Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (889.) 11 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SVENSK LÄRAEETIDNINa
N:r 2
Resestipendier.
Af tidningen Jultomtens ägare, Svensk
Läraretidningens Förlagsaktiebolag, har for
innevarande år till centralstyrelsens
förfogande ställts ett belopp af J,300 kr. att
användas till resestipendier för lärare och
lärarinnor. Inbjudning angående detta
stipendium skulle utfärdas, och återfinnes
inbjudningen längre fram i dagens nummer.
Stipendiaternas berättelser.
De reseberättelser, som inkommit från de
lärare och lärarinnor, hvilka i fjor blifvit
delaktiga af Jultomtens resestipendium, skulle
öfverlämnas till Johrs Johansson, som hade
att genomgå berättelserna samt därom afgifva
redogörelse inför centralstyrelsen.
En pedagogisk småskrift
skall utgifvas under innevarande år och
gratis tillställas föreningens samtliga
medlemmar. Innehållet torde komma att
utgöras af en längre reseberättelse, afgifven
af en af Jultomtens stipendiater.
Understöd för sjuka småskollärarinnor.
De 320 kronor, hvilka af Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag ställts till
centralstyrelsens förfogande af jultidningen
Tummelitens försäljningsmedel, skola liksom förra
året användas på det sätt, att fyra lika stora
understöd utdelas ät vid småskolor eller
mindre folkskolor anställda sjukliga
lärarinnor, hvilka enligt senast inkomna
medlemsförteckning tillhöra Sveriges allmänna
folkskollärareförening samt önska att under
innevarande års sommar för återvinnande af sin
hälsa besöka någon kurort, och hvilka icke
utan erhållande af sådant understöd skulle
vara i tillfälle att använda dylik kur.
Inbjudning angående sökande af dylikt
understöd offentliggöres i ett af de närmast följande
numren.
Ansvarsfrihet för 1897 års centralstyrelse.
Revisorernas hemställan härom hade
behandlats af 202 kretsar och af dem alla
blifvit beviljad.
Arvodena
till sekreterare och kassaförvaltare under
1898 skulle enligt de flesta kretsarnas
beslut utgå med 600 kronor för den förre och
100 kronor för den senare.
För 1899 beslöts föreslå arvoden med
samma belopp som för 1898.
Föreningens förhållande tili andra institutioner.
Föreningens representant i styrelsen för
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag
af-gaf berättelse om sin verksamhet under det
gångna året. Till representant i nämda
styrelse omvaldes Fridtjuv Berg.
Samverkan med grannlandens allmänna
lärareföreningar har fortfarande ägt rum.
Det korresponderande ombudet afgaf en längre
rapport om förhållandena under det gångna
året, särskildt i Norges och Danmarks
lärareföreningar. Till korresponderande ombud
återvaldes Fridtjuv Berg.
Valen.
Till ordförande för 1899 omvaldes Emil
Hammarlund i Stockholm, till vice ord-
förande J. G. Söderberg i Lidköping och
till kassaförvaltare J. J. Dalström i
Stockholm, hvarjämte, såsom redan i förra numret
meddelades, Alexander Jonsson valdes till
sekreterare.
Till ledamöter af verkställande utskottet
utsagos de i Stockholm boende
centralstyrelseledamöterna, nämligen Hammarlund,
Jonsson, Dalström, Berg och fröken Lundin.
Centralstyrelsearbetets anordning.
För innevarande år fördelades
beredningen af ärendena på följande sätt:
I. Pedagogiska ärenden:
a) Skolans organisation: Fridtjuv Berg.
b) Lärarebildningen: J. Franzén och Joh:s
Johansson.
c) Undervisning, uiidervisningsmedel, sko
lornas utrustning m. in.: Alfr. Dalin och
J. Gust. Söderberg.
d) Skolans historia: Hulda Lundin.
e) Lärarnes ekonomiska och rättsliga
ställning: E. Hammarlund.
IL Speciella föreningsärenden :
f) Föreningens organisation: Alexander
Jonsson.
g) Föreningens ekonomi och förvaltning:
J. J. Dalström.
h) Föreningens förhållande till andra
insti-tutioner: Fridtjuv Berg.
Antalet föreningsmedlemmar
har under det gångna året ökats ej
oväsentligt, så att antalet medlemmar vid
årsskiftet uppgår till bortåt 6,000. Inom flertalet
kretsar har ökning ägt rum, hvarjämte ett
20-tal nya kretsar tillkommit, däribland en
norr om polcirkeln.
Föreningens tillgångar
hafva ock under det gångna året ökats,
nämligen från omkring 7,500 till omkring 9,000
kronor.
