Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (891.) 25 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
51
1886, sistnämda § sådan den lyder i
nådiga kungörelsen den 16 november 1894,
skola erhålla följande ändrade lydelse :
För främjande af den praktiska
undervisningen skall en öfningsskola, omfattande
en folkskoleafdelning och en
småskoleafdel-ning samt, där omständigheterna sådant
medgifva, en folkskolans högre afdelning eller
en fortsättningsskola, vara förenad med
seminarium.
1. Lärotiden vid seminarium skall för
hvarje år omfatta trettiosex veckor, delade
i två terminer, höst- och vårtermin, den
förra omfattande omkring sexton och den
senare omkring tjugu veckor.
2. I denna tid inräknas den sedvanliga
ledigheten vid påsk- och pingsthögtiderna.
3. Därest icke af k. m:t meddelats
sådan bestämmelse, som i mom. 4 här nedan
sägs, skall under de fyra första
söckenda-garna af höstterminen anställas förhör dels
med dem, som anmält sig till inträde i
seminarium, dels med förut intagna elever,
som icke blifvit uppflyttade i högre klass
och önska att för sådant ändamål undergå
pröfning.
4. Där förhållandena sådant föranleda, vill
k. m:t, på framställning af vederbörande
konsistorium, bestämma, att den i
föregående moment omförmälda inträdespröfning
i stället må äga rum under fyra, helgdag
oberäknad, efter hvarandra följande dagar,
räknadt från och med den söckendag, som
inträffar näst efter den, på hvilken den i
§ 45 omförmälda afgångsexamen afslutats.
I sådant fall skall förhör med de elever,
som Önska undergå pröfning för
uppflytt-ning i högre klass, anställas under de två
första dagarna af höstterminen.
5. Tillkännagifvande om att
Inträdespröfning skall anställas på tid, som i näst
föregående moment sägs, skall, genom
vederbörande rektors försorg, senast vid
början af det läsår, efter hvars slut
pröfningen omedelbart skall äga rum, införas i den
tidning, genom hvilken legala kungörelser i
allmänhet meddelas. Dessutom skall rektor
två gånger under läsåret låta i samma
tidning införa nämda tillkännagifvande, en gång
under höstterminen och en gång under
vårterminen, l sammanhang med det sista
tillkännagifvandet skall ock meddelas
uppgift å tiden, när inträdessökande skall
infinna sig för genomgående af föreskrifven
inträdespröfning.
6. Samtliga elever, såväl de efter sista
inträdespröfningen inskrifna som de förut
intagna, skola vid seminarier, där
inträdespröfningen äger rum vid början af läsåret,
på höstterminens femte dag, söndag
oberäknad, och vid seminarier, där sagda
pröfning anställes omedelbart efter
nästföregående läsårs slut, på höstterminens tredje
dag, söndag oberäknad, infinna sig å den
timme, som vid föregående vårtermins
till-kännagifvits, i seminariets samlingssal, där
rektor i öfriga lärares närvaro skall, sedan
bön blifvit förrättad, anställa upprop med
lärjungarne och därefter meddela dem hvad
i denna stadga rörande ordning och tukt är
föreskrifvet samt öfrigt, hvarpå han anser
vara af vikt att fästa deras uppmärksamhet.
7. Vid seminarier, där inträdespröfning
anställes i enlighet ined hvad i ofvanstående
moment 3 sägs, begynner höstterminen den
28 augusti och vid seminarier, där
inträdespröfningen äger rum jämlikt de
bestämmelser, som omförmälas i ofvanstående moment
4, den l september. Vårterminen tager sin
början den 15 januari. Infaller någon af
nyssnämda dagar på söndag eller måndag,
framflyttas terminens början till nästföljande
tisdag.
8. På rektors förslag må dock
konsistorium, om särskilda förhållanden sådant
påkalla, utsätta vårterminens början en eller
annan dag efter den 15 januari, i hvilket
fall underrättelse därom lämnas eleverna vid
höstterminens slut.
§ 31.
1. Intagning i seminarium må icke ske
på annan tid än som i § 8 momenten 3
och 4 är angifven för anställande af
inträdespröfning. Inträdessökande, som å
intagningstid anmält giltigt förfall och inställer
sig inom de fyra första veckorna af
hösttermin, nja dock kunna intagas, om
utrymmet det medgifver.
