Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (891.) 25 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
SVENSK i .ÄEARETIDOTNG.
N:* :4
erkänsla han förvärfvat sig ai församlingen.
Klockarebefattningen bestrider han
fortfarande naen har befriats från skyldigheten att
tjänstgöra som organist.
.--’./ sfsta stund undergingo 2 småskollärare
samt 2. småskollärarinnor, samtliga i Gagnefs
socken, Kpg, inför folkskoleinspektören J.
A. Thunberg sådan pröfning, som enligt k.
kungörelsen den 5 juni 1885 berättigar till
förhöjdt statsbidrag, Dylik pröfning får från
och med 1899 års ingång icke längre afläggas
inför folkskoleinspektör.
- Ju/gransfest firades den 16 dennes i
Haga-by skolhus, Glanshammar, \_/reb. Läraren på
stället A. Hektor hälsade barnen på vers och
prosa, hvarpå tiden förflöt under sång, tal,
deklamation och lekar. Under julbocksleken
utdelades konfekt af »bocken och hans fru»,
hvarjämte det vankades kaffe med dopp,
äpplen m. m.
- Kassan delades den 15 d:s mellan
byamännen i Svärdsjö skollag, Kpbg. Kassan,
som tillkommit på så sätt, att skollaget
tidtals uthyrt sitt småskolehus tillförsamlingen
såsom folkskolelokal för Svärdsjö skolområde,
uppgick till öfver 900 kr., men behöfdes ej
längre för skolhusets reparation. 73/4 öre föll
på hvarje kappland jord, delaktigt i skollagets
gemensamma tillhörigheter.
- Vid möte mellan skolråd och lärare i
Våmhus, Kpbg, den 5 dennes, beslöts, att
Celan-ders lärobok i naturkunnighet skulle utbytas
mot Berg-Lindens, och i stället för den
Heike-ska välskrifningsmetoden antogs den
Holm-.qvistska. På skolkassans bekostnad hemtagas
nödiga läro- och ofningsböcker samt
tillhandahållas skolbarnen mot inköpspris ined
läm-nadt rabattafdrag.
- Om barngudsljänsternas lämpliga anordning
ofverlades vid möte mellan skolrådet och
lärarepersonalen i Gäfle den 16 dennes- Det
ansågs lämpligast, att barnen klassvis en gång
i månaden besökte kyrkan, och uttalade lärarne
som sin åsikt att detta bäst kunde ske kl.
V2 10 söndags f. m. Lärarekåren förklarade
sig villig att, hvad på den ankomme,
medverka på sätt, som föreslagits.
- Hos justitiekanslersämbetet har skolrådet
i Visby anmält kammarrätten för allt för
långsam behandling af ett skolmål. I januari 1898
beslöt nämligen skolrådet öfverklaga
länsstyrelsens beslut att vägra handräckning i fråga
om en minderårig gosses skolplikt, men
kammarrätten har ännu icke afkunnat utslag i
saken. Gossen har alltså mera än ett år
kunnat undandraga sig skolgång.
- Anordnandet af resor för skolbarn till årets
landtbruksmöte i Kristianstad var en fråga,
soin vid Vinslöfs lärareförenings möte i
Igna-berga den 21 dennes var föremål för
öfverläggning. Mötet uttalade sig enhälligt för
anordnande af dylika resor och uppdrog åt
ordföranden, folkskolläraren O. Borg i
Vins-lof, att hos landtbruksmötets styrelse göra sig
underrättad om, på hvilka villkor dylika
besök finge göras.
- En ståtlig lysningspresent emottog efter
gudstjänstens slut den 8 dennes i
Karben-nings kyrka folkskolläraren, klockaren och
organisten J. P. Johansson. Genom bidrag,
som tecknats å af skolrådet utsända listor,
hade nämligen anskaffats ett par fempipiga
kandelabrar af gediget silfver, hvilka nu med
anledning af Johanssons snart stundande
bröllop till honom öfverlämnades med ett
er-känsamt tal af kyrkoherden Sivert, hvilken
framhöll den gagnande verksamhet, som J. i
trettio år inom församlingen utöfvat.
