Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (896.) 1 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
folkskoleinspektörer,
Inspektörerna i dagens nummer äro alla
präster och hafva gina inspektionsområden
i vidt skilda delar af vårt land.
36, O. P. SEGERBERG.
Lwiås stift. Frosta, Onsjö, Rönnebergs,
Luggude, Albo och Järrestads samt Gärda
kontrakt.
Förste stadskomministern Olaus Peter
Segerberg är född den 28 november 1847 i
Segerstads församling på Öland, där fadern
var hemmansägare. Efter att hafva aflagt
mogenhetsexamen i Kalmar 1871, inskrefs
han som student vié Lnsds universitet 1872,
där han aflade teel. filosofisk examen 1873
och teol. kand.-examen 1880. Sedan
sistnämda år har han haft prästerlig tjänstgöring
i Lund dels som t. f. förste stadskomminister,
dels som vice pastor; tillträdde förste
stadskomministertjänsten 1890 och är jämväl vice
pastor och som sådan ordförande i
kyrko-och skolråd sedan 1894.
S. tjänstgjorde som adjunkt vid Lunds
folkskollärareseminarium v. t. 1883, var
notarie i teol. fakulteten 1881-88 och
ledamot af Lunds stadsfullmäktige 1886-94
samt är vice ordförande i Lunds
fattigvårdsstyrelse sedan 1890, inspektor för Lunds
arbetareinstitut sedan 1888 och
folkskoleinspektör sedan 1891.
v, V
37. E. MÖLLERBERG.
Kalmar stift. Handbörds och Stranda
kontrakt. , n.
- .-i,
Komministern Emil Emanuel Möllerberg
föddes i Köpings församling på Öland den
13 oktober 1859. Sedan han aflagt
mogenhetsexamen vid Kalmar allmänna läroverk
1883, inskrefs han såsom student vid Lunds
universitet samma år. Här aflade han teol.
filosofisk examen 1885, teor. teol. examen
1887 och praktisk teol. examen 1888.
Sistnämda år prästvigdes han för tjänstgöring
inom Kalmar stift. Tjänstgjorde därefter
såsom v. komminister i Ljungby och
Hoss-mo församlingar till 1889 och såsom v. pastor
i samma församlingar till 1895, då han
tillträdde sin nuvarande tjänst såsom
komminister i Ryssby, till hvilken befattning han
utnämdes 1893. Har jämte denna tjänst
under en del af året 1895 uppehållit
komministertjänsten i Åby.
År 1896 förordnades M. till
folkskoleinspektör inom en del af Kalmar stift.
38. A. TH. FRYKHOLM.
Hernösands stift. Södra Lappmarkens
kontrakt med undantag af Sorsele, pastorat.
Kyrkoherden Axel Theodor Frykholm är
född i Tuna i Medelpad den 20 januari 1348.
Han aflade mogenhetsexamen i Hernösand
1867 och tjänstgjorde såsom vik. adjunkt
vid allmänna läroverket därstädes v. t. 1868.
Undergick dimissionsexamen i Uppsala 1873
och prästexamen 1874 samt prästvigdes i
Hernösand sistnämda år. Blef komminister
i Njurunda 1875 och kyrkoherde i
Lycksele 1880. Aflade pastoralexamen 1878.
Under åren 1883-84 var han tillförordnad
kontraktsprost.
Sedan 1888 är F. folkskoleinspektör i
Södra Lappmarken.
#
39. SIGGE JACOBSON.
Visby stift. Norra kontraktet samt Roma,
Dalhems, Hörsne, Gothems, Östergarns,
Kräklingbo, Sjonhems och Vänge pastorat.
Kyrkoherden Sigge Jacobson är född i
Östersund den 15 augusti 1858. Han blef
student i Visby 1877. Aflade i Uppsala
teol. filosofisk examen 1882,
dimissionsexamen 1886 samt (med särskildt kungl,
tillstånd) vid seminariet därstädes examen i
pedagogik och metodik samt praktiskt
un-dervisningsprof 1885. Prästvigdes i Visby
1886. Har sedermera bland annat varit l)
ordinarie folkskollärare i Slite, Gotlands län,
från 1887, 2) pastorsadjunkt i Katarina
församling i Stockholm från 1890, hvarunder
han innehaft ett kortare förordnande såsom
vik. lärare vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium h. t. 1891, samt 3) kyrkoherde
i Hörsne och Bara å Gotland från 1897,
hvilken befattning han fortfarande innehar.
J. är en af de för året nya
folkskoleinspektörerna. Hans företrädare var
kyrkoherden d:r J. P. Odin.
