- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
88

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (893.) 8 februari 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 6

talet och 2 på 1890-talet. 15 äro förfallna,
5 uppgifvas vara försvunna och 2 under
bildning; 10 hafva tryckta kataloger; 29 årliga
inkomster, 18 ined högst 25 kronor, 7 med
26-50, 2 med 51-100, 2 med mer än 100
kronor, hvarjämte ett par hafva mer
oregelbundna inkomster. Bokantalet angifves i 82
fall: 37 med högst 200 volymer, 37 med 201
-500, 6 med 501-1,000. I 65 fall angifvas
bestämda siffror för utlåningen.

Från Skara stift hafva 205 svar inkommit
med uppgifter om 75 bibliotek (160 år 1868),
af hvilka 14 upprättats efter 1870, nämligen
7 på 1870 talet, 3 på 1880-talet, l på
1890-talet och 3 utan uppgifvande af bestämda
årtal; 17 äro förfallna, 9 uppgifvas vara
försvunna och 3 under bildning; 7 hafva
tryckta kataloger; 20 årliga inkomster: 12 med
högst 25 kronor, 4 med 26-50, l med 51-
100, l med mer än 100 kronor, 2 utan
angifvande af belopp. Bokantalet uppgifves i
55 fall: 33 med högst 200 volymer, 17 med
201-500 och 5 med 501-1,000. I 28 fall
angifvas bestämda siffror för utlåningen.

Från Göteborgs stift hafva 121 svar
inkommit med uppgifter om 53 bibliotek (66 år
1868), af hvilka 14 upprättats efter 1870,
nämligen 4 på 1870-talet, 7 på 1880-talet och 3
på 1890 talet; 8 äro förfallna, 2 under bildning;
2 hafva tryckta kataloger, 13 årliga inkomster:
5 med högst 25 kronor, 6 med 26-50 och 2
med mer än 100 kronor. Bokantalet
uppgifves i 32 fall: 15 med högst 200 volymer,
15 med 201-500, l med 501-1,000, l med
mer än 1,000. I 22 fall uppgifvas bestämda
siffror för utlåningen.

Emedan man torde kunna anse
frånvaron af uppgifter om volymantal och
utlåning tyda på, att ifrågavarande bibliotek
befinna sig i dåligt skick, så framgår
tillräckligt tydligt af ofvannämda siffror, att
en mångfald bibliotek råkat i mer eller
mindre fullständigt förfall. Men det bör
också vara klart, att intresset för
biblioteken förvisso icke är försvunnet. De
utlåningssiffror som finnas äro väl stundom
skäligen små, men ibland också
öfverraskande stora. Och ser man på biblioteken
själfva, så finner man lätt, att stora
kostnader och mycket arbete på dem äro
nedlagda. Att tillse, att hvad som nu finnes
kvar icke förfares utan tvärtom
tillgodogö-res och utvecklas vidare, är helt säkert ett
statsintresse så godt som många andra. Det
gäller att understödja de ansatser, som här
och hvar göras för att bevara och ombilda
eller nygrunda, så att de öfvergå till en
ordnad och sund verksamhet i rätt
riktning.

*



Den bästa och måhända enda utvägen
^synes vara att lämna statsunderstöd åt de
bibliotek, som däraf anse sig vara i behof,
enligt .vissa bestämda grunder. Därigenom
skulle uppmärksamheten mera än förr
riktas på själfva saken och redan däruti en
eggelse förefinnas till förnyadt arbete på de
särskilda orterna; rörelsen skulle äfven få
större anseende, om den toges i
statsmakernas hägn, och – hvad som icke är
minst viktigt - en lämplig och nödig
kontroll borde kunna utöfvas öfver biliotekens
ordnande och skötsel.

Enbart denna sista synpunkt borde vara
tillräcklig motivering för äskande af
statsunderstöd. Det torde vara säkert, att
många folkbibliotek förstörts genom vanvård
eller förlorat allmänhetens sympatier genom
välmenta men opraktiska anordningar i
fråga om katalogisering, inbindning och ut-

låning. Grenom kontroll skulle först och
främst kunna tillses, att förefintliga
bibliotek ordentligt vårdas, att kataloger
uppgöras på ett of ver sk adligt och praktiskt sätt,
och att utlånings journaler föras, vidare att
böcker i olika ämnen inköpas efter
lämpliga grunder, och att disponibla penningar
icke möjligen förslösas på allt för rikliga
bibliotekariearvoden. Godt vore äfven, om
utgallring kunde ske af föråldrade och
o-lämpliga böcker i samråd med någon
kontrollerande myndighet, emedan dessa eljest
i katalogerna skymma bort det goda, som
finnes. Det torde nämligen vara säkert, att
ett mindre men väl valdt bibliotek gör större
gagn än ett stort, som är öfverfylldt med
onjutbara böcker.

Det torde vara jämförelsevis lätt att
klargöra, att tillsyn i alla dessa hänseenden
är af behofvet påkallad, men svårt är
däremot att bestämma formerna för
densamma. Då afsikten med denna motion endast
är att föreslå ett penningeanslag, kan det
här icke blifva fråga om någon fullständig
utredning rörande kontrollen, men då någon
uppmärksamhet torde böra ägnas åt
densamma för att gifva hela
folkbibliotekssaken en allsidig belysning, vilja vi göra
några korta antydningar om tänkbara
kontrollmedel.

Om statsunderstöd gifves och biblioteken
därmed på visst sätt tagits i statens vård,
borde det finnas dels stadgad kontroll öfver
alla bibliotek, vare sig de hafva
statsunderstöd eller icke, dels speciell kontroll
öfver dem, som erhållit dylikt. Alla
bibliotek böra således vara underkastade l)
revision af räkenskaperna, 2) revision af
boksamling, katalog och journaler; hvartill bör
komma för bibliotek med statsunderstöd 3)
granskning af ansökningar om sådant
understöd, samt 4) kontroll öfver dettas
användande.