- Bara »6/s barn-» vill skolrådet i Östad,
Alfsb., se i församlingens skolor. Vid
sammanträde den 5 dennes fattades följande
beslut: »Med hänsyn till- kyrko- och skolrådets
plikter må ingen inom socknen mottaga
andras barn eller hos sig behålla dem de redan
hafva utan tillstånd från kyrko- och skolråd.»
Anledningen till detta beslut torde närmast
ligga däri, att ett tiotal barn äro af Götebergs
stads fattigvård utackorderade i församlingen.
Ett dylikt ingrepp uti den enskildes fri- och
rättigheter är naturligtvis, fullständigt
olagligt och sålunda utan all betydelse.
- For egen händ föll d^n 19 dennes
folkskolläraren A. Lundquist i Ö. Kärrstorp, Mim.
På grund af mindre ordentligt lefnadssätt
hade han två gånger blifvit varnad af
skolrådet och som i fredags hade han troligen
blifvit afskedad. Vetskap härom samt svårt
ekonomiskt betryck förmådde honom att på
torsdagen med ett pistolskott förkorta sitt lif.
I yngre år var han en duglig skollärare och
har haft flera kommunala uppdrag jämte defc
han vikarierat som klockare och organist.
Han var född inom församlingen och 44 år
gammal.
- Folkskollärares skattskyldighet i afseende
på utgörande af prästlön är rätt ofta föremål
för tvist. I Ludgo församling i
Södermanland hade folkskolläraren G. Engström
påförts utskylder till församlingens prästerskap
med 9 kr. 19 öre, utgörande l % af den
inkomst af tjänstebefattningar, för hvilken,
allmän bevillning blifvit, af honom erlagd. På
grund af anförda besvär har länsstyrelsen
befriat E. från utgifvande af nämda afgift till
prästerskapet. Däraf följer emellertid icke,
att hvarje lärare kan slippa från dylik afgift,
utan beror detta på huru bestämmelserna i
lönekonventionen äro affattade.
- Om högre statsanslag åt folkhögskolorna på
grund af den vid Göteborgs-mötet gjorda
framställningen har nu Örebro länsstyrelse yttrat
sig. Länsstyrelsen anser det genom
sökandenas utredning vara uppenbart, att
folkhögskolorna i riket äro i behof af ökade anslag
af allmänna medel för att kunna fortsätta och
efter behof utvidga sin verksamhet. Nyttan
af denna verksamhet torde emellertid i än
högre grad än vid andra
undervisningsanstalter vara beroende af skolans ledning och den
anda, som där gör sig gällande.
Länsstyrelsen har för folkhögskolan i Örebro län endast
loford, och under förutsättning att
folkhögskolorna i allmänhet kunna erhålla lika goda
vitsord, anser sig länsstyrelsen böra hemställa
att framställningen må vinna bifall.
Pedagogiska biblioteket i Stockholm.
För det i Stockholm upprättade, af
folkskollärarekåren ganska flitigt
anlitade pedagogiska biblioteket begäres af
riksdagen 4,000 kronors statsbidrag.
Förslaget motiveras af statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet sålunda:
Vid åtskilliga tillfällen har Eders k. m:t
på gjorda framställningar af tillgängliga
medel beviljat anslag till det af Stockholms
läraresällskap grundade pedagogiska
’biblioteket i Stockholm.
I underdånig skrifvelse den 29 november
1898 har styrelsen för nämda läraresällskap
hemställt om nådig proposition till
riksdagen, afseende ett årligt anslag till
biblioteket af 5,000 kronor. Till stöd härför
anföres hufvudsakligen följande.