40. REINHOLD CERVIN.
Göteborgs stift. Göteborga län med undantag
af Vikornes norra kontrakt samt Kville
pastorat.
Komministern Reinhold Cervin föddes den
18 april 1854 i Lurs församling i
Bohuslän. Han genomgick Göteborgs d. v. högre
elementarläroverk 1870-77. Samtidigt med
egna studier måste han denna tid för sin
utkomst öfva en ganska omfattande
privatundervisning, hvilken vissa tider kräfde ända
till fem timmar dagligen. År 1877 inskrefs
han som student vid Lunds universitet.
Sedan han aflagt de för prästämbetet
erforderliga examina, prästvigdes han 1881. Blef
komminister i Okome i Hallands län 1885
och i Lundby invid Göteborg 1896, hvilken
senare befattning han fortfarande innehar.
Tjänstgjorde äfven såsom lärare vid
Kjellbergska flickskolan i Göteborg 1896. Har
dessutom upprepade gånger varit förordnad
att upprätthålla konsistorienotariens och
konsistorieamanuensens i Göteborg tjänster.
Liksom många andra prästmän har C.
måst ägna sin tid äfven åt frågor på det
praktiska området. Han har sålunda
såsom ordförande i vederbörande kommittéer
stått i spetsen för två nya kyrkobyggnader
äfvensom för nya skolhusbyggnader.
C. är från och med innevarande år
folkskoleinspektör. Såsom en egendomlighet
förtjänar omnämnas, att då han som skolgosse
gick i sin hemsockens folkskola, hans
företrädare i ämbetet, rektor Leidesdorff, där
höll sin första inspektion.
En diskussion
om folkbibliotek.
Frågan om folk- och sockenbibliotek
har genom de vid årets riksdag af hrr
Kronlund och Boethius väckte
motionerna trädt fram på dagordningen.
Det torde därför vara af intresse att
taga kännedom om den behandling,
som denna för folkbildningen så
viktiga fråga erhöll vid det förliden
sommar hållna allmänna
folkskolläraremötet i Norrköping.
Frågan inleddes af Öfverläraren Alfr.
Dalin i Huskvarna med ett så lydande
föredrag:
Om uttrycket »läskunnighet» betecknar
förmågan att ur ett språks allmänna
litteratur hämta vetande, så kräfves det för
läskunnighetens vinnande mångårigt och
träget arbete. Det gäller uppenbarligen
icke blott att inöfva skriftspråkets ljud,
Ijudförbindelser och deras beteckning, utan
de mer eller mindre sammansatta
föreställningar, som språkets ord och ordgrupper
beteckna, måste tillika bildas i lärjungens själ
och så innerligt sammanfogas med språkets
beståndsdelar, att de uttryck, sona ögat ser,
framkalla de motsvarande föreställningarna
till sådan klarhet i medvetandet, att de
sammanfogas till de nya föreställningsserier,
som textens innehåll vill gifva.
Från en sida sedt är
barndomsundervisningens väsentligaste uppgift just detta.
Och, hvad folkskolorna beträffar, är det
för öfrigt endast de någorlunda lyckligt
lottade, som komma så långt med sina
lärjungar. I fråga om de öfriga måste man
härför lita till lärjungarnes, förmåga att
själfva fortsätta den utveckling, som
folkskolan grundlagt.
Det är, om man ser ’skolornas arbete
från denna synpunkt, närmare 800,000 barn,
som under en betydlig del af året äro
upptagna med att lära sig läsa, och inemot
15,000 lärare och lärarinnor handleda dem
däruti. Utom den arbetskraft, som alla
dessa individer, en sjettedel af landets
invånare, nedlägga därpå, kostar det samhället
i reda penningar mer än 16,000,000 kronor.
Redan af dessa fakta kunde man sluta sig
till, att verklig läskunnighet måste vara af
oerhördt stor betydelse för ett folk.
Undersöker man saken närmare, finner
man, att en person, som nått den andliga
utveckling, att han förstår skriftspråket, är
till sitt inre så olik den, som icke kan läsa,
att han i själfva verket är en helt annan
människa. Hans tankelif rör sig i andra
former och. med annat innehåll. Hans syn
på sig själf, sina närmaste och framför allt
på samhället blir däraf förvandlad. Den
icke läskunnige står i Viss mening nära den
döfve eller stumme. Denne saknar bruket
af , ett yttre sinne; den, som ej kan läsa,
har aldrig fått ett af sina viktigaste inre
sinnen väckt till verksamhet.
Den praktiska följden häraf är, att den,
som icke kan läsa, utgör en abnormitet i
det nutida samhället; han är som en gen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
