Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (892.) 1 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
brist i reservationsanslaget till de
allmänna läroverken å 189,000 kronor,
hvilken brist föreslås skola fyllas. -
Af enskilda motionärer föreligger
blott ett förslag angående den högre
undervisningen. Två
Hallandsrepresentanter, hrr A. L. Apelstam och C.
H. Björck, begära anslag för
utsträckning af undervisningen å reallinjen
vid allmänna läroverket i Halmstad.
Med afseende på
folkskollärareseminarierna möter oss först och främst
det i förra numret fullständigt
återgifna regeringsförslaget angående
upprättande af parallellklasser vid två
seminarier.
Hr Ivar Månsson samt 15 andra
representanter från Malmöhus,
Kristianstads, Blekinge och Hallands län
anse emellertid förslaget om
parallellklass vid Kalmar seminarium icke
tillräckligt. De önska ett kvinnligt
seminarium i Skåne och föreslå i detta
afseende, »att riksdagen måtte i
skrifvelse till k. m:t anhålla, det k. m:t
ville så snart ske kan till riksdagen
inkomma med förslag om inrättande
å därför lämplig ort inom Malmöhus
eller Kristianstads län af ett
seminarium för utbildande af
folkskollärarinnor».
I fjor begärde regeringen anslag för
att seminariernas årsberättelser skulle
kunna utgifvas från trycket.
Riksdagen beviljade emellertid blott hälften
af det begärda anslaget under
förklaring, att det kunde vara tillräckligt,
om årsberättelserna trycktes
hvartannat år. Hr P. O. Lundell önskar, att
dessa berättelser årligen utgifvas från
trycket och begär härför 600 kronor.
Beträffande sedan folk- och
småskolorna samt dessas lärarepersonal
påträffa vi bland motionerna flera
gengångare. Tre af dessa afse höjandet
af skolan och lärarekåren.
Hr Stormats M. Olsson från Dalarne
har med några ändringar och tillägg
upptagit det år 1894 af andra
kammaren godkända men af första
kammaren förkastade förslaget om reformer i
afseende på folkskoleinspektionen. Han
föreslår, att riksdagen måtte i
skrifvelse till k. m:t anhålla, det k. m:t
täcktes vidtaga sådana åtgärder:
att folkskoleinspektörsuppdraget icke
göres till en bisyssla vid sidan af annan
tjänstebefattning utan i allmänhet anförtros åt
personer, soin, mot åtnjutande af fullt
skälig aflöning, under den tid de innehafva
detta kall, odeladt ägna sig åt detsamma;
att i samband härmed till
folkskoleinspektörer förordnas personer, som visat sig
innehafva den pedagogiska insikt och den
på personlig erfarenhet hvilande kännedom
om folkskoleundervisningen, att en verksam
j och tillfredsställande inspektion genom dem
må kunna utöfvas, samt
att folkskoleinspektörernas resor, så vidt
möjligt är, ordnas efter en på förhand
uppgjord, exempelvis för ett halft år i sänder
gällande, af vederbörande myndighet
granskad och godkänd resplan.
Ett gammalt önskemål inom
folkskollärarekåren är att staten måtte
bevilja resestipendier för lärare och
lärarinnor. Redan år 1886 väckte hr
E. Hammarlund i andra kammaren
motion härom. Hrr E. Hammarlund
och Fridtjuv Berg hafva ansett den
nuvarande tidpunkten lämplig för ett
återupptagande af frågan, helst det nu
ej kan skyllas på brist på medel. De
hemställa:
att riksdagen måtte på extra stat för år
1900 uppföra och till k. m:ts förfogande
ställa ett anslag af 6,000 kronor att
användas för resestipendier åt folkskollärare och
folkskollärarinnor på de villkor och under
de närmare bestämmelser, k. m:t kan finna
skäligt föreskrifva.
För att förebygga att ett skoldistrikt
skall nödgas att såsom barnalärare
bibehålla en person, hvilken dömts för brott
mot 18 kap. strafflagen, har hr
Fridtjuv Berg förnyat sin motion från i
fjor men i något ändrad form. Han
föreslår:
att riksdagen ville i skrifvelse till k. m:t
anhålla om framläggande af förslag till
sådan ändring i gällande straffbestämmelser
for brott, som omförmälas i 18 kap. 6 och
13 §§ strafflagen, att afsättning från
ämbete eller tjänstebefattning å de förra
alltid samt å de senare i händelse af
försvårande omständigheter följa må.
