- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
89

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (893.) 8 februari 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r .6

SVENSK LÄRARETIDNING.

89

anförda bestämmelser rörande skolrådens och
folkskoleinspektörernas ställning till
biblioteken synas dock stå i strid härmed.

På grund af hvad ofvan anförts få vi
vördsammast hemställa,

att riksdagen ville bevilja ett ärligt
anslag af 100,00) kronor att ställas till
k. m:ts disposition, att i enlighet med
af k. m:t fastställda bestämmelser utgå
tHl understöd af folkbibliotek på
landsbygden och i städerna.

FÖR» DAGEN

JSSSRÖSSa

Resestipendier för
folkskollärare.

(Motion i andra kammaren.)

Ett af de kraftigaste medlen för
åstadkommande af en i verklig mening
praktisk och tidsenlig yrkesbildning är som
bekant studieresor.

Med erkännande af denna sanning
har inan sedan lång tid tillbaka äfven
hos oss ansett lämpligt, att staten
genom utdelande af stipendier bereder
tillfälle för sådana personer, som
under någon tids verksamhet gjort sig
förtrogna med sitt yrke, att härutinnan
genom studieresor ytterligare förkofra
sig. Man torde ock hafva varit ense
därom, att staten då den på sådant
sätt främjat den fortsatta utbildningen,
väsentligt gagnat icke blott de enskilda
personer, som af stipendierna kommit
i åtnjutande, utan ock hela deras yrke
och såmedelst äfven det allmänna.

På en mängd olika
verksamhetsområden utdelas därför nu dylika
resestipendier. För närvarande utgå af
statsmedel ärligen iör ifrågavarande
ändamål bland annat följande belopp:

till officerare och in tendenturt j
ans-teman____.........................- 9,000 kr.

» artilleri- och Ingeniörofficerare 7,000 »

> militärläkare .............-........... 2,000 >

» läkare vid länslasarett och
därmed likställda sjukhus......... 1,500 >

> personer, som i utlandet vilja
studera landtbruket ..______ 6,000 »

» arbetare i de särskilda
näringsyrkena..,........____________. 25,000 >

» personer, som önska i
främmande land förvärfva ökad insikt
i bergshandteringen............ 6,000 >

» teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, hvilka icke ägna sig
åt bergshandteringen............ 10,000 »

» lärare i främmande lefvande

språk ______....................... 6,000 >

5 lärare vid de allmänna
läroverken, särskildt vid de
läroverk, där profårskurs är
inrättad_______.......-.............. 4,000 »

> konstnärer....................____ 6,000 »

hvarjämte af det under åttonde
hufvudtiteln uppförda anslaget till
»resestipendier samt läroböckers och lärda verks
utgifvande» (för närvarande 24,000
kronor) en del plägar användas till
resestipendier i vetenskapligt syfte.

En grupp af yrkesutöfvare gifves
emellertid, för hvilken intet anslag till
resestipendier hittills varit i riksstaten
uppfördt. Det är den talrika och –
vi våga påstå det - tör sitt kall och
sin fortsatta utbildning varmt
intresserade folkskollärarekåren.

Redan tidigt har denna kår varit fullt
medveten om att just inom dess kall
nedsjunkandet i slentrian är en på
samma gång ödesdigrare och närmare
till hands liggande fara än inom
de flesta andra verksamhetsområden.
Många gånger har det därför från dess
sida blifvit framhållet, att beviljandet
af resestipendier åt folkskollärare, som
vilja studera folkskoleväsendet i vårt
och främmande land, skulle kraftigt
bidraga till folkskolans och
folkbildningens höjande. Studieresorna skulle
nämligen komma att öka lärarnes
intresse för skolans uppgift, vidga deras
andliga s}7n krets och bidraga till
utrotande af mycken slentrian i
undervisningen, och detta gagnande inflytande
skulle genom stipendiaternas
redogörelser i pressen och på skolrnöten
äfven sträcka sig till ett stort flertal af
öfriga lärare.

