Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (892.) 1 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
71
»Det synes dock mycket hårdt och obilligt,
att en vid statens läroverk anställd lärare,
om han blir af sjukdom någon tid
urstånd-satt att sköta sin tjänst, skall anses vara
skyldig att själf helt och hållet aflöna
.vikarien, äfven om hela den med tjänsten
förenade aflöningen skulle därtill åtgå.
Billigheten synes mig fordra, att den sjuke läraren
af statsmedel får någon hjälp till vikariens
aflöning.»
Det rättvisa och billiga uti att härvidlag
träda emellan med statsmedel har för öfrigt
riksdagen redan erkänt. I den
riksdags-skrifvelse, som ligger till grund för
beslutet angående statsbidrag åt vikarie för sjuk
folkskollärare, hette det nämligen:
»Riksdagen finner det vara med billighet
öfverensstämmande, att staten, då den
lämnar bidrag till folkskollärarepersoiialens
aflöning, jämväl i någon mån träder hjälpande
emellan i de fall, då lärare eller lärarinna
genom sjukdom urståndsättes att själf
uppehålla sin tjänst.»
Mot förslaget att göra
småskollärarinnorna i föreliggande afseende likställda med
öfriga lärarekategorier skall helt visst
invändas, att nämda lärarinnor icke innehafva
ordinarie anställning utan kunna af
skolrådet entledigas, äfven om tjänstefel ej
föreligger. Invändningen saknar numera all
principiell betydelse, sedan extralärarne vid
läroverken medgifvits rätt att vid
sjukdomsfall få behålla halfva lönen. Och i
praktiken ställer det sig så, att äfven om mot
all förmodan ett skolråd skulle på grund
af sjukdom entlediga en småskollärarinna
och därigenom söka beröfva henne den
ifrågasatta förmånen, hon likväl under alla
omständigheter skulle få behålla en del af
lönen åtminstone under fyra månader,
eftersom detta är den kortaste
uppsägningstiden. Härtill kommer, att enligt nya
folkskolestadgan det beror på skoldistrikten
själfva att gifva småskollärarinnorna en
fastare anställning. I följd häraf hafva
redan flera kyrkostämmor i sina
skolreglementen inryckt, att småskollärarinnor med
ett visst antal tjänsteår ej kunna
entledigas i annan ordning än som gäller för
ordinarie folkskollärare.
Huru saken lämpligast borde ordnas för
att äfven småskolans lärarepersonal skulle
blifva delaktig af nu ifrågasatta förmån,
kan näppeligen i frågans nuvarande läge
afgöras, utan torde härom en föregående
utredning blifva erforderlig.
För extra lärarne vid läroverken, hvilka
i rättsligt hänseende äro närmast likställda
med småskolans lärarepersonal, gäller enligt
k. cirkuläret den l juni 1894 följande
bestämmelse:
»Vid allmänt läroverk eller pedagogi
anställd extra ordinarie lärare, som af
vederbörande eforalstyrelse erhållit förordnande
under hel läsetermin eller därutöfver med
full tjänstgöring men som af vederbörligen
styrkt sjukdom förhindrats att tjänstgöra, må,
därest han före detta förordnande tjänstgjort
vid dylikt läroverk minst ett år, erhålla
understöd för den tid, hvarunder han varit ur
stånd att tjänstgöra, till belopp motsvarande
hälften af det arvode, som på grund af
ifrågavarande förordnande eljest skulle
tillkommit honom rör samma tid, dock att dylikt
understöd icke må utgå för längre tid än ett
läsår, äfven om förordnandet för längre tid
meddelats.»
För folkskolans ordinarie lärarepersonal
är genom k. kungörelsen den l juni 1894
bestämdt, att vikarie för sjuk lärare skall
åtnjuta arvode efter minst 600 kronor för
åtta månaders) undervisning, hvilket arvode
utgöres sålunda:
ordinarie läraren afstår .....__......... 150 kr.
af statsmedel utgår........................ 400 »
skoldistriktet bidrager med............ 50 >
Summa 600 kr.
Då vid folkskola anställd ordinarie lärare
eller lärarinna redan äger den förmån,
hvarom nu är fråga, skulle det nu gälla att
ytterligare utsträcka förmånen till öfriga vid
folk- och småskolorna anställda lärare och
lärarinnor i Jäsämnen - dock naturligtvis
icke till vikarier. I korthet sagdt skulle
förmånen tillgodokomma de lärare och
lärarinnor, för hvilka skoldistrikt är skyldigt
att erlägga årsafgift till Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt, d. v. s. sådana
lärare och lärarinnor vid småskolor och
mindre folkskolor samt biträdande och extra
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
för hvilkas aflönande tillskott af allmänna
medel åtnjutes. Antalet dylika
läraretjänster, för hvilka afgift erlägges till
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt, uppgick
år 1897 till ett antal af 8,405.