Litteratur.
Handbok vid åskådningsundervisningen i
småskolan. Med teckningar. Af
Charlotte Krook, lärarinna vid Malmö
småskol-lärareseminarmm. Malmö, Envall & Kull.
Pris l kr. 75 öre.
De beskrifningar denna bok innehåller
hafva ursprungligen varit ämnade för ett
mera enskildt bruk. Men då klagomål
öfver bristen på ett arbete af detta slag ofta
försports, har författarinnan trott sig möjligen
kunna gagna en större krets genom att låta
dem framträda i tryck.
Beträffande öfningarna för den första
åskådningsundervisningen i småskolan har
författarinnan velat angifva, hvad man kan
välja till föremål för de första lektionerna
i ämnet. Hon har vidare utstakat den
ungefärliga ordning, man har att följa, samt
slutligen meddelat några anvisningar om, huru
man kan förfara för att för barnen
förtydliga olika begrepp. Det blir sedan
lärarinnans sak att så utfylla beskrifningarna,
att de för barnen blifva så tilltalande som
möjligt.
Via beskrifningen af djuren, växterna
och årstiderna har en gemensam plan
blifvit följd. Detta har skett för att dels
lämna så mycket stoff, som varit möjligt
och dels för att få innehållet ordnadt så,
att det hela blefve redigt och enskildheterna
lätta att finna. Vid redogörelsen för de
egenskaper, som tilläggas djuren, har i de
flesta fall bevis lämnats för att de äro att
finna hos det ifrågavarande djuret.
Meningen härmed är, att lärarinnan skall för
barnen omtala dessa bevis och sedan låta
dem själfva därur draga sina slutsatser.
Såsom exempel anföres:
Lärarinnan omtalar, att hunden förstår sin
herres ord och ser af hans miner, om han är
vred eller vänlig samt frågar: »Hurudan är
då hunden, när han kan förstå och uppfatta
detta?» Barnen böra härpå kunna svara:
»Hunden är klok.»
Författarinnan framhåller med rätta, att
ett oeftergifligt villkor för all
åskådningsundervisning, som skall göra skäl för sitt
namn, är, att barnen vid denna
undervisning så mycket som möjligt själfva få
göra iakttagelser och draga slutsatser, så
att resultatet ej blir ett blott och bart
eftersägande af lärarinnans ord. Så
framhålles äfven, att man af samma skäl bör
vid växternas beskrifning om möjligt
använda någon del af växten till
åskådnings-medel.
Redogörelsen för olika näringar och deras
beskrifvande åtföljas af teckningar,
framställande en del redskap och inrättningar.
Teckningarna äro afsedda att kopieras på svarta
taflan. Meningen är, att man med ledning
af dessa teckningar skall låta barnen
beskrifva nämda föremål till deras olika
delar och användning. Såsom en roande och
på samma gång nyttig öfning förordas att
låta barnen på sina taflor teckna af ett eller
annat af dessa föremål.
Till sist följa »anvisningar hur man kan
gå till väga för att bibringa barnen i
småskolan de första geografiska begreppen».
Då föreliggande arbete är det enda
utförligare i sitt slag i hela vår skollitteratur
och dessutom synes grundadt på rik
erfarenhet, förtjänar det att beaktas framför
allt af våra småskollärarinnor. A. B.
Eggelings sångbok för ungdomsskolor,
läroverk och hem. Femte upplagan,
redigerad af M. H. (Malin Holmström). Lund,
C. V. K. Gleerups förlag. Pris inb.
l kr. 60 öre.
För visso ha många med glädje och
tillfredsställelse lagt märke till, hurusom
under senare åren den unisona sången vunnit
en utbredning och dess betydelse ett
erkännande som aldrig förr. Vid skolmöten,
ungdoms- och folkfester har den börjat
intaga en alldeles afgjord plats vid sidan af
föredrag och diskussioner. För denna
tidnings läsare är det öfverflödigt påpeka,
hvil-I ken vinst som härigenom gjorts.
j Af den, som skrifver detta, kan det
sy-! nas förmätet påpeka, att folkhögskolorna ej
| oväsentligt bidragit till detta glädjande
sak-i förhållande. Men så är det nog. I 30 år
| har vid våra folkhögskolor den unisona
sång-| en förekommit ej blott i hvardagslag utan
i ock vid de folkliga möten, som på dessa
| skolor ofta anordnas. Och kommer man
! till ett sådant möte, särskildt i en trakt
| där folkhögskolan länge verkat, skall man
j ofta få höra enstämmig sång, som klingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