För att gifva ett uttryck åt dessa
inom svenska folkskollärarekåren
allmänna åsikter och önskningar
framlade undertecknad Hammarlund vid 1886
års riksdag en motion (n:r 7.8), hvari
hemställdes, att riksdagen måtte å
extra stat för år 1887 uppföra och till
k. m:ts förfogande ställa ett anslag af
6,000 kronor att utdelas som
resestipendier åt folkskollärare och
folkskollärarinnor på de villkor, k. m:t kunde
finna skäligt bestämma. -

Motionen vann inom statsutskottet
understöd af hr Sven Nilsson i
Efve-röd men blef af statsutskottets
majoritet af styr k t. Något allmännare kändt
behof af dylika resestipendier,
åtminstone så vidt utrikes resor angår, hade
- yttrade utskottet - veterligen icke
yppats, och ovisst vore, om mer än
högst få folkskollärare funnes, som vore
i stånd att i land, där svenska
språket icke allmänt förstås, inhämta
några för deras kall nyttiga kunskaper.

Väsentligen på dessa grunder
hemställde utskottet, att motionen ej måtte
bifallas, och i öfverensstämmelse
härmed utföllo ock kamrarnas beslut.

Beträffande de för 1886 års
statsutskott bestämmande skälen hade
motionären i sin motion på förhand yttrat
följande:

»Mot resestipendiers utanordnande för
folkskollärare göres måhända den invändningen,
att blott ett fåtal folkskollärare besitter den
l språkkunskap, som är nödig för att exempel-

vis i Tyskland kunna göra några
erfarenheter. Antalet folkskollärare, särskildt bland
de yngre, som inhämtat åtminstone ett
främmande lefvande språk, är dock redan nu
ganska stort, helt visst större än hvad de
utanför skolan stående ana, och inrättandet
af resestipendier skulle ovillkorligen hafva
till följd, att än flera komme att genom
själfstudium göra sig kompetenta till åtnjutande
af dylika stipendier. För öfrigt erbjuda ej
blott Norge, Danmark och Finland, utan ock
vårt eget land med sin stora utsträckning och
sina i hög grad olikartade förhållanden mycket
lärorikt.»

Hvad som under de nu gångna
tretton åren i förevarande afseende
inträffat har i allo bekräftat riktigheten af
detta uttalande.

Genom afslaget å motionen hade
visserligen folkskollärarekårens
förhoppningar, att staten genom beviljande af
resestipendier skulle vilja uppmuntra
densamma i dess arbete på egen
fortbildning, blifvit tills vidare svikna. Men
behofvet var allt för trängande, för att
man härmed skulle kunna gifva saken
alldeles förlorad. År 1888 upptogs
frågan därför på Sveriges allmänna
folkskollärareförenings program, och det
beslöts, att föreningen, så snart
möjlighet härtill förelåge, skulle söka
åstadkomma årliga stipendier för
pedagogiska studieresor. Som föreningens
tillgångar emellertid voro synnerligen
inskränkta, kunde detta önskemål ej
genast förverkligas. Först år 1894 blef
föreningen genom medel, som
tillkommit på enskildt initiativ och sorn
särskildt för detta ändamål ställts till
densammas förfogande, satt i tillfälle att
göra en blygsam begynnelse, och
sedan dess hafva årligen pedagogiska
resestipendier för folkskolans lärare och
lärarinnor blifvit genom föreningens
försorg utdelade.

Dessa stipendier hafva varit afsedda

för pedagogiska studieresor såväl inom

Sverige och grannrikena som ock till

andra land, och har det varit före-

skrifvet, att om Skolförhållandena inom

något icke skandinaviskt land skulle

studeras, sökanden vore skyldig att fö-

j rete ett af sakkunnig person utfärdadt

intyg om härför nödig språkkännedom.

Sammanlagdt hafva under åren 1894

-98 icke mindre än 41 resestipendier

för folkskolans lärare och lärarinnor

j blifvit på sådant sätt utdelade: första

j året 6, andra året 5, tredje året 8,

j fjärde året 14 och femte året 8. De

j flesta stipendierna hafva blifvit gifna

i såsom understöd för resor inom Sveri-

j ge samt till Norgo, Danmark och Fin-

| land, men under hvarje år hafva flera

eller färre af dem gällt resor äfven till

andra land: England och Skottland^

Frankrike, Tyskland och Schweiz.

Allmänna mewingen bland
fackmännen är, att dessa stipendier uträttat
mycket godt. Deras största betydelse
ligger dock, enligt vårt förmenande,
däri, att de på ett ovedersägligt sätt visat,
att det inom svenska folkskollärarekå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free