetssättet inom Sveriges allmänna
folkskollärareforening i den riktning motionen
angifver vore önskvärd’?
2. Vill kretsen uppdraga åt
centralstyrelsen att utarbeta detaljeradt förslag till sådan
förändring ?
Af de inkomna protokollsutdragen
framgår, att ärendet blifvit behandladt af 198
kretsföreningar.
Centralstyrelsens förslå fråga har af 16
kretsföreningar besvarats jakande, under det
148 uttalat sig mot den ifrågasatta
förändringen. Af dessa senare ha 120 med nej
besvarat nämda fråga och 28 förklarat sig
anse, att en förändring af arbetssättet i
motionens syfte icke för närvarande vore
önskvärd. 28 kretsföreningar, af hvilka 15
uttalat sin anslutning till E. Hammarlunds
inom centralstyrelsen afgifna reservation,
hafva framhållit som sin mening, att ärendet
borde göras hvilande till framtida behandling.
Återstående 6 kretsföreningar ha lämnat
frågan obesvarad eller beslutat att icke göra
något uttalande i ämnet. Af de
kretsföreningar, som funnit den föreslagna
förändringen önskvärd eller ansett, att ärendet
borde framdeles återupptagas, ha 6 förordat
ärendets förberedande behandling vid S. A.
F:so ombudsmöte.
Å centralstyrelsens andra fråga har jakande
svar afgifvits af 16 kretsföreningar (af dessa
ha 14 på liknande sätt besvarat första frågan).
Öfriga kretsföreningar hafva antingen med
nej besvarat frågan eller ock ej upptagit
densamma till pröfning.
Några kretsföreningar ha vid ärendets
behandling gjort från ofvan anförda delvis
afvikande uttalanden:
Askerakretsen anser ärendet »vardt beaktande
och grundlig utredning samt uppdrager åt
centralstyrelsen att låta verkställa sådan och
därefter utarbeta förslag till nödig
stadge-föräiidring, hvarvid först bestämdt och
tydligt fixeras, huruvida kretsarna ensamt böra
vara beslutande, ombudsmötet endast
råd-! gifvande och centralstyrelsen verkställande
myndighet, eller örn den beslutande makten
på ett passande sätt bör fördelas mellan
kretsarna ( = allmän omröstning), ombuds-
mötet (= föreningens hvarje, hvartannat eller
hvart tredje år sammanträdande riks- eller
landsmöte) och centralstyrelsen (= föreningens
centrala representation eller regering)».
Falköpingskretsen »bemyndigar
centralstyrelsen att, om den så finner lämpligt, vidtaga
några mindre förändringar i afseende på
arbetssättet inom föreningen».
Östbokrcfsen »vill uppdraga åt
centralstyrelsen att afgifva förslag till sådana
stadgeförändringar, som berättiga ombudsmötet att
i vissa noggrant bestämda undantagsfall
afgöra en fråga eller tillsätta en kommitté för
en viktig frågas afgörande».
Helsingborgskretsen uttalar som sin mening,
att representantmöten i den af motionärerna
angifna riktningen böra komma till stånd.
För att dessa möten må blifva i ekonomiskt
afseende mindre betungande, finner kretsen
det lämpligt, att landet indelades i t. ex. 6
distrikt rned hvar sitt ombudsmöte, soni
skulle sammanträda hvarje år, utom då
»riks-ombudsmöte» ägde rum. Distriktmötena
skulle äga »att. å kretsarnas vägnar förrätta
valen, besluta i administrativa angelägenheter
samt ge samladt uttryck för kretsarnas mening
i sådana öfriga ärenden, som till dessa
ombudsmöten hänskjutits el]er där väckts vid
föregående möten». »Riksombudsmöten» borde
hållas hvart femte år. Kretsen anser
därjämte, att »centralstyrelsen bör som hittills
vara sista instansen i alla ärenden, som ej
gälla styrelsen eller revisionen».
Eksjökretsen anser, att »ombudsmötet bör
utvecklas till en mera rådgifvande och
förberedande institution för ärenden, som skola
blifva föremål för allmän behandling», aamt
uppdrager åt centralstyrelsen att utarbeta
förslag till sådan förändring af stadgarna.
På grund af kretsföreningarnas uttalanden
beslöt centralstyrelsen förklara förslaget i
fråga hafva förfallit.
Röstberäkningen inom föreningen.
Detta ärende, som vid förra årsmötet
gjordes hvilande i afvaktan på andra
stad-geändringsförslag, och i hvilket motion
nyligen inkommit från Sydöstra
Värmlands-kretsen, skall under året utsändas till
behandling af kretsföreningarna.
Stadgarnas bestämmelse angående sekreterare,
I enlighet med senaste ombudsmötets
beslut kommer detta ärende att i år utsändas
till kretsarnas afgörande.
Föreninjens länsombud.
Ombudens berättelser genomgingos, och
däri framställda förslag togos under
ompröf-ning af centralstyrelsen. På grund af
af-sägelser utsagos nya länsombud för
Östergötlands, Blekinge och Jämtlands län samt
för Dalsland, Helsingland och norra delen
af Kalmar län.
Sången vid föreningens möten.
Instämmande i senaste ombudsmötets
uttalande beslpt centralstyrelsen:
1) att i årsskriften för år 1899 intaga en
erinran om sångens betydelse vid större och
mindre läraremöten;
2) att anhålla hos styrelsen för Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag, att, enär det
blifvit centralstyrelsen meddeladt, att den
af Svensk Läraretidning förut utgifna
Järare-sångboken är utgången, nämda styre..!se .ville
låta trycka en ny sångbok att på sätt
bolagsstyrelsen finner lämj ligt tillhandahållas
lärarekåren ;
3) att la a förslaget" öm tillsättande af en
sång- och musikkommitté inom. föreningen
förfalla men att i öfrigt göra frågan om sångens
befrämjande inom föreningen hvilande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