Det pedagogiska biblioteket i Stockholm
hade öppnats för allmänheten den 14
januari 1885, och dess verksamhet hade under
inseende af läraresällskapet sedermera
alltjämt fortgått. Biblioteket, som vid sitt
öppnande omfattat 2,855 band, innehölle för
närvarande omkring 16,000 band. År 1891
hade första häftet af tryckt katalog öfver
biblioteket utkommit, upptagande arbeten
tillhörande afdelningen l »uppfost/rings- ;;och
undervisningsväsen», bibliotekets viktigaste
afdelning., Häftet innehölle 2,281
olika,titlar på arbeten, och afdelningen hade efter
år 3891 rätt mycket ökats. År 1897 hade
andra häftet af den tryckta katalogen
utgifvits, upptagande 4,530 titlar på arbeten,
tillhörande’ afdelningarna 2-#0, i hvilka
in-ginge alla vanliga undervisningsämnen i
skolorna utom de så kallade öfningsämnena.
Sammanlagda längden af bibliotekets med
"böcker besatta hyllor utgjorde för
närvarande 328 meter.
Biblioteket hade alltifrån senare delen af
år 3885 hållits öppet fyra eftermiddagar
hvarje vecka mellan kl. 6 och 8 utom
under sommartiden två och en half månad,
då biblioteket varit stängdt. Under år 1885
hade antalet besök utgjort 485 och antalet
boklån 313. Antalet besök och boklån hade
sedermera så tillväxt, att besöken under år
1897 utgjort 767 och boklånen 958. Under
år 1898 hade besöken till och med den 18
november utgjort 835 och boklånen 1,162.
Det öfvervägande antalet af dem, som
anlitat biblioteket, hade varit lärare och
lärarinnor vad allmänna läroverk, högre
flickskolor och folkskolor. Styrelsen ville i
detta sammanhang framhålla den betydelse,
biblioteket visat sig äga för de till
läroverken i Stockholm för undergående af profår
hänvisade lärarekandidaterna, särskildt vid
utarbetande af de pedagogiska uppsatser,
som af dem fordrades. De flesta, söm
anlitat biblioteket, hade varit bosatta i
Stockholm, men äfven personer från andra delar
af landet hade begagnat sig af detsamma.
Böcker hade ock på begäran sandfcs från
biblioteket till personer, bosatta i landsorten.
Med afseende på behofvet och
önskvärdheten af understöd åt pedagogiska
biblioteket hade elfte allmänna svenska
läraremötet i Stockholm 1884, efter det frågan
j behandlats af ett för ändamålet tillsatt
ut-j skott, beslutit följande uttalande:
j Elfte allmänna svenska läraremötet anser,
j att det skulle lända till stort gagn för hela
j det svenska undervisningsväsendet, om ett
pedagogiskt museum och bibliotek i vårt land
inrättades^ och uttalar den önskan, att den
början härtill, som genom det af Stockholms
läraresällskap grundade pedagogiska
biblioteket åstadkommits, måtte röna allt det
offentliga och enskilda understöd, som däråt
kan beredas. Särskildt vill mötet uttala sig
för önskvärdheten däraf, att nämda bibliotek
måtte erhålla ett årligt understöd af
statsmedel, och anhåller hos sin ordförande, att
lian behagade, på sätt han lämpligast finner,
meddela statsrådet och chefen för k.
ecklesiastikdepartementet denna mötets önskan.
Uti våra grannländers pedagogiska
tidskrifter hade ock fördelaktiga omdömen
uttalats rörande bibliotekets verksamhet och
betydelse af framstående män på det
pedagogiska området.
De penningemedel, som biblioteket haft
att tillgå, hade hufvudsakligen varit följande.
För bibliotekets grundläggning hade
anordnats en insamling, som inbragt 786 kronor.
Efter hemställan af läraresällskapet hade
på förslag af öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor af hufvudstadens
församlingar från och med år 1885 beviljats ett
årligt understöd ät biblioteket af 500
kronor. Under hvart och ett af åren 1885,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
