Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 8. (895.) 22 februari 1899
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 8
vid sitt tillträde vanligen ett flertal år att
räkna för uppflyttning i högre lönegrad, så
att många af dem redan från
tillträdesdagen kommit i åtnjutande af lön i högre
lönegrad. Däraf förklaras bristen i
anslaget till ålderstillägg.
Att anslaget till arvoden åt extralärare
är otillräckligt, beror på den ständiga
ökningen af dessa lärares antal. Denna
ökning har sin grund i två omständigheter:
1) att läraretjänster vid treklassiga allmänna
läroverk och pedagogier, som blifvit lediga
efter 1882, icke besättas med ordinarie
innehafvare utan tills vidare uppehållas på
förordnande; 33 af de 5& ordinarie
ämneslärarebefattningarna vid de treklassiga
läroverken och pedagogierna stå sålunda f. n.
lediga; 2) att antalet lärjungar vid de
allmänna läroverken och pedagogierna under
senaste årtiondet oupphörligen stigit,
hvarför en ökning af lärarekrafterna blifvit
nöd-vä,ndig. Lärjungeantalet, som höstterminen
1898 var 14,385 och 1893 utgjorde .14,787,
hade 1897 ökats till 16,180 och 1898 till
16,520. Ökningen är således åren 1888 -
1898 ej mindre än 2,135. De af staten
af-lönade extra lärarnes antal har under tiden
Ökats från 119 till 146 och anses i
förhållande till lärjungeantalet vara väl knappt.
K. m:t föreslår därför, att anslaget till
ålderstillägg måtte höjas med 60,000 kr.
och till arvoden åt extra lärare och
vikarier med 70,000 kr. eller sammanlagdt
130,000 kr. Till fyllande af bristen för
åren 1898 och 1899 begäres 189,000 kronor.
*
Från en af kamreraren M. Meurling år.
1802 stiftad fond för inrättande i Linköping
af en »schola popularis» utgå årligen 360
kronor som lönebidrag tÄl tre adjunkter
vid allmänna läroverket i Linköping.
Sedan fonden, som vuxit till bortåt 35,000
kronor, nu torde komma att användas på
sätt, som mera öfverensstämmer med
donators i stiftelseurkunden uttalade vilja,
hemställer k. m:t, att ett årligt anslag af 360
kronor måtte af riksdagen beviljas som
bidrag till aflönande af tre adjunkter i
Linköping.
En afgångsexamen vid 15-16-års-åldern.
Det af professor E. Carlson i andra
kammaren väckta, här förut omnämda
förslag om afgångsexamen för lärjungar, som
vid 15-16 års ålder sluta sin skolgång,
har inom första kammaren upptagits af
landshöfding F. Boström.
Kammaren har tillsatt ett utskott för
frågans utredning, och har detta utskott
följande sammansättning:
ordförande: biskop E. H. Rodhe;
vice ordförande: landshöfding A. G. J.
Svedelius;
ledamöter: rektorerna C. von Friesen och
J. A. Sandberg samt grosshandlaren P. E.
Lithander;
suppleanter: prosten L. A. Sjöholm och
häradshöfding C.-. T. af Ekenstam.
En återtagen motion.
Representanten för Härjedalen P.
Norberg "väckte l fredags inom andra
kammaren en motion, i hvilken hemställdes,
att riksdagen genom underdånig skrifvelse
anhåller, det k. m:t täcktes taga under nådig
ompröfning, huruvida icke sådan ändring i
k. reglementet för folkskollärarnes
pensions-inrättning må stadgas, att ordinarie lärares
eller lärarinnas i folkskola åtnjutna
tjänstledighet för styrkt sjukdom, äfven om denna
ledighet varat helt läsår eller längre, icke må
af dragas från den tjänsteålder, hvarå rätt till
pensionering grundas.
Motionären anhöll emellertid följande dag
att få återtaga motionen, enär han vid
närmare eftersinnande funnit, att densamma
tillhörde statsutskottets handläggning och
sålunda vore för sent väckt för att kunna
upptagas till behandling i år.
En österrikisk skolman om
det svenska skolväsendet.
Sommaren 1897 företog
Burgerschuldiréc-tor Ferdinand Krautmann från Wien på
österrikiska statens bekostnad en resa till
åtskilliga större tyska städer samt till
Stockholm för att studera Skolförhållandena samt
särskildt undervisningen i historia, geografi,
naturkunnighet och matematik. I
»Tidskrift för det österrikiska folkskoleväsendet»
för 1898, häftena 6 - 11, meddelar han sina
iakttagelser och ägnar därvid en större del
af sin uppsats ät Stockholms
folkskoleväsen.
Denna afdelning inledes af ett utdrag ur
hans »reseintryck». Med beundran talar
han om Stockholms och utställningens
härliga läge, men finner äfven åtskilliga
förhållanden här egendomliga och tadelvärda.
