Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (893.) 8 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
SVENSK IiÄBÄfiETTDNING.
slutföljder af ett lönesystem, där
vederbörande sökt att nedpressa aflöningen så
mycket som möjligt. Detta gäller naturligtvis
hufvudsakligen lönerna för bitjänsterna.
Men att d:r Odin kan ined framställning
af dessa förhållanden tala om, att
löneförmånerna synas »förslå till beredande af en
anständig bärgning», och att »ej så få hafva
kunnat af sina inskränkta årsinkomster
sam-manspara en vacker behållning för ålderns
dagar», är oss alldeles oförklarligt.
Slutsatsen af detta uttalande skulle ju med
nödvändighet blifva, att gotlandsskollärarnes
löneförmåner äro tillräckliga, ja, mer än
tillräckliga, då de - »med god hushållning»
- gifva ej blott anständig bärgning utan
ock kunna lämna en vacker behållning. Med
andra ord vill detta säga, att skollärarelönen
ensam är så beskaffad, ty d:r Olin säger
mycket riktigt, att »bitjänsterna äro så föga
lönande i inkomstväg, att flertalet (märk!)
skulle med nöje afstå både tjänst och lön,
om det stode i deras fria val».
Dock vet dlr Odin lika väl som någon
af dessa skollärare, hvars goda hushållning
han framhåller, att gotlandsskollärarne icke
kunna hvarken det ena eller det andra med
de löneförmåner, omkring hvilka han rör sig i
sin berättelse. Nej, vi kunna icke, hafva
icke kunnat och komma icke heller att
hädanefter kunna det, vi må lära oss så
god hushållning som det är möjligt. Vi
måste protestera däremot, ty det håller icke
streck. På Gotland, lika litet soni
annorstädes pä Sveriges landsbygd, räcker
skollärarelönen till att bereda sin man en
anständig bärgning. Ja, ej ens tilläggen af
löneförmånerna för bitjänsterna här på
Gotland göra det, såvida man har familj och
seminarie-skulder.
Men hur kommer det sig då, att de
»synas» förslå? Jo, af de ytterligare
»bitjänster» som skollärarne förstå skaffa sig.
Och gotlandsskollärarne äro i det
hänseendet mycket »näriga» af sig. Där slöjd- och
fortsättningsskola erbjuder sig, säga de icke
nej, likaså om de kunna erhålla
privatläsning eller posttjänst. Rätt inånga äro
kommunalstämmoordförande, uppbördsmän af
ter-tial och brandstod o. s. v., räkenskapsförare
för kommunalkassor och sparbanker och
erhålla därför någon ersättning. Många försöka
sig på jordbruk och trädgårdsskötsel. För
omkring 20 år sedan voro alla
gotlands-klockarne jordbrukare på sin af några
tunnland jord bestående »klockarejord», hvars
afkastning då utgjorde deras okvalda plus
till den knappt tillmätta klockarelönen. Nu
hafva dessa klockarejordar utan vederlag i
någon form »farit all världens väg», d. v. s.
i detta fall öfvergått till prästhemmanen.
Vilja klockarne nu hafva en jordbit af
prästgården, så få de arrendera den. Många
hafva rent af köpt sig hemman och gå hela
sommarferien igenom som tungt arbetande
dagakarlar. Och för hvar 50:e eller 100:e
krona, som på ett eller annat sätt sålunda
kan knogas in som nödigt tillägg, är nian
nästan så glad som om den erhållits till
skänks, ty på så sätt kan det gå att bereda
sig anständig bärgning.
Sammansparning af en »vacker
behållning» ar nu verkligen någonting så sällsynt,
att d:r Odin i en officiell skrifvelse gjort
klokast i att icke alls nämna därom, helst
han vet, att en sådan alldeles icke står i
förhållande till löneförmånerna som följd.
Den har tillkommit genom förutvarande
förmögenhet, arf eller gifte eller beror på en
sällsynt lycklig förening mellan flera af de
uppräknade biförtjänsterna, till hvilka i
synnerhet för äldre lärare hörde att vara
auktionister, bouppteckningsmän o. d.
Med hvad gagn eller skada för
skolarbetet dessa bitjänsters skötande kan förenas
med det förstnämda, därom vilja vi icke
nu tala. Ett är visst, och det är, att den
skollärare, som lefver mest för sitt
lärarekall, har svårast att bereda sig den
anständiga bärgningen. Och detta är illa, mycket illa.
,4. E.
DODSFALD
\ hållen för sitt gladlynta, godmodiga väsen
i och den trofasta vänskap, han städse lade
! i dagen. .. ..-.;..:, ,
| V. sörjes närmast.af föräldrar och trenne
! syskon. O. P. L . . .en.