En annan grupp af
folkskolemotioner afser förbättring i lärarekårens
existensvillkor.
Hrr E. Hammarlund och H.
Andersson i V. Nöbbelöf hafva riktat
uppmärksamheten på ett önskemål, som i
närvarande stund helt visst utgör det
mest eftersträvansvärda inom
småskollärarinnekåren, nämligen rätt att vid
sjukdomsfall få behålla en del af
lönen. De föreslå alltså:
att riksdagen måtte i skrifvelse till k.
m:t anhålla, att k. m:t täcktes taga i
öfvervägande, om och på hvilka villkor
statsbidrag skulle kunna lämnas till aflönande
af vikarier för sådana lärare och lärarinnor
vid småskolor och mindre folkskolor samt
biträdande och extra ordinarie lärare och
lärarinnor vid folkskolor, som af sjukdom
urståndsättas att sin tjänst fullgöra, samt
att k. m:t för riksdagen framlägger det
förslag, hvartill utredningen kan föranleda.
I motionen, som återgifwes i sin
helhet här ofvan, hafva instämt icke mindre
än 15 representanter från vidt skilda
delar af riket (Skåne, Bohuslän,
Västergötland, Östergötland, Dalarne,
Gestrikland och nordligaste Norrland).
Liksom det redan nu beviljas
understöd åt äldre folkskollärare, hvilka
afgått före pensionsinrättningens
tillkomst år 1867, föreslår kyrkoherden
J. G. Hazén en skrifvelse »med
Obe-gäran om utredning och förslag till
statsunderstöd åt sådana äldre
behöfvande folkskollärareänkor, hvilka
genom mannens död eller afsked före
tillämpningen af pensionsreglementet
den 15 oktober 1875 kommit att stå
utanför delaktighet i nuvarande
änke-och pupillkassa».
Såsom en följd af det i fjor
beslutade andra ålderstillägget och med
anledning däraf att lägsta
delaktighetsbeloppet i folkskollärarnes
pensionsinrättning så småningom blifvit höjdt
från 400 till 800 kronor, föreslår hr E.
Hammarlund, att äfven
maximidelak-tighetsbeloppet i pensionsinrättningen
måtte, visserligen icke fördubblas men
höjas från nuvarande 1,000 kronor till
1,600 kronor. Denna motion, som är
af speciellt intresse för lärare och
lärarinnor, hvilkas lön öfverstiger 1,000
kronor, återgifves i ett följande nummer.
Icke mindre än sex skolrnotioner afse
öfverflyttande på staten af en del af
kommunens eller de skattdragandes
nuvarande utgifter för folkskoleväsendet.
Det enklaste och för öfrigt mest
rättvisa sätt, hvarpå detta kan ske, är att
staten helt och hållet öfvertager de till
lärarepersonalen lagligen utgående
ålderstilläggen. Två motioner härom
föreligga. Hr C. Johansson i Aflösa
yrkar helt kort, att »samtliga
ålderstill-läggen till lärarepersonalens i både
folk-och småskolan kontanta lön från och
med nästa års början, eller så snart ske
kan, betalas ensamt af staten». Hrr
O. Nyländer, /. Johansson i Valared,
Oskar Erickson samt Elof Nilsson
hafva sedermera i eri gemensamt afgifven
motion närmare preciserat detta
yrkande och uträknat, huru stora
kostnaderna skulle blifva. De föreslå:
dels att riksdagen måtte besluta, att de
till lärare och lärarinnor vid folk- och
småskolor enligt lag utgående ålderstilläggen
måtte helt och hållet bestridas af
statsmedel ;
dels att riksdagen för genomförandet af
detta beslut höjer det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda anslag för
lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor med 200,000 kr. eller med det belopp,
som för ändamålet erfordras.
Det segslitna kofodret är ju ock ett
lämpligt skattelindriugsobjekt. Två
motioner härom föreligga i år, nämligen
af hrr Joh. Andersson i Tenhult och
N. Nilsson i Skärhus. Den förre
yrkar, att »kofodret må få ersättas med
minst 100 kronor, däraf staten
tillsläpper 2/3». Den senare föreslår ej något
minimibelopp utan hemställer, att
statsverket måtte bidraga med 2/s till
värdet af kofodret, vare sig det utgår in
natura eller ersattes kontant, dock högst
66 kr. 67 öre från statsverket för hvarje
tjänst. Båda begära för ändamålet
360,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