2. Vid intagning af nya elever skall
iakttagas, att platser hållas tillgängliga för
de förut vid seminariet intagna elever, som
vid slutet af närmast föregående läsår icke
blifvit uppflyttade i högre klass, ehvad de
vid aflagd föreskrifven pröfning befinnas
förtjänta att uppflyttas i högre klass eller
komma att kvarstanna i den klass, som de
föregående läsåret tillhört,
3. Skulle vid början af hösttermin visa
sig, att vid seminariet finnes utrymme för
flera elever än för dem, som vid
inträdespröfning efter närmast föregående läsårs
slut inskrefvos såsom elever, äge
vederbörande lärare att bland dem, som vid nämda
pröfning godkändes men för bristande
utrymme ej blefvo i seminariet intagna, utan
ytterligare pröfning till elever antaga så
många, som med tillämpning af § 39 böra
kunna mottagas, därest de vid
inträdespröf-ningens slut på förfrågan, som af
vederbörande rektor bör till dem framställas,
anmält, att de vilja vid nästkommande
hösttermins början inträda i seminariet, om plats
för dem då finnes.
4. Ingen må under samma år mer än
en gång undergå inträdespröfning till
seminarium.
§ 32.
1. Den, som önskar att såsom elev vinna
inträde i seminarium, skall med egenhändigt
skrifven ansökan senast dagen före den, då
inträdespröfningen vid seminarium för året
skall begynna, anmäla sig hos rektor och
därvid genom vederbörande pastorsämbetes
intyg styrka, att sökanden
a) begått Herrens nattvard;
&) är känd för ett godt uppförande;
c) haft naturliga eller skyddskoppor; samt
d) vid början af det kalenderår, då
inträde sökes, uppnått en ålder icke
understigande sexton och icke öfverstigande
tjugusex år.
2. Sökande, som njutit undervisning vid
seminarium eller annat offentligt läroverk
eller tjänstgjort såsom lärare vid sådant
läroverk eller vid folkskola, skall förete
därifrån meddeladt betyg.
3. Inträdessökande skall ock genom
vederbörligt läkarebetyg styrka sig vara fri
såväl från smittosam sjukdom som ock från
sådan sjuklighet eller så beskaffadt
kroppslyte, som gör sökanden olämplig till lärare
i folkskolan.
L8raretiristens_aftijälpandB,
Parallellklasser vid två
folkskollärareseminarier.
Såsom redan i torra numret
meddelades har k. m:t ansett tiden vara inne
att vidtaga åtgärder mot lärarebristen.
Den nu ifrågasatta åtgärden består uti
upprättandet af parallell klasser vid
Göteborgs och Kalmar seminarier.
Statsrådsprotokollet för den 13 dennes
innehåller härom följande yttrande af
statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet, hvilket yttrande här återgifves
i sin helhet med tillägg af
underrubriker.
Lärarebrist förefinnes.
Vid 1897 års riksdag hemställdes uti en
inom riksdagens andra kammare väckt
motion, att riksdagen måtte ingå till Eders
k. m:t ined anhållan, att Eders k. m:t ville
låta fortast möjligt utreda, i hvad mån ökade
tillfällen till undervisnings erhållande vid
rikets folkskollärareseminarier erfordrades för
beredande af tillgång på tillräckligt antal
sökande till lediga lärareplatser, samt att
Eders k. m:t ville till näst därpå följande
riksdag inkomina med sådant förslag till
seminariernas utvidgning, hvartill den
föranstaltade utredningen kunde föranleda.
Till stöd för sin motion anförde
motionären bland annat, att under de senare
åren ofta hade försports klagomål öfver brist
på folkskollärare, och att icke sällan hade
inträffat, att lärareplatser förnyade gånger
måst förklaras lediga i brist på sökande,
eller att platser måst besättas efter
ofullständiga förslag, enär ej tre sökande funnits
att uppföra å förslag till hvarje plats.
Synnerligen stora svårigheter funnes ock att
vid sjukdoms- eller andra förfall för
ordinarie lärare erhålla kompetenta lärare till
vikarier vid folkskolorna. Detta ogynsamma
förhållande hade äfven påpekats såväl i
pedagogiska som andra tidningar, och det hade
påyrkats att åtgärder för detsainmas af
hjälpande ofördröjligen måtte vidtagas.
Motionen remitterades till andra
kammarens tillfälliga utskott n:r l, som efter
verkställd utredning hemställde, att motionen
ej måtte föranleda till någon kammarens
åtgärd, enär alla tecken antydde, att
bristen blott vore tillfällig och på väg att
upphöra, och då slutligen, om lärarebristen mot
förmodan skulle få en stadigvarande natur,
det ganska säkert kunde antagas, att Eders
k. m:t skulle utan någon särskild skrifvelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