V. E. Norén "f. Den 6 dennes af- j
led i Alingsås kyrkoherden Viktor Emanuel j
Norén. Ätta dagar tidigare hade han traf- j
fats af ett slaganfall. j
Son af kyrkoherden J. Norén i Säf ve- j
red, föddes den nu hädangångne år 1839 j
och blef vid 20 års ålder student i Upp- j
sala. Åren 1868-1867 vistades han i södra !
Afrika och hemförde därifrån rika skatter j
ur växt- och djurvärlden. Ar 1870 blef j
han lärare vid Skara folkskollärarinnesemi- |
narium, där han undervisade i modersmål, j
botanik, fysik och välskrifning, och inne- j
hade denna plats till 1884, då han blef i
kyrkoherde i Alingsås. j
Som lärare hade han. Öppen blick för
litteraturhistoriens betydelse vid
undervisningen i modersmålet, liksom han förstod
att intressera sina elever för exkursioner, j
För öfrigt hyste han ett stort intresse för j
lärjungarne och var städse redo att hjälpa
dem med råd och dåd, hvadan hans minne
länge skall bland dem k vari ef va i kär
hågkomst.
J. VermcrantZ f. Efter ett
långvarigt lidande afled den 2 dennes i
föräldrahemmet Sillerud, By socken, Vrml.,
folkskolläraren Johannes Vemncrantz i en ålder
af närmare 28 år.
Född den 30 maj 1871, aflade han folk- j
skollärareexamen i Karlstad år 1895 och j
erhöll samma år anställning som extra
ordinarie i Arvika landsförsamling samt
tillträdde följande år ordinarie befattning där- l
städes, hvilken han sedan dess innehaft. j
Sjuklig redan under uppväxtåren, hade j
V. äfven under sin studietid att kämpa med
lidanden, hvadan studierna gång efter
annan måste afbrytas, och under det sist for- j
flutna året har hans tjänst måst uppehållas j
genom vikarie.
Sitt lärarekall tog V. på fullt allvar, och
under den korta tid han fått ägna sig
däråt, har han tillvunnit sig icke blott
barnens och deras föräldrars tillgifvenhet och
aktning utan äfven sina förmäns
förtroende.
Inom kamratkretsen var V. mycket af-
l Kristiania folkskollärare begära dyr-
! ti(istlllägg hos herrar stadsfullmäktige. ,Pe-
! titionärerna åberopa, att så godt som alla lifs-
! förnödenheter på senare tid till den grad for-
! dyrats, att lönerna ej på långt när motsvara
j de nuvarande förhållandena i samma grad
i som då de fastställdes. Samstämmigt har man
j uttalat sig för att begära, att det eventuella
l dyrtidstillägget måtte tilldelas lärare och lä
j rarinnor med proportionsvis lika stort belopp,
i de förra med 300 och de senare med 180 kr.
i årligen, eller i båda fallen 15 % af normal-
j lönen.
jfernbiblioteket
Cirkulär n:r 3
angående .
G>
Barnbiblioteket SAGA utsänder i dag sitt
tredje häfte, dateradt den 11 februari. I
regeln kommer nämligen hädanefter SAGA
att expedieras från Stockholm på onsdagarna;
så att den kan komma barnen tillhanda på
lördagarna, d. v. s. just den dag, som häftet
är dateradt. På platser med snabba
kommunikationer framkommer häftet möjligen
redan på torsdagen, men torde det vara
lämpligast, att lärarepersonalen icke utdelar
det til! barnen förrän på lördagen.
N:r 3 utgör en fortsättning på n:r 1.
Det innehåller alltså slutet på sagan om
»Vallpojken och älf vekungen.» (med 12
teckningar af Elsa Beskow) samt början af
sagan oni »Prinsessan på glasberget» (med 4
teckningar af Edv. Forsström). Därjämte
på omslaget en illustrerad beskrifning på en
märklig växt (af And. Lindén), en liten
berättelse samt åtskilliga tankeöfningar.
N:r 4 lägges i pressen i slutet af denna
veeka och innehåller fortsättningen på
llo-binson Kruses äfventyr på den obebodda ön,
huru han försökte sig på handaslöjder,
en jordbäfning m. m. - allt förtydligad!
af en mängd originalillustrationer af Gerda
Tirén. Därjämte på omslaget en
björnhis-toria ni. m.
Sedan nu skolorna mera allmänt börjat
läsningen för terminen, inströmma dagligen
rekvisitioner å 100-tab exemplar. I medlet
af januari hade 8,000 subskribenter anmält
sig; vid januari månads slut hade antalet
stigit till 11.000, och i går räknade SAGA
redan
öfver 14,000 fasta subskribenter,
hvilket innebär, att redan nu öfver 14,000
skolbarn under innevarande termin använda
sina lediga stunder till att läsa våra gamla
svenska folksagor samt Robinson Kruse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
