- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
70

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (892.) 1 februari 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 5

folkskoleinspektörer,

De inspektörer, som sammanställts i
dagens nummer, äro samtliga präster och hafva
sina inspektionsområden inom Västerås, Lunds
och Kalmar stift.

21. J. E. JANSON.

Västerås stift: den del af stiftet, som tillhör
Örebro län.

Kontraktsprosten Johan Emil Janson
föddes i Kungsör den 5 juli 1839. Han
genomgick till en början Maria trivialskola i
Stockholm och därefter Strängnäs läroverk
samt blef student i Uppsala 1857. Först
ämnade han blifva läkare och tenterade de
flesta ämnen för »medikofilen». Ar 1867
aflade han fil. kand.-examen och 1871
di-missionsexamen i Uppsala samt erhöll af
k. m:t befrielse från praktisk teol. examen.
Efter att hafva blifvit prästvigd i
Strängnäs 1872 fick han förordnande att från och
med hösten samma år uppehålla
stadskoin-ministerstjänsten i Eskilstuna. Aflade 1874
pastoral examen i Strängnäs och
befullmäk-tigades samma år på vederbörande patronus’
kallelse till kyrkoherde i Näsby och
Er-valla pastorat, hvilken befattning han
tillträdde följande år. Sedan 1891 är han
prost i Fellingsbro kontrakt.

J. har äfven tjänstgjort vid en del
läroverk. Så var han vik. lärare vid
Karolinska läroverket i Örebro 1867-70, kollega
vid Eskilstuna läroverk 1871 samt lärare i
matematik i Eskilstuna tekniska
söndags-och aftonskola 1872. Äfven publicistisk
verksamhet har han utöfvat; han redigerade
nämligen under mer än ett års tid (1872-
73) Eskilstuna Tidning.

Från och med 1877 är J.
folkskoleinspektör inom Fellingsbro och Nora kontrakt.
Tillika är han inspektor för Lindesbergs
samskola sedan 1897 och ledamot i
styrelsen för Örebro småskollärarinneseminarium
sedan dess början. Med 2*/2 års afbrott
har han därjämte allt sedan 1877 varit
kommunalstämmans i Näsby ordförande.

22. J. T. MALM.

Lunds stift: Ljunits och Herrestads, Färs
samt Ingelstads kontrakt.

Kontraktsprosten Johan Teodor Malm
föddes den 23 oktober 1841 i Kviinge socken
af Kristianstads län Föräldrarna voro
landtbrukaren Hans Magnus Malm och Hanna
Kristensdotter. Han blef student 1861, fil.
kand. 1868 samt teol. kand. 1874,
Sistnämda år prästvigdes han, och året därpå
aflade han pastoralexamen. Tjänstgjorde
såsom pastorsadjunkt i Ousby, såsom vice
pastor i Bonneby, såsom lasarettspredikant,
vice stadskomminister, adjunkt och vice
pastor i Lunds domkyrkoförsamling. Blef
1879 kyrkoherde i Gladsax och samma år
kontraktsprost i Albo och Järrestads
kontrakt. Sedan 1891 är M. kyrkoherde i
Lö-derup och sedan 1895 kontraktsprost i
Ingelstads kontrakt. Blef 1897 teologie doktor.

Sin befattning såsom folkskoleinspektör
i södra Skåne utöfvar M. sedan 1895.

23. H. VIHLBORG.

Lunds stift: Blekinge.

Kontraktsprosten Nils Gari Herman
Vihlborg är född den 20 oktober 1825 i
Landskrona. Hans föräldrar voro kaptenen vid
Vendes artilleriregemente Herman Vihlborg
och Katrina Maria Hammar. Han blef
student i Lund 1843; aflade teor. teol.
examen 1848 och praktisk teol. examen 1850;
prästvigdes sistnämda år och aflade
pastoralexamen 1864. Från 1859
prebendekom-minister i Lomma. Under åren 1862-74
tjänstgjorde Y. vid Lunds
folkskollärareseminarium, först såsom andre lärare, sedan
såsom adjunkt. Vid olika tillfällen var han
tillförordnad- rektor vid seminariet. Blef
1874 kyrkoherde i det vackra Mörrums
pastorat i Blekinge samt 1885 kontraktsprost
i Listers och Brak n e kontrakt.

Allt sedan 1882 är V. inspektör för
folkskolorna i Blekinge.

*



24. J. A. THUNBERG.

Västerås stift: Västerdals, Leksandn, Rättviks
och Mora kontrakt.