Samma år utgjorde antalet ordinarie
läraretjänster, för hvilka årsafgift erlades till
folkskollärarnes pensionsinrättning och
hvilkas innehafvare åtnjöto förmånen att vid
sjukdomsfall få behålla en del af lönen,
6,126. Af vid dessa tjänster anställda
lärare och lärarinnor hade under året 269
tjänstledighet för sjukdom, och betaltes af
ståtsmedel såsom bidrag för vikariernas
aflönande ett belopp af 51,847 kr. 61 öre
(beräknadt efter 400 kronor för åtta månaders
undervisningstid).
Det statsbidrag, som kan erfordras för
att lämna bidrag åt vikarier för sjuka
småskollärarinnor och med dem likställda
lärare och lärarinnor, är naturligtvis beroende
på hvilka föreskrifter, som i detta
afseende kunna komma att meddelas. Om man
bestämmer statens bidrag till hälften af det,
som utgår för vikarie åt sjuk folkskollärare,
alltså 200 kr. för helt år, skulle - under
förutsättning att sjukdomsprocenten är
densamma inom småskollärarekåren som inom
folkskollärarekåren samt att bidrag utginge
för samma lärarinna under obegränsad tid
- erfordras ett statsanslag af 35,568
kronor. Då omsättningen inom
småskollärarekåren är mycket starkare än inom
folkskollärarekåren, beroende därpå att ett stort
antal lärarinnor redan efter några års
tjänstgöring öfvergå till annan lefnadsbana, i
följd hvaraf medelåldern (och därmed helt
säkert äfven sjukdomsprocentén) är
väsentligt lägre inom den förra än inom den
senare kåren, kan helt visst det statsanslag,
som kräfves för nu omhandlade
behjär-tansvärda ändamål, icke behöfva öfverstiga
25,000 kronor.
Såsom redan blifvit antydt, torde
emellertid en närmare utredning erfordras, innan
riksdagen definitivt bestämmer sig i frågan.
Vi inskränka oss alltså nu till att
hemställa:
att riksdagen måtte i skrifvelse till
k. m:t anhålla, att k. nr.t täcktes taga
i öfvervägande, om och på hvilka
villkor statsbidrag skulle kunna lämnas till
aflönande af vikarier för sådana lärare
och lärarinnor vid småskolor och mindre
folkskolor samt biträdande och extra
ordinarie lärare och lärarinnor vid
folkskolor, som af sjukdom urståndsättas att sin
tjänst fullgöra, samt att k. nr.t för
riksdagen framlägger det förslag, hvartill
utredningen kan föranleda.
I förestående motion hafva instämt:
hrr Ola Persson i Rinkaby, A.
Hen-ricson i Kaiislund, L. J. Jansson i
Djursätra, D. Persson i Tallberg, D.
Holmgren i Värnhem, Esbjörn Persson
i Borrby, Nils Svensson i Olseröd, S.
M. Olsson i Sörnäs, J. P. Jansson i
Saxhyttan, And. Olsson i Mårdäng, A.
E. Baaz, O. Emthén, C. G. Grundell,
Fridtjuv Berg och Joh. Nydahl.
Skolfrågor vid riksdagen.
Kort öfversikt.
Den nye chefen för
ecklesiastikdepartementet har synbarligen funnit sig
böra vid sin första riksdag intaga en
mera afvaktande hållning i afseende
på skolfrågorna. De regeringsförslag,
som denna gång framkommit på detta
område, inskränka sig därför till
sådana, hvilkas lösning icke ansetts tåla
uppskof.
Regeringen har denna gång låtit
enskilda riksdagsmän taga initiativ, och
häraf hafva de äfven i ovanligt hög
grad begagnat sig -ja, d. v. s.
ledamöterna af andra kammaren, ty inom
den första kammaren har ej väckts en
enda motion angående skol- eller
undervisningsväsendet.
Medan för två år sedan
skolmotio-u. ernås antal vid den ordinarie
motionstidens utgång utgjorde endast 14 men
i fjor steg till 22, har antalet
skol-motioner i år gått upp ända till 28 -
en sällsynt hög siffra.
En kort öfverblick öfver de viktigaste
skolärenden, som under de närmaste
månaderna skola sysselsätta riksdagen,
lämnas här.
... #
Hvad då först angår de högre
skolorna, så har regeringen föreslagit en
höjning i anslaget till de allmänna
läroverken med inalles 130,000 kronor
- detta delvis för ålders tillägg men
väsentligen med anledning af det ökade
lärjungeantalet och i följd häraf ökade
antalet extra-lärare. Därjämte finnes
en under de senaste åren uppkommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