Därpå öfvergår hr Krautmann till det
egentliga ämnet för sin uppsats. Med
loford omtalar han folkskolebyggnaderna, deras
fria läge, rymliga lekplaner, breda trappor
och luftiga korridorer samt påpekar särskildt
det ef terf öl j ans var da i att barnens ytterplagg
ej förvaras i klassrummen. Vidare finner
han det synnerligen ändamålsenligt, att de
för hvarje klass nödvändiga kartorna finnas
i hvarje klassrum samt att samma lärobok,
t. ex. i naturkunnighet, användes genom
hela skolan och i alla hufvudstadens
församlingar. I Wien ombytes lärobok för
nästan hvarje klass, hvarför barnen ofta ej
på egen hand kunna inhämta hvad de från
en föregående termin möjligen hafva glömt.
Dessutom betungas skolans utgiftsstat
oerhördt genom anskaffandet af nya böcker.
Utgiften för böcker och skrif materiel till
fattiga skolbarn uppgick i Wien år 1895-
1896 till den kolossala summan af 150,000
kronor.
Följer så ett längre utdrag ur det af
inspektor C. Gr. Bergman publicerade arbetet
»Sveriges undervisningsväsen», omfattande
redogörelsen för de olika slagen af
folkskolor, skolorganisationen, läsfärdigheten i
Sverige jämförd ined den i andra länder,
skol-baden, skolköken och löneförhållandena i
Stockholm. Dessutom meddelas en utförlig
redogörelse för kursindelningen i historia,
geografi, naturkunnighet och matematik vid
Stockholms folkskolor.
Angående undervisningen i det viktiga
ämnet kvinnlig slöjd måste han, ehuru i
öfrigt ingen synnerlig vän af ämnet, likväl
medgifva, att den i Stockholm är särdeles
praktiskt ordnad. Som allmänt omdöme
om svenskarna fäller han det yttrandet:
»Svenskarna hafva visserligen en utpräglad,
mycket ’exklusiv’ nationalkänsla, men andra
nationers framsteg inom kulturen införas i
intet land så snabbt som i Sverige.»
Till hr Krautmanns berättelse ansluter
sig en utförlig beskrifning af folkskolornas
exposition vid 1897 års utställning, på hans
begäran lämnad af en bland de vid
densamma tjänstgörande lärarinnorna.
F. H.
LITTERATÖR
Til l Fänrik Ståls minne. En minnesskrift
utgifven af Evert Wrangel. Lund, C. V.
K. Gleerup. Pris l kr. 25 öre.
Denna bok utkom till minnesdagen af
»Fänrik Ståls sägners» framträdande i tryck
och utgör egentligen tre afhandlingar, af
hvilka de två äro författade af medlemmar i
Lunds universitets litteraturhistoriska
seminarium. Alla hafva de emellertid samma
mål: de vilja för den i Finlands
krigshistoria mindre bevandrade förtälja ett och
annat angående de personer, som af Runeberg
skildrats i den berömda diktcykeln eller stått
modell till dess typer. Särskildt intressant
är docent Wrangels egen afhandling:
»Sägnernas poesi», och icke minst den del
däraf, som påpekar huru humorn i skiftande
former framträder hos sägnernas hjältar, midt
i deras sorgliga lifs allvarligaste lägen.
H. W-r.
Nytt i bokhandeln.
Lärobok i hälsolära för folkskolan af d:r
Henrik Berg. Sthm, A. V. Carlsons
bokförlagsaktiebolag. 3:e uppl. 45 öre.
Skolans sångbok. Första delen. Kortfattad
lärokurs i tonträffning och takt jämte
tillämp-ningsöfmngar för skolor. Med anledning af
allmänna svenska musikläraremötets i
Stockholm 1897 fattade beslut utgifven af Joh.
Lindegren. Sthm, Aktiebolaget Cecilias
förlag. 75 öre.
Verdandi. l:a haft. - Vor Ungdom. l:ahäft.
- Tidskrift för folkundervisningen. Haft 3
1898. - Nordisk Tidskrift. l:a haft. - Dagny.
3:e haft. - Den Danske Realskole. N:r 1. -
Varia. N:r 1. - Vid hemmets härd. N:r 1. -
Skogvaktaren. Haft. 1.. - Hälsovännen. N:r 4.
- Tidning för trädgårdsodlare. N:r 2. -
Djurvännernas Tidning. N:r 1.
’DODSFALU
A. G. Öhmberg *f% Organisten och
klockaren i Tortuna församling i
Västmanland, förre folkskolläraren Anders Gottfrid
Öhrnberg afled den 13 dennes vid 78 års
ålder.
Född i Skultuna 1821 aflade Ö.
organistexamen vid Musikaliska akademien i
Stockholm 1844 och folkskollärareexamen i Väs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0130.html