Komministern Johan August Thunberg
föddes den 21 maj 1846. Fadern var
klensmeden A. Thunberg vid Svartnäs bruk.
Sonen ägnade sig till en början åt faderns
yrke, men hågen låg mera åt musikaliska
studier, hvilka dock ej fullföljdes, och
framför allt åt boken. Efter att hafva
genomgått Västerås seminarium aflade han
folkskollärareexamen 1866. Tjänstgjorde sedan
som folkskollärare i Svartnäs 1866-70.
Sedan han fortsatt sina studier vid Uppsala
privata läroverk, aflade han studentexamen
vid Stockholms Ateneum samt blef efter
aflagda examina prästvigd i Västerås J 879.
Samma år tjänstgjorde han såsom vice
komminister i Arboga, året därpå såsom vice
pastor i Järnboås samt .åren 1880-88
såsom kapellpredikant i sin födelsebygd
Svartnäs. Sistnämda år blef han komminister i
Svärdsjö i Dalarne.

År 1892 erhöll T. förordnande att vara
folkskoleinspektör i det vidsträckta
Öster-och Västerdalarne, hvilket förordnande nu
förnyats.

25. J. A. JOHNSSON.

Kalmar stift: Norra och Södra Möre kontrakt.

Komministern John Axel Johnsson
föddes 1852. Efter afslutade studier och
aflagda examina prästvigdes han 1879.
Tjänstgjorde såsom t. f. pastor i Ålem, Kalmar
och Ljungby samt sedermera såsom t. f.
adjunkt vid allmänna läroverket i Kalmar
1883-84. Var amanuens vid Kalmar
domkapitel 1885. År 1889 blef han
komminister i Ljungby-Hossmo pastorat samt
tjänstgjorde 1892 såsom t. f. adjunkt vid
folk-skollärarinneseminariet i Kalmar.

Sedan sistnämda år (1892) är J.
folkskoleinspektör inom en del af Kalmar stift.

till

för sjuka småskoUärarinnor.

En riksdagsmotion angående
småskollärarinnekåren.

Sistlidna lördag väckte i andra
kammaren hrr E: Hammarlund och H.
Andersson i V. Nöbbelöf följande
motion:

Småskolans lärarepersonal intager ännu i
flera afseenden en undantagsställning gent
emot öfriga lärare och lärarinnor. Väl har i
följd af beslut af 1897 års riksdag lönen i
någon mån blifvit höjd, så att hvarje
vederbörligen examinerad lärare eller lärarinna
tillförsäkrats en minimilön af 300 kronor
jämte ett ålderstillägg på 50 kronor efter
tio tjänsteår. Men det återstår dock
åtskilliga önskemål. Ett af de mest trängande
och i ögonen fallande är beredandet af
rättighet för nämda lärarepersonal att vid
sjukdomsfall få behålla en del af lönen.

Med hänsyn till småskolans växande
betydelse såsom den grundläggande
bildningsanstalten för nationens barn torde
tidpunkten nu kunna anses inne att lösa denna
fråga.

Statens tjänstemän afstå i allmänhet vid
sjukdomsfall blott en del af lönen, och
särskildt hafva numera nästan alla
lärarekategorier utom de vid srnåskökn tjänstgörande
tillförsäkrats en dylik förmån.

Enligt gällande läroverksstådga af den l
november 1878 för ordinarie lärare, som i
följd af sjukdom , åtnjuter tjänstledighet,
»under tiden uppbära tre fjärdedelar af
den till befattningen hörande lönen men
i skall afstå den återstående fjärdedelen till
vikaries aflöning». Liknande bestämmelser
gälla för ordinarie scminarielärare m. fl.

Under det senaste årtiondet har
riksdagen utsträckt förmånen att vid sjukdomsfall
få behålla en del af lönen till flera andra
kategorier af lärare - såväl ordinarie som
extra. År 1894 medgafs dylik förmån för
extra ordinarie lärare vid läroverken samt
ordinarie lärare vid folkskolorna, år 1895
för teckningslärarne vid de allmänna
läroverken (förhöjning i förutvarande förmån)
och år 1897 för öfningslärare vid
folkskollärareseminarium samt lärare vid med
dylikt seminarium förenad öfningsskola.

Men de lägst aflönade lärarne och
lärarinnorna, d. v. s. vid småskolor och mindre
folkskolor anställda äfvensom de med dem
i löneförmåner likställda biträdande lärarne
och lärarinnorna vid folkskolorna, måste
vid sjukdomsfall själfva aflöna sin vikarie,
därest ej - såsom stundom händer -
vederbörande skoldistrikt träder emellan.
’Då lönen blott utgör 300 kronor,, är ej
gärna möjligt att erhålla vikarie för lägre
belopp, hvadan i regeln vid sjukdomsfall
småskollärarinnan står utan existensmedel
och sålunda befinner sig i en dubbelt
sorglig belägenhet. Här kan med fulla skäl
tillämpas de ord, som statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet år 1897
yttrade i fråga om seminarieöfningslärarne:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free