1. Räkenskapsrevision torde lämpligast ske
i samband med revision af kommunens
räkenskaper, såsom, i allmänhet redan torde
vara fallet.

2. Revision af boksamling, kataloger och
journaler kan svårligen verkställas af någon
medlem af hvarje kommun, emedan därtill
erfordras kännedom om flera bibliotek och
det allmänt brukade sättet för dessas
rationella skötsel.

I k» m:ts förnyade nådiga instruktion för
folkskoleinspektörerna af den 10 december
1892, § 4, heter det, att nämda inspektörer
skola i sina-, berättelser till
ecklesiastikdepartementet bland annat meddela redogörelse
om skolbibliotek. Hvad som därmed menas,
är icke fullt klart. I k. m:ts förnyade stadga
angående folkundervisningen i riket af den
20 januari 1882, § 11, läses, att skolrådet bör
>befrämja inrättandet och begagnandet af
sockenbibliotek samt tillse, att därtill anskaffas
böcker tjänliga till läsning såväl för barnen
i skolan som för äldre personer». Det torde
för närvarande vara vanligt, att skolläraren
sköter landtkommunens sockenbibliotek, och
att detta förvaras i skolhuset, för så vidt
plats där kan beredas. I svaren till
föreningen Heimdal från nyss anförda fem stift
hafva i 350 fall meddelats uppgifter om
bibliotekariens person, och i 302 fall af dessa har
det varit skollärare eller kantor, som
förestått biblioteket. Det kan därför vara
vanskligt att uppdraga någon gräns mellan
skol-och sockenbibliotek, och det bästa torde vara,
om äfven namnskillnaden bortfölle, och att
alla enligt regel sköttes af skollärarne. De
skulle då samtliga falla inom området för

folkskoleinspektörernas granskning, hvilket
torde vara den enklaste lösningen af frågan
om biblioteksrevision. En lättnad kunde
beredas genom årligt insändande till
inspektörerna af redogörelsen för biblioteken enligt
bestämdt formulär.

Om saken ej kan ordnas på sådant sätt,
vore det tänkbart, att åtminstone hvarje
bibliotek, som erhåller statsunderstöd, tillika får en
promemoria med uppgifter om katalogs
upprättande, böckers vård och dylikt, att i
tilllämpliga delar lända till efterrättelse, samt att
exempelvis kyrkoherden i församlingen med
ledning häraf verkställer revisionen.

3. Om folkskoleinspektörerna kunde taga
hand om biblioteksrevisionen, vore det
säkerligen lämpligast, att de äfven granskade
ansökningen om statsunderstöd och på grund
af sin kännedom om biblioteken påtecknade
ett till- eller afstyrkande. Om revisionen
anordnas på annat sätt, borde protokollsutdrag
om lämnad decharge efter senaste
biblioteksrevisionen bifogas ansökan.

4. Redogörelse för statsmedlens användning
och i samband därmed för bibliotekens
skötsel (i fråga om ökadt volymantal, utlåning
m. m.) torde böra enligt fastställdt formulär
insändas till den myndighet, som beslutar om
anslagen. Tryckta kataloger borde, där
sådana finnas, bifogas.

#

Storleken af statsbidrag till hvarje
bibliotek borde icke öfverskrida det belopp,
som inom kommunen för hvarje år finnes
disponibelt, hvarför bestyrkt uppgift < om
dettas storlek bör bifogas ansökan. Mindre
belopp för statsbidrag än 50 kronor årligen
torde ej böra utdelas, ej heller högre än
200, emedan därigenom utgiftssumman skulle
utgöra respektive 100 och 400 kronor,
ortsanslaget inberäknadt. Vid biblioteks
upprättande eller fullständiga omordnande borde
dock större belopp kunna påräknas,
exempelvis högst 750 kronor, hvilket sku le
innebära, att 1,500 kronor skulle blifval
disponibla på ett och samma år. Med hänsyn
till dessa siffror torde ett statsanslag för
nästa år af 10,000 kronor vara erforderligt.
Om man beräknar 50 kronor f or hvart
bibliotek, skulle 200 sådana därigenom kunna
erhålla anslag; begäran om större bidrag
torde helt visst komma att genast
framställas, framför allt ny- och ombildningar,
hvilket gör, att totalsumman snarare torde vara
för liten än för stor. Det synes dock vara
lämpligt att stanna vid ett tämligen lågt
belopp och att sedan, om så finnes nödigt,
föreslå höjning på grund af vunna
erfarenheter.

Utom rörande här ofvan antydda frågor
tarfvas bestämmelser äfven om hvilka
bibliotek, som skulle kunna påräkna
statsunderstöd. De gamla kommunalbiblioteken på
landet benämnas vanligen sockenbibliotek, i
städerna stadsbibliotek^ hvarjämte namnet
skolbibliotek stundom användes. Dessutom
finnas arbetarebibliotek vid större bruk och
i städer godtemplare- eller andra
föreningsbibliotek m. fi. Mig synes, att alla dessa
borde kunna erhålla bidrag, dock så, att
socken-,, stads-, skol- och arbetarebibliotek
hafva företräde, och att föreningsbibliotek
och dylika komma därnäst.

Slutligen må påpekas, att bestämmelser
erfordras rörande folkbibliotekens ställning
till kommunalmyndigheterna. I resolution
af den 8 februari 1867 har k. m:t
förklarat, att sockenbiblioteken höra under
kommunal- icke under kyrkostämma. Ofvan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free